Albert Edelfelts brev

En djupdykning i Albert Edelfelts liv och konstnärliga arbete genom hans brev till sin mor Alexandra Edelfelt 1867−1901

Breven på linjen kommer i kronologisk ordning, börjandes från övre vänster hörn och fortsätter neråt samt åt höger
  • Brev
  • Brev med finsk översättning
  • Relaterat brev

Beskrivning

tysk jurist, konsthistoriker, medgrundare till konst- och litteraturtidskriften Pan

Källor

Berlin fastlagstisdagen kl. 9 på morgonen 1895 26 februari 1895
Af Ellan har Mamma kanske hört om vår högst underliga utflykt till Potsdam – bjudna till en ung baron v. Bodenhausen – försummade tåget kl. 1 på natten, fingo vänta och roa oss så godt vi kunde hos Baronen till kl. 5 då nästan tåg, som var ett Bummelzug gick till Berlin.
Det var meningen att supén skulle vara något fin-fin-hyper artistiskt och dit vore inbjudna flere af den nya (ännu ofödda) tidskriftens Pans gynnare och vänner. De äro några ungdomar som försöka att höja den konstnärliga niveaun i Berlin genom detta stora arbete der alla germanska folk skulle medverka. – I spetsen stå denne unge Bodenhausen, en ung och rik jude, Meier-Græfe och en poet liten, rund, med månskensansigte och det välklingande namnet Bierbaum – Meier Græfe är en mycket vacker karl förskräckligt "fin de siecle" – slår omkring sig med de sista fraserna – men genomskådas af ett vant öga på en timme. På Gallén tyckas de sätta stort värde. Han har också tecknat åt dem mycket vackra saker.
Hos Bodenhausen voro bl.a. en grefve v. Schwerin, sönderhuggen i ansigtet af studentdueller, mycket korrekt och mycket hygglig för resten. Han hade visserligen reda på att det fans Schweriner i Sverige, men Wilh. von Schwerin var honom obekant.
v. Bodenhausen liknade mycket de unga Moltkarne på Lystrup. Blond, smärt korrekt och ytterst artig. Han deklamerade mycket af några helt unga diktare – och så kommo vi till Göthe, som med rätta åter börjar bli No 1, icke allenast på de officiella piedestalerna, utan också i menniskornas och ungdomens medvetande. Bodenhausen blef så begeistrad öfver ett och hvarje jag sade om Goethe att han skänkte mig en vacker volym med Goethes tyriska dikter.
Denne Bodenhausen hade för 2 år sedan vid Lutherfesten varit bland de 12 som härstammade från de 12 första evangelika riddarne i Brandenburg och Sachsen, och som derför, på Kejsarens befallning redo i tornerrustning med egna vapen och färger framför kejsaren. – Tornerhjelmen, standaret, skölden hängde ännu i hans tambur. – För allt detta, som naturligtvis varit gräsligt dyrt, belönade kejsaren dem med – sin fotografi i kabinettsformat.
De försökte på allt sätt öfvertala mig att bli en af pelarne i "Pan" – får nu se om det hela går – Jag tycker de taga till det för stort – det skall bli det finaste som någonsin sett dagen! Men jag tycker alla bärarne äro väl unga och oerfarna och för moderna – d.v.s hypnotiserade af det som för denna qvarttimme anses modernast i Paris-London o.s.v. – De säga dumheter t.ex. om Rafael. – I går var jag på frukost med mycket champagne hos Meier Græfe, som har en utmärkt vacker ungkarlsvåning med gamla möbler (rococo) – frukosten var serverad på gammalt berliner porslin med gamla slipade glas. – Det voro ungefär de samma som hos Bodenhausen.