Beskrivning

svensk konstnär

Paris d. 28 Juli 1874. 28 juli 1874
Filip Forstén har anlänt till Paris; Edelfelt åt middag med honom, samt Adolf von Becker och svenske målaren Nils Forsberg; Filips planer är att studera vid konservatoriet för Victor Massé och nästa sommar göra concoursen [tävlingen]; Bassan som tecknar i Edelfelts ateljé kan inte förstå hur en hygglig ung man som Filip vill rikta in sig på något så osäkert som sång; Edelfelt högaktar varje människa som följer sin inre kallelse och tror att det kommer att gå bra för Filip bara han kommit bort från Helsingfors.
Paris d. 4 Augusti 1874. 4 augusti 1874
Edelfelt är glad att han inte har en svensk eller tysk accent när han talar franska; i ateljén togs han i början för spanjor eller belgare; då man kommit en bit in på franskan inser man hur dåligt franskan talas och lärs där hemma, t.ex. av Maisonette; han kan inte förstå dem som anser att franskan är ett lätt språk, möjligen lätt att förstå, men inte att behärska; Edelfelt har läst en "vidlyftig" grammatik, bearbetad efter Noël och Chapsal, i vilken det finns en massa regler och undantag; Gustaf Sohlström talar ogenerat en gräslig franska; Adolf von Becker talar ganska flytande, medan svenskarna talar ganska bra men har en lustig accent; Nils Forsberg kan tas för en inföding.
Paris d. 26 Augusti 74. 26 augusti 1874
Svensken Nils Forsberg var sanitetsman utanför Paris i striderna mot kommunarderna under kommunen.
Paris d. 5 September 1874. 5 september 1874
Rätt ofta talar Edelfelt franska med Nils Forsberg på Louvren.
Paris 18 Mars 1875 18 mars 1875
Nils Forsberg, som är elev hos Léon Bonnat, trodde att tavlan går igenom; Alfred Henri Berthoud var mera pessimistisk.
Paris d. 22 Juli 1875. 22 juli 1875
Edelfelt blev bjuden på avskedsmiddag av Berndt Lindholm med Adolf von Becker, ett svenskt herrskap Norstedt och Nils Forsberg hos "Wepler", en restaurang i Clichy; Edelfelt ville visa sin tacksamhet för Lindholms och beställde in två flaskor champagne; Lindholm föreslog en skål för Edelfelt och hans 21 år, Edelfelt för fru Carolina Lindholm, och Norstedt för Finland.
Paris, thorsdag d. 23 nov. 1876. 23 november 1876
De bor fortfarande på Rue du vieux Colombier 9; Edelfelt har inte fått tag på Nils Forsberg som har hans möbler; Forsberg bor i Montmartre så det är en ansenlig väg dit.
Paris, torsdag d. 8 Febr. 1877. 8 februari 1877
Edelfelt gick med blommor till Walter Runebergs på Johan Ludvig Runebergs födelsedag; han inviterades till en fest på kvällen; där var Börjesons, Lorenzo Runeberg, doktor Fredrik Daniel Wilenius med fru, Adolf von Becker, Bertha Levin, fröken Judéen, Ernst Nordström, Nils Forsberg, en svensk grosshandlare Bergman och fröken Krogius; Wilenius påminde om en av Greklands sju vise, hans fru Karolina Charlotta Wilenius spelade Carnaval de Venise, nytt och originellt; Bergman deklamerade ur "Finska toner", Edelfelt har aldrig hört en så falsk och pretentiös deklamation, hela sällskapet fruktade att brista ut i gapskratt; Edelfelt, Walter och Börjeson läste upp ur Färnik Ståls sägner.
Paris Onsdag d 29 febr 77. 28 februari 1877
Efter att ha rådgjort med flera skulptörer vid Ecole des Beaux Arts har de kommit fram till att Robert Stigell skall söka in till Pierre-Jules Cavelliers ateljé; Cavellier är gammal prix de Rome-mottagare [Romarpriset] och talar därför bra italienska, vilket är en fördel för Stigell: Stigell tecknar redan i Léon Bonnats ateljé om kvällarna med Walter Runeberg, Adolf von Becker, Ernst Nordström, Nils Forsberg och några danskar; skada bara att de i allmänhet lär teckna så skralt hos Bonnat nu för tiden.
Fredag d. 6 April 1877. 6 april 1877
En underrättelse som slagit skandinaverna med häpnad (speciellt Walter Runeberg och Edelfelt) och förargelse är att Nils Forsbergs tavla "l'Entrepreneur des Saltimbanques" har blivit refuserad; skandinaverna är inte det rätta ordet, många är så avundsjuka och arga på Forsberg att de snarare glädjer sig; Léon Bonnat har köpt tavlan för att trösta Forsberg, som är så förtvivlad att man inte har vetat vad han kunde ta sig till; juryn lär ha refuserat tavlan på grund av ämnet som är grymt - pojkar som plågas till de mest halsbrytande rörelser i ett kyffe i Belleville bland saltimbanquer [trollkarlar/revyfolk].