Albert Edelfelts brev

En djupdykning i Albert Edelfelts liv och konstnärliga arbete genom hans brev till sin mor Alexandra Edelfelt 1867−1901

Breven på linjen kommer i kronologisk ordning, börjandes från övre vänster hörn och fortsätter neråt samt åt höger
  • Brev
  • Brev med finsk översättning
  • Relaterat brev

Beskrivning

lord

Källor

Inga källor
Petersburg fredag d. 10 nov 82 10 november 1882
I sofkupén voro vi tre: engelsmannen Theodor Frenckel jag – mycken hetta och till följd deraf ofta afbruten sömn. Dock har jag ej varit det minsta trött i dag.
Så foro vi ut P. och jag för att få tag i vår ensamlemnade Fitz-Gerald. Ack, hvad Petersburg ser tråkigt ut. Kallt, ruskigt, grått och ledsamt – menniskorna bleka, sjukliga. Vår engelsman kom ut med oss
Emellertid märkte vi, att vår lord huttrade och frös i sin moderna långsyrtut, och det så grundligt, att vi, trots hans protester tvungo honom gå in till Corpus för att der köpa en stoppad paletå. Detta gjordes. Den nya paletån var mindre elegant men mera nyttig än den andra. Jag tror bestämdt han skulle ha förkylt sig om vi ej haft honom att göra detta.
Som Paul hade bjudit honom på middag hemma, styrde vi kosan till Nadejdinskaïa, der till min förvåning en stor societet väntade. Sascha Walodja, Mitja, fru Ellis med dotter och Etterska barnen, naturligtvis. Fru Ellis var mycket vänlig. Jag hade mycket sjukt samvete, när jag lät påskina att jag verkligen gjort något för hennes literära arbete. Etters tyckte att engelsmannen, ehuru styf och stel var hygglig, och han var mycket nöjd att tillbringa sin första afton här så angenämt.
I morgon afton skulle vi, med Paul och engelsmannen, gå på någon theater, således stannar jag ej alltför länge hos Miatleffs.
Petersburg söndag. 12 nov 82. 12 november 1882
Min engelsman har jag ej sett till i dag eller i går.
Just nu blef jag af afbruten af Fitz-Gerald, som kom för att fråga mig när jag reser. Före onsdag blir det ej. Bref har kommit från genralen, och han anländer först om onsdag – Det gick ett solsken öfver fru Etters anlete, då hon läste detta.
I afton gå vi på Bouffes, der Barbetten gifves, med Fitz-Gerald.
Fru Etter, som ändå är bra vänlig, har nu igen bedt engelsmannen på middag. Han är mycket konvenabel och vet att skicka sig – hvar hans löjlighet ligger, vet jag ej.
Petersburg Måndag d 19 nov 82 13 november 1882
Efteråt gingo de andra på th Michel, men jag hade stämt möte med Etters på Bouffes, der de voro med Engelsmannen o Sasha. Der gafs Barbe Bleue, och två af herrarne. Juttot och Roux, voro mycket bra. Tänk, det var första gången i lifvet som fru Etter var på en Opera Buffa. Hon hade mycket roligt, och roligt var det.
FitzGerald reser i morgon. Han är temmeligen barnslig ännu, men konvenabel och väl uppfostrad. Han berättade hela sin och sin slägts historia åt fru Etter, som han naturligtvis tyckte var mycket fin och vänlig. Han sjelf skulle vilja bli artist. sedan han förgäfves sökt bli "Horse Guard", men jag tror det blir svårt att afgöra om hans anlag, då hans studier i den vägen inskränker sig till lektioner under 2 månader, och tillsvidare blir väl hans sysselsättning som hittils, canote färder, jagt o.d.. Han säger sig ej ha mycket pengar, har en pappa som ej lossar på pungen, och måste derföre söka få en profession – en fråga som dock tills vidare sväfvar i det största dunkel för honom.
London, 3 juni, aftonen 1884. 3 juni 1884
I går voro vi i Windsor. Det är en timmes jernvägsresa från London. På stationen träffade jag denne Fitz-Gerald som var hos Borgströms i fjol och hvilken jag följde till Petersburg. Han var lika orubbligt lugn som alltid och bad mig helsa till Finland och hans vänner der.