Albert Edelfelts brev

En djupdykning i Albert Edelfelts liv och konstnärliga arbete genom hans brev till sin mor Alexandra Edelfelt 1867−1901

Breven på linjen kommer i kronologisk ordning, börjandes från övre vänster hörn och fortsätter neråt samt åt höger
  • Brev
  • Brev med finsk översättning
  • Relaterat brev

Beskrivning

Erik Edelfelts engelska barnsköterska

Källor

Inga källor
Brüssel onsdag morgon 1 januari 1890
Ellan, Erik, Mari och engelskan, Edelfelt: en sådan "joukko" det är, reste i lördags till Köln och är där fortfarande; de har det bra.
Midsommardagen 1890 24 juni 1890
Ellan reser troligen om måndag med Erik, Mari och engelskan; de stannar i Köln en dag och fortsätter sedan till Lübeck och Stockholm; blir tokig vid tanken på att bli färdig till lördag eller måndag: fortsätter därför så länge det behövs och hoppas hinna upp de andra i Lübeck eller Stockholm; resan är slitsam, men det kan inte hjälpas; hoppas kunna måla mästerverk i Finland för att kunna försvara hela företaget inför sig själv.
Café Bauer, Berlin, torsdag 15 januari 1891. 15 januari 1891
Engelskan mindre ideaslisk – Hon hade att bestyra om 2, säger två saker i Petersburg, d.v.s. mjölk åt pojken och sprit för koklampan, och hade gjort det så bra att vi fingo skaffa såväl det ena som det andra i Eydtkuhnen, der vi till på köpet, genom tågets försenande voro i "a hurry", utan namn, så att jag bl.a. stjälpte en ölstånka ut öfver en herre, och höll på att ge 10 mark för 1 mark åt bäraren.
I sofkupèn i natt ramlade en liten jude, som låg öfver mig, ned och slog sig förskräckligt Engelskan purrade upp oss kl. 5, alldeles onödigtvis, och jag tillstår att ankomsten till Berlin var ganska ruskig: snöstorm gräsligt "unfreundliches Wetter" och så alldeles missförstådt telegram på hotellet (Hôtel du Nord) der vi råkade i delo, Ellan o. jag; i det hon skylde allt detta på mig, och mitt dumma telegram. Emellertid blefvo vi försonade – Ellan och pojken lade sig sedan rummen blifvit värmda, och sofva ännu hoppas jag.
Frankfurt 19 januari 1891 19 januari 1891
– I morgse vaknade vi tidigt genom att pojken gnabbades med sin leda engelska,
5 februari 91. 5 februari 1891
Kicki sitter och gungar tillsammans med en liten mexikansk flicka, precis lika gammal, men hälften mindre än han. De se för roliga ut. På ena sidan står "Missi" på andra sedan flickans sköterska, en negress.– –
Ospedaletti 1sta Mars 1891 1 mars 1891
Vår engelska är borta sedan i förrgår – Ellan har ej fått den andra ännu, men vi vänta henne i qväll. I två dygn ha vi derför alldeles ensamma skött vår skatt – som i det hela är en snäll liten gossen – Nu vrålar han för att Ellan ville lägga honom – han är rysligt sömnig och kl. är nära 7, men han protesterar och skriker bort, bort, som om han ville börja sjunga andra reprisen af bjorneborgska marschen. Inte en gång har han frågar efter Missi- endera har han intet hjerta eller också hade hon ej kunnat vinna det. Hennes afsked var ej tragiskt – ehuru hon kanske trodde att vi skulle gråta efter henne och pojken likaså – hon puttrade hela tiden den sista dagen och talade om sina förtjenster, tills Ellan skref ett ganska fördelaktig intyg om henne, då var hon nöjd – Då hon i intet fall ville komma till Finland mera var det ju lika bra att hon nu drog sina färde. Jag led hela tiden af att ha en ovänlig menniska i min närhet. får se huru den nästa skall bli – hon ser beskedlig ut. Men svårigheterna med pojkens uppfostran börja nu, och han har redan sina kapriser – envis som synden och alldeles oresonlig ibland. Mycket frisk ser han ut och har en röst som hörs öfver hela trädgården och väcker alla menniskors häpnad. Han är just 2 gånger så stor som den lilla Mexikanska flickan Elenita, lika gammal som han. –
Skärtorsdag 1895 11 april 1895
Stackars Missi – vi hade bref från henne om att hennes gamle far blifvit galen och hade skuld på 500 frcs – Naturligtvis kan jag ej skicka henne hela denna summa men något i alla fall. Hon var så snäll och beskedlig.