Albert Edelfelts brev

En djupdykning i Albert Edelfelts liv och konstnärliga arbete genom hans brev till sin mor Alexandra Edelfelt 1867−1901

Breven på linjen kommer i kronologisk ordning, börjandes från övre vänster hörn och fortsätter neråt samt åt höger
  • Brev
  • Brev med finsk översättning
  • Relaterat brev

Beskrivning

norsk konstnär

Källor

Paris 12 Juni 1891 12 juni 1891
Norrmännen äro de enda af nordborna, som spänna bågen rigtigt, de må sedan sitta uppe i bergen i Norge eller här de lyckas icke alltid, men de ha ångan uppe, det ser man. Häromaftonen träffade jag på gatan Jonas Lie med fru och vi gingo några timmar och spatserade tillammans. Han var då förtjust i min tafla, och jag hade gerna, velat, för Mammas skull, att han gifvit sitt uslåtande skriftligen. – "Med det billedet är du ofvenpå nu" sade han gång på gång. Han ansåg detta som en seger, men Skredsvigs som ett nederlag. – Roligt är det att alla kloka menniskor anse mig ha gått framåt och anse mig ärlig.
Højfjildssanatoriet i Gausdal, söndagen den 9 juli 1893 9 juli 1893
Kiki vaknade då jag kom hem kl. 6 på e.m. – då tänkte jag fara ut till Skredsvig som bor på Sandviken, en half timmes tid från Kristiania, men det var så varmt. Jag få derför med min familj till St Hans hauge, der man har en mycket vacker utsigt öfver Kristiania fjorden. på aftonen gingo vi till Kristiania tivoli för att äta. Det var en mycket anspråkslös tillställning, men Kikuli var i extas. först såg han en dvärg, så en clown och sist bland djuren en "harajusse" (som dock var en ekorre). Med hög röst, så att alla menniskor vände sig om, kom han och förkunnade oss detta. Han var utom sig af förtjusning åt clownen hoppade dansade och ådrog sig allmän uppmärksamhet. Det var svårt att få honom till sängs igen. Han skulle nödvändigt rita bara en Carl Johan och en norsk gardist. Som det vara stekhett i rummet fick han sedan lof att "vara neger" d. v. s att hoppa och skutta sprittnaken. Han var ganska storartad. Han har varit snäll hela tiden – mycket road af allt, hoppande af glädje, frågande och aldrig sur – han svarar vänligt och artigt på främmande folks frågor, också på engelska Med grefvinnan Snoilsky var det si och så – då kröp han bakom en säng och det var omöjligt att utan skandal få honom derifrån. Då han sedan träffade henne var han mycket artig, tack vare det allvarliga tal jag hållit till honom. –