Albert Edelfelts brev

En djupdykning i Albert Edelfelts liv och konstnärliga arbete genom hans brev till sin mor Alexandra Edelfelt 1867−1901

Breven på linjen kommer i kronologisk ordning, börjandes från övre vänster hörn och fortsätter neråt samt åt höger
  • Brev
  • Brev med finsk översättning
  • Relaterat brev

Beskrivning

astronom, föreståndare för Stockholms observatorium

Stockholm Okt. tisdag 1891 1 oktober 1891
I går var Hanna Palmes stora fest för Mechelin och mig (!!) Hundra personer, mycket väl arrangeradt, tal af Sven Palme, och ett mycket bra svar af Mechelin. Der voro Hela venster-Stockholm, qvinliga Idun, Hedin, Gyldén, Victor Rydberg Strindberg, Tor Hedberg Millets, fröken Törnebladh (som sjöng mycket) Gunnar Berndtson med fru, Zorns, den der behagliga fiffiga fröken v. Knorring, en mycket vacker ung fru Medin, fru till en doktor, och en massa menniskor som jag aldrig fick veta namnen på. –
Stockholm onsdag afton 11 november 1896
Hos Palmes var der stor sorg efter Gyldén. Var det icke märkvärdigt att han lade ned att dö samma dag jag kom till Sthlm! I dag proponerade amanuensen Martin (var det ej han som var förlofvad med Cotta?) att gå dit (till Gyldén) och måla af honom som död, men jag refuserade emedan det ändå skulle blifva lika svårt att göra ett lefvande porträtt efter detta likporträtt. Björck som kände honom bättre, proponerade jag i stället.
Stockholm måndag 16 nov, 96 16 november 1896
Ledsen är jag att Gyldén dog. Jag borde ha skyndat mig litet mera, då jag visste att han var skral – men jag kan ju ej skynda mig mera än jag gör.
Det är tråkigt, ehuru det naturligtvis ej angår mig direkt, att Leffler skall vara så allmänt hatad här. Alla säger att han pinat lifvet af Viktor Rydberg och nu sist af Gyldén, – ingen annan än kungen har han på sin sida. Att han är inne i alla miljon affärer i Sverige är säkert – han har utlagt för mig om några spritt nya uppfinningar som han håller på att lancera, och som skola undantränga alla belysnings och värmematerial, elektriciteten inbegripen. – Sverige blir verldens rikaste land säger han. Han har nog ett utmärkt hufvud, men mig vinner han ändå ej dermed. Han är så förskräckligt skarp i sina omdömen om andra, och behandlar dem alltför gerna som åsnor och borickor.
Palmes äro mycket bedröfvade öfver Gyldéns död. Han var deras stöd i Thule emot Leffler. Hanna menade att Gyldéns frånfälle var en direkt penningeförlust för Thule. Hon är beundransvärd ändå med sitt klara affärshufvud och okufliga energi. Hon har med Leffler (trots fiendskapen) underhandlat om en affärstransaktion på 160,000 kr. – jag märker att det är sannt, ty Sven, hon och Leffler har berättat saken på samma sätt. Hon gick för att "Sven icke skulle förgå sig" – och lyckades. Leffler sade att hon börjat sin harang, hemma hos honom med: "Jag skall säga att min man inte är så dum som Professorn tror". Det lär varit hon som upptäckte Gyldén som direkt stöd för Sven, och förvärfvade i honom en vän, ehuru han från början varit mycket afvogt stämd mot henne. Sven telefonerade till mig och frågade om jag (!!) ej kunde hindra Leffler att gå på Gyldéns begrafning. – Nej, jag tycker att jag kommit tillräckligt in i deras historier redan och bryr mig alls ej om att tränga djupare in i dem.