Albert Edelfelts brev

En djupdykning i Albert Edelfelts liv och konstnärliga arbete genom hans brev till sin mor Alexandra Edelfelt 1867−1901

Bregentved

Brev som nämner Bregentved i kronologisk ordning

Gausdal måndag 11 juli 1893 11 juli 1893
Hvad säger Mamma om min plan (ifrigt understödd af Krohn) att lemna Norge för att under de veckor Ellan ännu är här måla ett af de Moltkeska porträtten på Bregentved. Jag kommer nog ändå hem i Augusti till Mammas födelsedag och förr Jag fick telegram från Kbnhvn "Bregentved venter Dem" och Krohn mente att då jag ändå ej har någon bestämdt tafla att måla nu vore jag galen om jag icke åtminstone började med porträttena. Det är ju ändå ett temmeligen betydande "pengespörsmål". Carl Jacobsen måste jag också träffa ehuru det ej kan blir tal om att göra hans flicka nu. Det är ju också en client som heter duga. –
Kjøbenhavn d. 24 Juli 93 24 juli 1893
Det är ej roligt att resa till Bregentved nu, bland främmande menniskor, då jag helst af allt ville komma hem till Mamma, – men – det snöda guldet lockar mig och jag tycker mig ej ha rätt att afsäga mig denna betydliga förtjenst. – Jag skrifver mera då jag väl är framme der – kanske det blir nog så lustigt för Mamma att läsa om lifvet derute. Det ligger icke fullt 2 timmar från Kjøbenhavn åt Kjöge bukt till. –
Kjobenhavn 26 juli 1893 hos Pasteur. 26 juli 1893
Efter 2 dagars uppehåll på Bregentved blef jag pr telegraf kallad hit till prinsessan Marie, som hade lust att visa mig sina arbeten. Om lördag komma Kungen och Drottningen tillbaka från England och då är det slut med den sköna friheten för henne. Alltnog, igår fick Moltke ett så lydande telegram: Inviteret på frukost sammen med hr Edelfelt, vil de tillade ham komme – Marie prinsesse af Danmark." Hvilken frukost? Hvar? Hos oläsligt, hos Moltke-Hvitfeldt allmän hufvudbry – först om 3 timmar då jag fick Pasteurs telegram förklarades gåtan.
– Mitt intryck från Bregentved – Det är ett adeligt stort slott med torn och tinnar, kapell, danssalar och 20 gästrum, parker, jagter, fontainer alléer, drifhus, palmhus, vinkast – och gaf intryck af hvad det är, det förnämsta herresätet i danmark. Han är hygglig enkel – liknar många hyggliga officerare hos oss – något af Munsterhjelm (han var just ej någon hygglig officer) Nikolai Etter – den typen. Han är på månader lika gammal som jag. – Hon Estrups dotter är 35 år, rödhårig, nervös, orolig klok mycket religiös, men af en stridbar religiositet, icke oläsligt och saktmodig, stor panna, ljusblå stirrande ögon, lång ej just graciös – och hon blir svårade att måla.
Huset är fullt af folk. Grefvinnan Knuth af Knuthenborg med 3 döttrar och 2 söner hvaraf den äldre student, en ung comtesse Danneskjöld Samsøe, grefve Moltke-Marcenberg (bror) m.fl.. Comtesse Danneskjöld 27 år är mycket fin och söt – hon ser fransysk ut (hennes mor lär ha varit fransyska) vågar säga ut sin tanke och är rätt lustig. – "Je vous cele d'ici" sade prinsessan Marie vous regardez déjà beaucoup plus la Comtesse Danneskjöld que votre modèl – je ferais comme vous!. – Alla dessa menniskor äro kusiner och nära slägt med Resentlowar, Knuthar, Brahar och Billar. –
Mycket vänligt har jag blifvit emottagen jag bor i 2 stora rum uppe i främmande flygeln har den herrligaste utsigt öfver parken och målar i den s. k. Kirkesalen,en gammal sal, mycket stilfull i kirkeflygeln. Kl. 7 stiga de upp kl. 1/2 8 kommer lakejen in med en badbalja och en stor kanna varmt och en do kallt vatten, badlakan, handdukar m. m. kl. 8 serverar grefvinnan kaffe kl. 12 frukost, elegant serverad kl 6 middag då herrarna klä sig i frack och damerna i ljusa toiletter. Det är ganska egendomligt det hela för den som ej sett det förr.
Moltke sjelf är sympathisk – han ser god och rättskaffens ut. i går var grefvinnan på middag hos Rheedz Thott för Kronprinsens, damerna borta, och grefven hade stor herrmiddag, i anledning af ett åkerbruksmöte. Der voro bl. a. 4 rigtiga bönder, af hvilken en, en vensterman, höll ett rigtigt bra tal. De likna ändå mycket våra nyländska bondgubbar.
– Farväl, jag måste med tåget tillbaka till Bregentved. När jag nu kommer litet mera in i gängorna skrifver jag mera Helsa alla
Pingstdag 1 januari 1894
I dag och i morgon gör jag porträttet af pr. M. färdigt – Sedan får vi se när vi resa af till Bregentved, der jag skall vara två dagar. –
Kjøbenhavn 26/4 94 26 april 1894
I går var Krohn uppe hos Moltkes och besåg porträtterna. Han fann dem bättre än jag hade utmålat dem. Jag har näml haft några skof af förtviflan öfver hennes porträtt, som hvarken jag eller hennes man är nöjd med – Estrup som suttit der en liten stund alla dagar, har varit mera uppmuntrande. Jag vill nu ha det färdigt, om jag också stannar (på nedresan till Tyskland) en eller två dagar på Bregentved, ty att der, i nytt ljus börja bråka med ansigtet vore ju vansinne. Hon är svår att måla. Dragen äro ej illa, och uttrycket är vänligt, slåtligt växt är hon, men der är något besynnerligt, icke vackert i hufvudets proportioner – den utstående pannan, bredden vid ögonen – som gör mig alldeles förryckt. Grefven har nu redan rest till landet. I morgon afton reser hon, således i morgon måste det bli färdigt. Måtte jag icke påta ihjäl den lilla likhet jag redan har.
Köpenhamn Måndag (vet ej datum, sent, alltför sent i maj redan) 1894 1 maj 1894
Mamma är naturligtvis förvånad öfver att vi ännu äro här – det har varit så att prinsessan först i går blef rigtigt färdig, och så ha Moltkes varit på resor till slägten, så att vi först i morgon kunna resa till Bregentved, och derifrån, med Guds hjelp, om fredag eller lördag till Berlin. Der skola vi träffa Krohn och resa så fort som möjligt till Paris –
– Här är herrligt – men hvad hjelper det då man går och sörjer öfver ett tråkigt och icke lyckadt porträtt – den dag jag reser från Bregentved blir en glad dag det vill jag lofva. NB om jag då helt har slutat det olycksaliga porträttet. Hon är så svår och de bli aldrig nöjda –
torsdag 10 maj 10 maj 1894
Jag hade tänkt att Ellan skulle komma som om måndag då kunde vi tillsammans fara till Bregentved den 16, möjligen komma tillbaka hit och sedan skulle jag till Paris det får vi senare se.
Kjöbenhavn 14 maj 1894 14 maj 1894
Detta väntade och tidsutdrägten med porträttet, samt isynnerhet resan till Bregentved der han ändå aldrig kommer att vara nöjd med sin hulda makas porträtt – allt detta gör mig till betänklig grad nervös.
Huru jag sedan bestämmer min tid och resan till Bregentved vet jag ej, då jag ej har någon aning om Ellans planer. Jag hoppas hon kan trösta mig då mitt Sorgliga humör kommer på – jag frågar mig ofta om de Moltkeska porträtterna verkligen uppväga förlusten af Paris – ty hvad är det att komma på 14 dagar till Paris i början af Juni? – Jag anser mig sjelf vara en stor idiot som kastat bort min förstfödslo rätt i Paris för den har porträtt och penninge ärtsoppan.
– Det är farligt att tänka på retouchering af porträtterna på Bregentved. Det "sjælelige" som han ser hos sin gemål kan jag ej få fram – alla andra tycker att det är likt men han blir säkert aldrig nöjd. – Jag hoppas detta, som mycket annat, går bättre än man tror – Hvem vet hvad min långa Danska sejour kan ha varit bra till
Nästved station söndag 27 maj 94 27 maj 1894
Stor soirée i går afton med gårdens folk och Baron Bille Brahe med fru. –
Berlin W., den 29 Maj 1894 29 maj 1894
Bregentved slog som skönhet och slottslikhet mycket än på Ellan. De voro alldeles utmärkt vänliga, och Ellan blef grefvinnans hjertevän. Detta gick så till att Ellan var presenterad om allt som grefvinnan brukar tala om religion och erotik – (det sista alltid sålunda behandladt att hon tror på att "ægtefeller" om icke andra, skola träffas och lefva med hvarandra i en bättre verld – huru går det då med dem som ha varit gifta 3 gånger?) – Ellan gick derför genast in på detta, och hon blef en så en "förstående Aand" i fluxen. För resten behöfver man ej säga mycket med grefvinnan M. Hon pratar hela tiden, om och om igen samma sak, med samma ord – när man så säger Ja, så begynner hon på nytt, likasom om man missförstått henne, med ett: Ja, jeg maner kun" – Hon har verkligennågot af alldeles ung flicka öfver sig – Oskyldiga förtroenden, onödiga tysthetslöften om oskyldiga ting och i afskedsmiuten ännu bön till Ellan att skrifva och att "bränna brefven" – det är ju komplett? Hon är en utmärkt snäll menniska, det står fast i alla tider, – men, säger prinsessan Marie, elle tourne en cercle tout le temps, et j'en devins folle". Emellertid kan Mamma tänka sig mig förvåning då jag andra dagen såg Ellan och Magda med armarna om hvarandras lif svärmande gå och spatsera långt borta i parken.
med den myckna artigheten, spatserturerna, främmande blef dagen på Bregentved så kort att jag ej rakt ej fick tillfälle att skrifva. Ellan var också i sträng tjenstgöring. När hon ett ögonblick gick upp för att hvila sig läsa eller skrifva, var Magda strax i hennes spår och sade "nu skall vi rigtigt snakke" –
Khvn tisdag 9 okt 94. 9 oktober 1894
Pasteur är rasande på Rabens på mina vägnar. Unga Moltke Hvitfeldt likaså. Emellertid kan jag ej dölja att jag haft mycket nöje af att att åter vara i en stor stad – träffa Krohns, se en ypperlig Kröyer utställning äta frukost hos Pasteur, hela tiden känna mig bland rigtigt goda vänner som hålla af mig. Mamma skulle ha hört Pasteur! "Att behandla Edelfelt på det viset" – och så gick han med upplyftande händer genom våningen och suckade oh oh oh! Och fru Pasteur hade aldrig hört om sådant. Och Koki, högst lifvad af sin Baden resa fastän den kostat honom. Och Moltke Hvitfeldt, som sade: – det är ju ypperligt, så kommer ni till Glorup till mina föräldrar och med menniskor som uppskatta Er! – Ja – om det bara gälde nöjet. Emellertid synes Frederik Moltke bättre stämd mot porträttet medgaf att man ej kunde får fram alla miner på ett måleri. I morgon reser jag dit. –
Måndag 15 Okt. 94 hos Koki Etter Kbhvn 15 oktober 1894
Tusen Tack för Mammas vänliga och uppmuntrande bref – det hade gått temmeligen fort öfver Stockholm. (skrifvet tisdag, och jag fick det torsdag på Bregentved) –
I morgon tillbaka till Bregentved till allt det tråkiga. De begripa ej att jag sliter ut mig på detta porträtt – Jag skall nu försöka göra en skizz af hufvudet anse de den utmärkt, då gör jag kanske det andra porträttet, hvarom ej, tar jag min Matts är skolan och säger dem ett farväl som skall bli temmeligen långt om ej evigt, och fordra betalning bara för hans. Det är så tråkigt allt detta, isynnerhet när jag tänker på att jag för dessa porträttet skull rest så mycket och varit förhindrad att vara i Paris.
Kjöbenhavn onsdag morgon 24 okt 94. 24 oktober 1894
– I afton reser jag tillbaka ut till Bregentved. –
Kbhvn – hos Koki Etter d. 12 nov. 1894 12 november 1894
När jag nu skall ut till Br. igen börjar hela min gamla oro – det är som en mara som aldrig lemnar mig. Bara han nu fortfarande ville tycka om porträttet