Albert Edelfelts brev

En djupdykning i Albert Edelfelts liv och konstnärliga arbete genom hans brev till sin mor Alexandra Edelfelt 1867−1901

Breven på linjen kommer i kronologisk ordning, börjandes från övre vänster hörn och fortsätter neråt samt åt höger
  • Brev
  • Brev med finsk översättning
  • Relaterat brev

Beskrivning

schweizisk konstnär

Källor

Petersburg 14 februari 95 14 februari 1895
Kl. 11 gick jag med Rjepin och Benoit, (sedan jag tackat och bockat och lofvat exponera) till en damkonstnärs klubb – högst intressant skulle Schauman säga – med presidenter vise presidenter, mycket fula och okända målarinnor och några rätt vackra "Koketkor". En gammal baronessa Wrangel kom och presenterade sig som landsmaninna – svensk – men kunde ej ett ord svenska – några svenskor, födda i Petersburg voro också der, bl.a. en som hette Leander. En mycket pratsam hette Abegg – mörk och vacker – resonerade om Böcklin och Burne Jones och symbolism och koketterade starkt med sammetslena ögon. En god vän till grefvinnan Muraview betraktade mig som en gammal bekant. – Der målades efter modell (en herdinna Louis XV – idiotisk) dracks thé, musicerades, sjöngs och spelades. Alla förebrådde mig att jag ej ställer ut i Petersburg – många hade sett mina taflor i Paris – der var 200 fruntimmer och kanske 10 herrar och jag kan utan skryt säga att jag var mycket entourerad.
Berlin fastlagstisdagen kl. 9 på morgonen 1895 26 februari 1895
Osäker koppling Emellertid tro de yngre nu på en tysk renaissance med Hauptmann – bland konstnärerna Böcklin Max Klinger, Sattler m.fl. i lördags var jag med en massa konstnärer, några från München ss. Schlittgen. Också inom Münchener Secession ha de råkat i gräl.
Paris 10 juli 1895 10 juli 1895
I Basel är det helt annat. Der se menniskorna rika och genombildade ut. I staden som icke är större än Helsingfors finnas 111 menniskor (hundraelfva, icke tre) som ega mera än en miljon. Många, Koechlinar, Burchhardtar Englar, Merianar (härstammande från Merians kopparstick) Bermorielli – äro konstälskare och köpa taflor af Boecklin, Dagnan m. fl. – Det är också det minsta som Holbeins landsmän kunna göra. – Holbeins teckningar – ja de äro idealiska, öfver allt förstånd ypperliga och jag skäms som en hund öfver mig sjelf när jag ser sådana saker. – Dagnan var mycket studerat Baselmuseet och har många af sina bästa impulser derifrån. Jag vet ej hvem det är (någon åsna) (som talt om Holbeins realism utan känsla. Då måtte han ej ha sett taflorna i Basel. – Eller också förstår han sig ej på måleri – något som är så mycket mera antagligt, som yttrandet fällts af en konstkritiker ex professo. –