Beskrivning

fransk konstnär

Källor

Paris. den 26 Okt. 1874 26 oktober 1874
Senaste tisdag höll eleverna i Gérômes ateljé en av de två årliga middagarna (på vintermiddagarna i Palais Royal brukar Jean-Léon Gérôme delta som gäst); de åkte till Ville d'Avray och lekte omkring i den förtjusande skogen; när mörket trängde på gick de till en restaurang där det bjöds på soppa, gigot, kyckling, kalkonstek, sallad, blomkål, äpplen, druvor och ost till först bordeaux, sedan Bourgogne och sist Champagne, efter middagen fördes en flammande bruleau [brûlot] fram; det hörde till att de nya eleverna betalade för champagnen; det dracks skålar och hölls tal, en Monsieur Quartiet framförde "tillfällighetsverser"; klockan 10 plundrades ljuskronan för ett fackeltåg som leddes av massiern [ateljéföreståndaren] och Messieurs Gustave Courtois och Pascal Dagnan som varit längst i ateljén; medan de sjöng marscher gick de till bangården; det var förtjusande vackert i den stilla månljusa höstnatten, bakom dem fanns de ek- och poppelklädda bergen vid Ville d'Avray, St Cloud och Sèvres, framför dem bredde den vackra Seinen ut sig som ett silverbälte och längst bort lystes himlen röd av ljusen i Paris.
Paris Annandag Påsk 1875. (på aftonen) 1 april 1875
Det är mycket liv i École des Beaux Arts, man håller på med tävlingarna för Romarpriset [Prix de Rome]; bara fransmän får delta; av de 20 som har gått vidare till andra tävlingsomgången är 9 Jean-Léon Gérômes elever, Gustave Courtois, Albert Aublet, Édouard Zier och Pascal Dagnan är bland de fem första.
Paris d. 30 Juni 1875 30 juni 1875
Maxime Faivre är en glad parisare och ateljéns "muntrationsråd" [underhållare], han leker med ord och förkunnar dagens nyheter i politik, konst och teater; han är blond, vit och röd och har något Wallgrenskt i sitt utseende; han har med stor framgång spelat "fruntimmersroll" i en pjäs som eleverna i Jean-Léon Gérômes ateljé spelat; Edelfelt ger Alexandra Edelfelt ett prov på Max prat, på det språk som används i ateljén och bland ungdomen i Paris; Max frågar om Edelfelt har sett l'Ilote på [Théâtre] Français, lilla Suzette Reichenberg är toppen; den gamla Marie Favart är irriterande och påminner om Jean Jacques Brunet i ateljén; när Brunet var ny hade de utsatt honom för spratt och bett honom hämta père Picaus byst; på frågan om vad "perpicau" var hade den dåvarande massieren [ateljéföreståndaren] Pascal Dagnan svarat att Perpicau är en stad i Midi [södra Frankrike] där man hittat en berömd antik byst; Brunet gick således rakt till père Picau, frågade efter hans byst och blev utskälld; det franska pratet är roligare än det finska.
Paris, fredag d. 9 Juli 75. 9 juli 1875
Första kvällen Axel Antell var här bjöd Julian Alden Weir på champagne vid middagen för att fira den 4 juli, Amerikas frihetsdag; Weir hade också bjudit Jean-Léon Gérômes två bästa elever Pascal Dagnan och Joseph Wencker, samt Jules Bastien-Lepage, Edouard Paupion, Léon Chevreuil och Jean-Baptiste Guérin på "viften" "chez Anna", där de vanligtvis äter; de skålade för Amerika, den republikanska idén, Frankrike, George Washington och Gilbert de Lafayette.
Paris d. 25 Juli 1875 25 juli 1875
Kamraterna tyckte det var orättvista att Edelfelt inte fick en "mention honorable" [hedersomnämnande], men studierna föreföll hårda på expositionen; Luneau fick hedersomnämnandet; Adolf von Becker tyckte Edelfelts studier var de bästa efter Pascal Dagnan; Edelfelt litar inte på Beckers omdöme, han kan inte se att Julian Alden Weir är artistiskt begåvad och tyckte inte att Jules Bastien-Lepages "kommuniant" var ett mästerstycke.
I kväll dinerade [åt middag] Edelfelt med bröderna Bastien-Lepage (brodern [Émile] är arkitekt), Albin Meyssat, Julian Alden Weir, Pascal Dagnan och Joseph Wencker på deras vanliga restaurang; efteråt "spatserade" hela bordlaget och slog sig slutligen ned på ett kafé.
Paris le 13 Nov 1876. 13 november 1876
Jean-Léon Gérômes elever har hedrat sig detta år; Joseph Wencher vann grand prix de Rome, Pascal Dagnan har gjort "utmärkta" saker och flera unga som Ferdinand Gueldry sägs ha ovanlig talang.
Paris, söndag den 19 November 1876. 19 november 1876
Edelfelt har varit på Concert PasdeLoup [symfoniorkester] med Gunnar Berndtson, Charles Baude, Jules [eller Émile?] Bastien-Lepage och Pascal Dagnan; Ludvig van Beethovens b-durs sonat lät mäktigt i den stora orkestern; unge Paul Viardot, som Edelfelt sett hos madame Jacquinot och sedan i Bougival, spelade violinsolo i en concerto av Felix Mendelsohn; Edelfelt tyckte mest om en symfoni av Christoph Wilibald Gluck.
Paris måndag d. 11 Dec 1876. 11 december 1876
Pascal Dagnan och Filadelfo Simi, liksom Jean-Léon Gérôme, råder Edelfelt att måla om fonden på Ellens porträtt; fotografierna är tagna, men blev inte lyckade; han sänder ett kort med brevet och resten med Mili (Emilie) Mechelin som sagt åt Gunnar Berndtson att hon reser omkring den 20; det klokaste vore väl att göra en god svartkritsteckning efter porträttet och sedan låta reproducera den; anledningen till att fotografiet blev så dåligt kan delvis bero på att Edelfelt förbjudit fotografen att retuschera plåten.
*Filadelfo Simi och Pascal Dagnan har gett goda råd till det första utkastet av rida ranka; Jean-Léon Gérôme har de senaste gångerna varit mera belåten med hans studier.
Paris d. 15 Dec. 1876 – 15 december 1876
De har förfärliga musikdiskussioner varje dag på deras matställe; Gustave Courtois, Pascal Dagnan och musikrecencenten känner bara till den klassiska musiken och Richard Wagner; Filadelfo Simi försvarar den italienska tonkonsten; Guiseppe Verdis sista opera Aïda lär vara smörja; Edelfelt begriper inte mycket av saken men håller på klassikerna och medger att Daniel Auber, Gioacchino Rossini och Verdi skrivit mycket "musique bourgoise" [borgerlig musik]; danske Karl Madsen i deras ateljé är en fanatisk beundrare av Christoph Wilibald Gluck.
Paris d. 3 Januari 1877. 3 januari 1877
På middagen såg Edelfelt många av Jean-Léon Gérômes tidigare elever, som nått framgång: Lucien-Étienne Melingue (son till aktören Étienne Mélingue), Paul Lenoir och [Georges] Becker (inte vår Adolf von Becker); Jules Bastien-Lepage, som nu helt förnekat Alexandre Cabanel, var nu som förr med om banketten; Gérôme satt på hedersplatsen mellan Joseph Wencker och Pascal Dagnan, mittemot satt Gustave Boulanger med Melingue och Bastien-Lepage; det var underligt att bland eleverna se en dragonofficer och en kyrassiär (elever som gör sitt år av värnplikt).
Paris d. 10 Januari 1877. 10 januari 1877
Varje gång Edelfelt vänder sig om ser han sin "horreur" [förskräckelse] till tavla; han önskar han kunde måla som Pascal Dagnan-Bouveret, Jules Bastien-Lepage och Joseph Wencker.
Paris d. 28 Januari 77. 28 januari 1877
Häromkvällen var Edelfelt för första gången på kafé l’Ermitage i Clichy där alla svenskar håller till; han kände bara Wilhelm von Gegerfelt, John Börjeson, Carl Skånberg och Gustaf Cederström; det finns en hel massa svenskar där, Axel Borg, August Hagborg, Gillis Hafström, Kristerson, Ingel Fahlstedt och Per Ekström; l'Ermitage är för långt borta och Edelfelt sympatiserar inte tillräckligt med dem i artistiskt hänseende för att etablera någotslags närmare umgänge med dem; han trivs bättre och lär sig mera av en Bastien, en Dagnan och andra likasinnade.
Joseph Wencker förtjänar sitt Romarpris; Pascal Dagnan och Jules Bastien Lepage är mera genialiska, men det gör gott att se att också arbete och sann energi kan föra en karl fram i världen.
Paris – onsdag d. 31 Januari 77. 31 januari 1877
Edelfelt fick av Maxime Faivre låna en stol som han behöver för tavlan; Maxime målar bra; Edelfelt besökte för några dagar sedan Gustave Courtois och Pascal Dagnan; besöket gjorde honom nedstämd; deras tavlor för salongen är utmärkta och de målar som Jean-Léon Gérômes bästa elever, vilket de också är; då man skyller på dålig ateljé och bristande resurser är det i grunden svepskäl, man ger omständigheterna skulden för att man inte kan måla.
Paris d. 18 Februari 1877 18 februari 1877
En av de största fröjder man kan ha är att få uppmuntran efter att man misströstat; Pascal Dagnan har sagt att Edelfelts tavla är bra och tvivlar inte på att den blir antagen till Salongen; får se vad Jean-Léon Gérôme säger.
Paris fredag d. 23 febr. 1877 23 februari 1877
Edelfelt skulle vilja ha det hela i rida ranka glatt, men han lyckas inte; Pascal Dagnan sade: il faut que tout le tableau chante, non seulement la femme [hela tavlan borde sjunga, inte bara kvinnan].
Paris Onsdag d 29 febr 77. 28 februari 1877
Får se om inte Jean-Léon Gérômes elever hedrar sig på Salongen i år; Gustave Courtois har gjort ett prisat fruntimmersporträtt och en förtjusande Narcissus; Pascal Dagnans tavlor är bra; Albert Aublet och Max Faivre har också goda saker; Edelfelt hoppas han inte skämmer ut ateljén om han lyckas komma med.
Pascal Dagnan är begåvad, och trots sin talang ingen översittare; han är bara 24 år och intelligent åt alla håll, musikalisk (Wagnerian) och vänlig mot alla.
Det förvånar Edelfelt att personer som Pascal Dagnan och Jules Bastien, som är stora talanger och redan haft mycket framgång, umgås så förtroligt med dem som ännu inte duger till något.
Paris d. 18 mars 1877. 18 mars 1877
Max Faivre och Jean-Baptiste Duffaud tänker delta i concoursen [tävlingen] för Romarpriset; Pascal Dagnan borde vara den kompetentaste bland tävlingsdeltagarna i år.
1sta Maj 77. 1 maj 1877
Föregående dag var Salongen öppen för utställarna och deras familjer; Edelfelts tavla har en utmärkt god plats på cimaisen [högre vägglist] i en av de förnämsta salarna; Gustave Courtois och Pascal Dagnans tavlor hänger nära; han gratulerades av Monsieur FitzWilliam och Madame Mary Sargent, miss Frances Watts, Mademoiselle Davençon, skandinaverna och kamraterna; många av dem fann tavlan bättre än de trott den vara; den tar sig bättre ut på Salongen än hemma hos honom.
Paris d 21 maj 1877 21 maj 1877
Pierre Petit Gerard, Pascal Dagnan, Gustave Courtois och Ferdinand Gueldry vinner i Edelfelts ögon, medan Max Faivre förlorar.
Paris 2 Juni 77 2 juni 1877
Vädret har varit tråkigt i vår men föregående dag var vädret det bästa, då hela Jean-Léon Gérômes ateljé höll sin traditionella bienvenue (utfärden till landet); alla de hyggligaste från ateljén hade beslutat att delta och det blev inte som tidigare en suptillställning med herrar Duffaud, Lapesche & co (marseillare och sluskar) i täten; Albin Meyssat och Ferdinand Gueldry åkte i förväg till Joinville för att ordna det praktiska för utfärden; klockan 5 reste Julian Alden Weir, Filadelfo Simi, Pierre Petit Gerard, Max Faivre, Henri Dutchold, Gustave Courtois, Parscal Dagnan, Gunnar Berndtson och Edelfelt; Marne låg spegelklar i aftonsolskenet, där de i hast arrangerade en regatta med hyrda kapproddbåtar; Gueldry rodde till deras "Campagne" [lantställe] Petit Brie och kom tillbaka i sin egen kapproddbåt Amanda; Vion (en liten oförskämd skrävlig jude) plumsade i till allmän förnöjelse; vid dinern [middagen] satt Edelfelt mellan Petit-Gérard och Rafael de Ochoa; alla "anciens" [gamla] satt på en sida om hästskobordet och "les nouveaux" [de nya] på den andra; i mitten tronade Max som massier [ateljéföreståndare]; middagen var god och "le petit vin bleu" [det lilla blå vinet] smakade förträffligt; de överraskades av ett fyrverkeri; champagnen betalades av "les nouveaux"; de hurrade för Gérôme, logisterna Courtois, Dagnan och Farraudt, för Frankrike, republiken och folkens broderskap genom friheten; de åkte tillbaka till Paris kl. 11; Alexandra Edelfelt vet att roligheten betalas från ateljéns kassa och kostade således inget; den som talade om måleri under middagen, dömdes att plikta.
Paris onsdag d. 25 1 januari 1885
Courtois och Dagnan har varit i Venedig och är förtjusta.
Paris d. 8 april 85 8 april 1885
Har blivit vänligt emottagen av Courtois, Dagnan m.fl.
Courtois och Dagnan har städat Edelfelts ateljé tillsammans med conciergen.
Paris, Lördag 11 april 85 11 april 1885
Middag med Courtois och Dagnan hos Champeaux; har fått höra detaljer om Bastiens död.
Paris lördag 18 april 85 18 april 1885
Dagnans målande löper inte heller; han övertalar Edelfelt att komma med till Spanien; Edelfeltfunderar, resan är kanske för lång.
Edelfelt skulle hellre vilja resa till Holland, men Dagnan har redan varit där.
Har gjort några teckningar av Gallén, som Dagnan tycker att är bra.
Paris d. 22 april 85 22 april 1885
Furstinnan Demidoff har genom M. Jaunez bett Edelfelt resa till henne i Pratolino utanför Florens för att måla hennes avlidne makes porträtt; hon anser att ingen har lyckats lika bra som Edelfelt med porträttet av henne; Edelfelt har svårt att bestämma sig för om han ska resa och när i så fall; Courtois och Dagnan råder honom att resa; utställningen hos Petit är tämligen klar; innan Salongen öppnar vill Edelfelt inte resa.
Edelfelt ämnar gå för sista gången till Bastien-Lepages utställning; Edelfelt känner sig underlägsen och "innerligt stukad af en så öfverlägsen vilja som Bastiens", så känner Dagnan det också.
Paris. d. 26 April 1885 26 april 1885
Intresset för Salongen avtar med åren; Dagnan och Edelfelt har konstaterat: Salongen liknar alltid föregående års Salong; de egna verken ser alltid "tarfliga, småaktiga, hårda, oartisktiska" ut.
Edelfelt och Dagnan stiger upp klockan halv sju och promenerar i Bois de Bologne; Dagnan är, tycker Edelfelt, en fin människa och stor konstnär; Courtois har haft dåligt inflytande på Dagnan, men Edelfelt menar att den senare är "av för gott virke" för att kunna förstöras.
Edelfelt gläder sig åt att Bastien Lepage under de sista månaderna av sitt liv kom tillbaka till sina gamla vänner: Baude, Dagnan och Courtois, och bröt med "den koketta Madame Mackay".
Bastien körde nästan ut Madame Mackay då hon kom i en "lysande toilette, tråkig och tillgjord"; citerar Bastien på franska; Dagnan har berättat att Bastiens mor nästan grät av glädje när sonen bröt med "denna kvinna"; detta var en månad före Bastiens död.
Verklig talang är sällsynt konstaterar Edelfelt: Bastien hade det; Dagnan har förutsättningar; man känner sig alltid bättre tillsammans med människor som har talang.
Odaterat 1 januari 1886
Har varit på Henri Amics egendom, hans "château", vid Chantilly tillsammans med Courtois, Dagnan, Bastiens bror, anatomen dr Poirier, baron de Saxe, Porel, direktör för Odeon med flera.
Har sagt Thegerström att dennes konst är dålig; Thegerström blev nedslagen; Edelfelt tog med honom till Dagnans ateljé för att visa Dagnans konst.
Paris d. 15 januari 1886 15 januari 1886
Edelfelt har ätit middag med Dagnan.
Edelfelt är bjuden till landet till Amic, en av Bastiens vänner, tillsammans med ett sällskap för jaktparti; Dagnan och Edelfelt jagar inte, men får säkert dagen att gå med Amics böcker och samlingar.
Lördag d. 30 jan. 86 30 januari 1886
Ville Vallgrens byst av Edelfelt blir bättre tack vare Dagnans stränga kritik.
Paris d. 4 februari 86 4 februari 1886
Ville Vallgren har lärt sig en del under arbetet med bysten, eftersom Dagnan och Edelfelt har "predikat".
Paris, Tisdag d. 6 april 86 6 april 1886
Det nya Luxembourggalleriet har öppnat, men är lika dåligt som det förra; placeringen av ett verk av Bastien vid en dörr medan ett verk av fröken Baskirtscheff hänger på cimaisen; hennes mor lär ha drivit på Arago för att få det så; Edelfelts egen tavla är högt uppe, men delar oturen med Dagnan och många andra bra konstnärer; intriganta konstnärer som Vuillefroy, Lansyer har bra platser.
Paris, Onsdag d. 14 april 1886 14 april 1886
Banketten för Gérôme var förra veckan; Edelfelt kände sig gammal; diskuterar hur idealismen faller av, Edelfelt har gjort konsessioner, eftergifter, åt modet och publiken; Edelfelt var vid banketten placerad bredvid Gérôme; eftersom Dagnan inte var där.
Paris Påskafton 86 24 april 1886
Edelfelt har tillsammans med Meyer Söderhjelm, Neiglick, Amic, Dagnan och Aublet varit på andlig Wagnerkonsert på långfredagen; i publiken Bonnat och Puvis de Chavannes.
Söndag 2 maj 86 2 maj 1886
Beskriver Salongen; Edelfelt saknar Bastien när han är tillsammans med Dagnan.
Paris, tisdag d. 11 maj 86 11 maj 1886
Edelfelt är bjuden till Amics lantställe tillsammans med Dagnan, Dagnans fru och deras son, Pasteur med fru, Courtois, Stetten m.fl.
Paris, tisdag d 18 maj 86 18 maj 1886
Edelfelt har varit på Amics lantställe med alla Bastiens gamla vänner och hans mor, som liknar Emelie Levong; andra gäster: Dagnan, Amics mor och syster Madame Guignard, Madame Bulard, Madame Emile Bastien.
Om Bastien; Dagnan har kanske lika mycket talang, men han saknar Bastiens självförtronde, han är ett stadsbarn som är skeptisk och kritisk; det gör honom sämre som konstnär, men angenämare som människa.
Paris lördag d. 29 maj 86 29 maj 1886
Dagnan beställde en ram i Florens; Edelfelt tänker beställa en florentinsk ram för en spegel.
Paris d. 14 dec 86 14 december 1886
Dagnan har sett tavlorna flyktigt och menar att Edelfelt kan göra något av "Borgåtavlan", som anses vara något nytt.
Paris Onsdag d. 22 dec 1886 22 december 1886
Edelfelt ska själv börja sitta modell för Dagnan i morgon.
Det blir roligt att få porträttet målat av Dagnan, eller hur?
Edelfelt är glad över porträttet som Dagnan målar: det kommer att vara det värdefullaste konstverket i Finland; beskrivning av kompositionen.
Juldagen 1886 25 december 1886
Edelfelt har talat med Dagnan om skönhet, konst och Gud.
Beskrivning av Dagnan.
Palmsöndag 1887 1 januari 1887
Edelfelt börjar måla "I Luxembourgträdgården" i Dagnans "serre", växthus [i Neuilly], i morgon.
Gérôme talade om impressionisterna och det senaste modet inom konsten "och inte utan bitterhet", om Dagnan, det sköna och det eviga, om porträttet av Pasteur.
Om onsdag är den traditionella middagen för Gérôme; Dagnan, Wencher och Edelfelt är "urgamla", men Edelfelt känner sig ung i själen.
Paris d. 2 Januari 87 2 januari 1887
Dagnans porträtt av Edelfelt avancerar; det är ett mästerverk av fin teckning.
Fredag d. 14 Jan 1887 14 januari 1887
Dagnan ställer inte ut porträttet av Edelfelt på Salongen, men porträttet blir bra; Alexandra Edelfelt ska få det; det är lika litet som porträttet av Annie Edelfelt.
Paris d. 18 januari 87 18 januari 1887
Många av Edelfelts vänner är med i Mirlitons: Dagnan, Beraud, Aublet, Munkaczy.
Paris d. 25/I 87 25 januari 1887
Prins Eugen har inte ännu bestämt sig för ateljé där måla; Edelfelt har fört honom till Courtois och Dagnan; prinsen var intresserad av deras och av Edelfelts arbeten.
Paris d. 1 februari 1887 1 februari 1887
Portalis arrangerar middag för Chambure, bjudna är också två herrar de Fontarce, Dagnan och Edelfelt.
Prins Eugen visar omdöme i konst; han är förtjust i Dagnans verk; och har kritiserat Munkaczys senaste verk.
Paris d. 9 februari 87 9 februari 1887
Dagnan har inte arbetat på porträttet av Edelfelt på länge; han målar bara huvudet.
I går var en liten utsökt middag hos Portalis; gäster var Chambure, Dagnan, Magnin som är ministerns son, två ungherrar de Fontarce, Edelfelt.
Paris torsdag d. 17 febr 87 17 februari 1887
Edelfelt har sett Dagnans och Courtois nya hus den här dagen; det ligger nära Ilê la Grande Jatte, en lång bit utanför Paris; men huset blir trevligt med fyra ateljéer och glasverandor.
Paris d. 13 mars 87 13 mars 1887
Edelfelt oroar sig alltid, han önskar att han kunde vara lugn som Alexandra Edelfelt; Dagnan har låtit bli att ställa ut på Salongen två gånger; Cazin, Salmson och några andra ställer inte ut i år; det känns ändå hårt att inte vara med när alla talar om Salongen; Chambure menar att Edelfelt är en narr, och han inser att han är det.
Paris d. 15 mars 87 15 mars 1887
Dagnan menar att porträttet av grevinnan Lewenhaupt inte är karakteristiskt för Edelfelt.
Dagnan har under de senaste tio åren varit borta från Salongen två gånger; ingen märker det; alla talar om hans bästa tavlor.
Edelfelt ska ta itu med "I Luxembourgträdgården" i Dagnans nya ateljé där det finns en "glasbur", trädgård och fond med byggnader och träd.
Det var bara gamla kamrater från de tidiga Parisåren hos Emile Bastien-Lepage: Courtois, Dagnan, Collin, Jullien; de var omgivna av [den då avlidne] Jules Bastien-Lepages konstverk.
Paris d. 19 mars 87 19 mars 1887
I kväll är konstnärsmiddagen för prins Eugen; i glömskan har Edelfelt köpt biljetter till en konsert samma kväll; varken Kauffmann, Chambure, Portalis, Courtois, eller Dagnan kan ta den.
Courtois och Dagnan flyttar som bäst [till Neully-sur-Seine]; Edelfelt kommer att sakna dem.
Paris d. 24 mars 87 24 mars 1887
Courtois och Dagnan är installerade i sitt nya hus [i Neully-sur-Seine väster om Paris]; Edelfelt saknar dem.
Paris d. 27 mars 1887. 27 mars 1887
Det var bra att Edelfelt lät bli att lämna in porträttet av grevinnan Lewenhaupt till Salongen; Dagnan sitter i juryn för Salongen och menar att man bör ställa ut bara saker som bevisar framsteg.
Paris, d. 31 mars 87 31 mars 1887
Edelfelt bjuder farväl; han ska på allvar börja tänka på "I Luxembourgträdgården"; följande vecka ska han måla i Dagnans "serre" [växthus] på Boulevard Bineau i Neuilly.
Paris tisdag d. 12 april 87 12 april 1887
Edelfelt har skrapat bort huvudfiguren i "I Luxembourgträdgården"; han har målar flitigt i Dagnans "serre", växthus.
Det har varit möjligt att ställa modellerna i trädgården hos Dagnan; Edelfelt själv har suttit i "glasburen".
Paris d. 18 april 87 18 april 1887
Edelfelt ska åka till Dagnan för att måla "I Luxembourgträdgården"; det är för kallt för att måla ute; Edelfelt skulle behöva göra en studie i den verkliga Luxembourgträdgården.
Dagnan har valts till juryn för världsutställningen 1889, som består av fjorton personer; Dagnan har inte fört någon kampanj; han har tidigare, helt orätt, inte valts in i juryn.
Edelfelt har sällan sett en allvarligare och finare människa och bättre konstnär än Dagnan; han är den enda som kan ta upp arvet efter Bastien.
Den chilenska herrn verkar stormrik; han har följt med konsten i Paris också då han har varit "därborta"; han talade om Edelfelts målningar "På havet" och porträttet av Pasteur som om gamla bekanta; han beställde en tavla av Dagnan, utan att fästa sig vid priset.
Paris d. 27 april 1887 27 april 1887
Edelfelt målar "I Luxembourgträdgården" hos Dagnan; Dagnan och hans fru är uppmuntrande.
Dagnan kan hoppas på stor succé på Salongen.
Paris, söndag d. 8 mai 87 8 maj 1887
De senaste veckornas händelser är: målande och skrapande hos Dagnan; sömnlöshet p.g.a. tvekan och motstridiga tankar.
Paris d. 5 juni 87 5 juni 1887
Dagnan har rest med Stetten och "en ung Muenier" till Bretagne för tio dagar; Edelfelt tror att de kommer att få en intressant och produktiv resa.
Dagnans porträtt av Edelfelt är nu i ram; Alexandra Edelfelt ska få det; Edelfelt tar ändå det med tillbaka till Paris i höst så att Dagnan kan göra några små ändringar; Dagnan har uppfattat Edelfelt "som någonting vagt, enfärgat och drömmande"; porträttet är rätt likt, inte förskönande, Edelfelt är målad i fullt ljus, utan skuggor.
Paris Påskdagen 1888 1 januari 1888
I onsdags ordnade de en middag för Courtois, Dagnan, Stetten, Amic; det var en livlig stämning och de talade om konst och musik, om Paris och provinsen; först serverades soppa, sedan lax, filet gardinier, sallad, äppelkaka, ost och frukt; Marguerite hade köpt lax i hallarna, men den var röd inuti, vilket gjorde henne upprörd och Pierre fick fortsätta matlagningen efter laxen.
Paris tisdag afton, 27 mars 88. 27 mars 1888
Edelfelt gick ut den kvällen för att träffa Dagnan, som har kommit hem från Algeriet; skådespelaren Leborgy hade ställt en loge till förfogande; Edelfelt åt middag med Dagnan, Leborgy, Stetten och Courtois.
Edelfelt såg pjäsen Chambellac av Octave Feuillet; han skrattade tillsammans med Dagnan och båda gick efter två akter; pjäsen var det dummaste "av vad man kallar fin dramatik".
Paris 17 maj 88 17 maj 1888
Prins Eugen gav stor middag igår; gäster var Dagnan, Gervex, Roll, Wahlberg, Salmson, Amic, herrskapet Guignard; Ellan och Madame Amic var de enda damerna; Ellan var vackert klädd, decolleterad i ljusgrå klänning med ljusgula rosor, och på briljant humör, hon beundrades av konstnärerna, särskilt Roll och Gervex.