Beskrivning

norsk diktare, författare och samhällsdebattör

Stockholm den 19 Juli 1872. 19 juli 1872
I Strömparterren träffade de Gösta Antell, som var på väg hem till Helsingfors efter en badortsvistelse i Sandefjord; "Stackars gosse! Det är synd att ett så godt hufvud som hans skall uppbäras af en så skrabbös lekamen"; i Norge hade Antell varit bjuden till Bjørnstjerne Bjørnsson, men funnit denne "sökt och affekterad"; Antell lovade hälsa deras bekanta i Finland, också Alexandra Edelfelt om han träffade henne.
Paris 16 april 1885 16 april 1885
Friherrinnan Mellin och Ekelunds har varit hos Bjørnson, som de tycker är charmant; Edelfelt konstaterar: de förstår inte varandra, men osedligheten förenar dem nu.
Paris lördag 18 april 85 18 april 1885
Bjørnson är förtjust i Alexandre Dumas pjäs "Denise"; Bjørnson säger att han har lärt sig mycket.
Paris d. 22 april 85 22 april 1885
Edelfelt har träffat Bjørnson som var "lifvad och intresserad" och hälsade till Alexandra Edelfelt; Bjørnson frågade vad modern tyckte om hans roman "Det flager" [Det flager i byen og paa havnen, 1884].
Bjørnson har haft nervösa anfall, "nervkriser", i vinter, men inte så allvarliga som tidningarna har antytt; Edelfelt förundrar sig över att Bjørnson har kunnat drabbas av något sådant.
Bjørnson och Strindberg är "brouillerade", osams; Edelfelt konstaterar att det är galet att samtidens författare bara lever på sina nerver; det var en lycka att Runeberg var lektor, jägare och fiskare; det var en god motvikt till litteraturen som Edelfelts samtida författare saknar, vilket gör dem "sensitiva och bråkiga"; att skriva, dissekera och rota i allt [så som författarna gör] måste vara "skadligt för karaktären", menar Edelfelt.
Bjørnson har konstaterat om Bangs roman "Haabløse slægter": den är "talentfuld men svinsk" [citerar på norska].
Roligt att Alexandra, Annie och Berta Edelfelt "haft utbyte" av Bangs försläsningar; modern har frågat vad man anser om Bang i Danmark; enligt Edelfelt anser man att Bang har stor talang, men finner honom lustig; Edelfelt citerar Pietro Krohn: "Jeg kan ikke lide hysteriske mandfolk" [på danska]; Bjørnson anser lika; i Köpenhamn umgås Bang med sina likar, "små magra pessimister"; inte konstnärer, Krohn eller Benzon, eller skådespelarna vid Det Kongelige Teater.
Paris. d. 26 April 1885 26 april 1885
Som svar på något modern skrivit, konstaterar Edelfelt: Herman Bang producerade ett konstverk då han talade, han hade rätt att kräva uppmärksamhet av publiken; vad hindrade fru Linder och Konni Zilliacus att gå ut om de inte lyssnade?; Bjørnson konstaterade om Bangs senaste bok: "talentfull men svinsk", svinaktig; Edelfelt om fru Linder och Konni Zilliacus: bara svinaktiga.
d. 16 maj kl. ½ 5 e.m. 16 maj 1885
Edelfelt var bjuden till Ekelunds tillsammans med Bjørnson, men hade tidigare accepterat en inbjudan till Hoskier, som är dansk släkting till general Appert; han hade dock velat höra friherrinnan Mimmi och Bjørnson tillsammans.
Edelfelt skulle inte förundra sig om Bjørnson tagit friherrinnan Mellin för en "nordisk kämpekvinde"; Bjørnson intresserar sig bara för sedlighetsfrågan.
Paris d. 15 januari 1886 15 januari 1886
W. Runeberg har arrangerat Topeliusfest i Palais Royal: Bjørnson, Lie; tal av dem och Söderhjelm.
Bjørnson talade om Norge, vänstern, Garibaldi, Paris, Runeberg, Topelius, lövskog och fågelsång.
Bjørnson läste upp några nya vänsterpolitiska dikter och höll ett tal för Finland som fick Edelfelt att torka tårarna i servetten.
Paris, onsdag d 27 jan. 86 27 januari 1886
Bjørnson har varit på visit hos Edelfelt med barn och fru; Bjørnson har upptäckt Edelfelts specialitet: luft.
Bjørnson läser upp sina nya dikter för Edelfelt.
Bjørnsons son som bor i Tyskland har "fel i bröstet".
Paris d. 28 april 86 28 april 1886
Meyer Söderhjelm har berättat att fru Runeberg är arg på Edelfelt för att han i ett brev till Tavaststjerna har skrivit att fru Runeberg tycker att Tavaststjernas dikter är dåliga, medan Bjørnson tycker att de är bra; varför skriver Tavaststjerna sådant till Runebergs? Söderhjelm menar att Edelfelt ska stå för sina ord.
Edelfelt har bara citerat för Tavaststjerna vad Bjørnson sagt om fru Runebergs uppfattningssätt, inte hennes egna ord.
Paris, tisdag d 18 maj 86 18 maj 1886
Hälsningar från Bjørnson och Lie som firat [Norges nationaldag] 17 maj igår; Edelfelt kunde inte följa med dem, eftersom han väntade på en modell.
Paris d. 1 februari 1887 1 februari 1887
Edelfelt var föregående dag hos W. Runeberg, som har gjort en byst av Bjørnson; bysten liknar inte.
Paris d. 12 maj 87 12 maj 1887
Bjørnson blev så betagen av Ellan de la Chapelle att han bara talar om henne; Edelfelt förstår det, men inte Bjørnsons omdöme om Julia de la Chapelle som Bjørnson kallar en fin och klok människa.
Paris, måndag 7 maj 88 7 maj 1888
Edelfelt är nyfiken att läsa om Bjørnsons föreläsningar i Helsingfors [i maj 1888].
Hoppas att Alexandra, Annie och Berta Edelfelt träffar Bjørnson; måtte han inte vara för omringad av "tjocka Thyror, fru Aspar, Kurténar, Viktorer, Heikellar".
Alexandra, Annie och Berta Edelfelt ska försöka bjuda Bjørnson på middag hem till sig; han skulle säkert vara förtjust över att äta bättre mat än man annars kan få i Helsingfors och i litet sällskap; Mari lagar god mat.
Paris, söndag 13 maj 88 13 maj 1888
Edelfelt skulle gärna ha hört Bjørnsons föredrag i Helsingfors.
Det var ledsamt att kvinnoföreningskvinnorna "slog embargo" på Bjørnson i Helsingfors så att Alexandra Edelfelt inte fick "rå om honom".
Paris 17 maj 88 17 maj 1888
Edelfelt tackar för Alexandra Edelfelts roliga brev om Bjørnson.
Edelfelt har läst i tidningen om Topelius och Neiglicks tal för Bjørnson, och om Bjørnsons rörelse och entusiasm.
Det var tur, konstaterar Edelfelt, att det inte bara var fennomaner på festen för Bjørnson, och att de som var där som t.ex. Rein hedrade sig.
Edelfelt hade gärna varit med när Alexandra Edelfelt satt mellan Emilie Bergbom och fru Asp på festen för Bjørnson; Edelfelt föredrar den förra av de två damerna; han hoppas Alexandra Edelfelt hävdade den Edelfeltska intelligensen.
Det var roligt att höra att Berta Edelfelt var så ivrig över Bjørnson; vad sade systern Annie, undrar Edelfelt som är nyfiken över intrycken från festen.
Edelfelt undrar varför inga adelsmän var på festen för Bjørnson, vad hindrade Wrede och de andra?
Edelfelt är glad att Topelius talade bra på festen för Bjørnson, att han inte var en sådan "nahjus" som han brukar vara.
Edelfelt kan föreställa sig "tjocka Thyra" i "kejserlig kunglig ståt" på festen för Bjørnson; hon hade väl Maria Stuarts krage och svärtade ögon.