Albert Edelfelts brev

En djupdykning i Albert Edelfelts liv och konstnärliga arbete genom hans brev till sin mor Alexandra Edelfelt 1867−1901

Hamburg

Brev skrivna i Hamburg i kronologisk ordning

Brev som nämner Hamburg i kronologisk ordning

på Östersjön, nära Bornholm, d. 28 Sept. 28 september 1873
Ombord har Edelfelt fått veta att hans resrutt inte behöver gå via Hamburg, där han vid Harburg skulle behöva korsa Elbe med flotte för att komma till Antwerpen; han åker istället via Büchen.
Köln. d. 29 September 1873. 29 september 1873
Hendschel hade haft totalt orätt och tåget de tog var inte av den skyndsamma sorten; efter "travandet" i Lübeck hade de beslutat att använda tågresan till att vila, vilket inte lyckades; i Büchen måste de som skulle till Hamburg, Berlin, Luneburg, Hanover byta tåg; ängsligt funderade Edelfelt hur han skulle ha klarat sig utan den hederliga reskamraten Rosenbaum; i Honstorf måste de på nytt stiga upp för att fara över Elbeflottan; i Oelzen fick de vänta fyra timmar på nästa tåg; före de anlände till Hannover gick också lokomotivet sönder.
Paris. d 24 Juli 24 juli 1874
Eftermiddagarna har Edelfelt ägnat åt brevkorrespondenser; denna vecka har han två gånger skrivit till Alexandra Edelfelt, därtill till Mille (Emil) Cedercreutz, Axel Antell, Jospeh Cornet, Émile Claus; det återstår ännu att svara Karel Scriba, Schulz, Calle Stråhle och lilla Johan Wilhelm Brummer som från Hamburg skrivit och tackat för hans tjänster.
Rom, onsdag d. 24 maj 1876. 24 maj 1876
Om det förunnas Edelfelt att på nytt resa till Italien ska han förbereda sig på ett annat sätt; han ska "plugga" italienska och studera Bædeker (reseguidebok) och romerska historia; han ska på något bibliotek gå igenom avbildningar av de gallerier han kommer att se; han ska ha hunnit längre som konstnär för att bättre kunna uppfatta den italienska konsten; det är en hård dom att han för tillfället inte får besöka några gallerier på grund av sjukdomen; till en början får han inte resa mer än 10 till 12 timmar; hemresans etapper ser följaktligen ut att bli Florens, Bologna eller Botzen (Tyrol); München, via Frankfurt till Cassel och Hamburg.
Rom, lördag d. 27 maj 1876. 27 maj 1876
Walter Runeberg hade föregående dag med sig ett brev från Harling, som tillfrisknar från tyfus i Bellagio vid Comosjön; hans sjukdom har varit lindrigare och han kan följande dag åka till sina föräldrar i Hamburg.
Frascati d. 10 Juni 1876 10 juni 1876
Kanske har Edelfelt fått nog av resande då de väl hunnit till Lübeck eller Hamburg att han åker över direkt till Helsingfors; om det gläder Pietro Krohn och denne insisterar på att han kommer till Danmark tar Edelfelt troligen den vägen.
Jönköping fredag d. 3 Nov. 1876. 3 november 1876
Det gick inte så lätt att hålla fast vid reseplanen som Alexandra Edelfelt trodde; farbror Alexander och tante Adelaide Leuhusen, Eljert Mobeck och Gustaf Leuhusen har så enträget bett Edelfelt stanna längre att han skjutit upp avresan med ett par dagar; han åker på söndag till Götheborg för att ge sig av till Hamburg; han anlände föregående morgon och tog in på hotellet för att sova ut; Gustaf Leuhusen kom inte långt därefter för att möta honom.
d. nov. 10 november 1876
Edelfelt har gjort bekantskap med en hygglig norsk ingenjör, som följer med till Hamburg; vad tycks om att de danska järnvägarna stoppas för snö den här tiden på året?
Paris le 13 Nov 1876. 13 november 1876
I Hamburg hann Edelfelt bese den vackra staden en stund på morgonen; Alexandra Edelfelt trodde säkert att han kommit fram en hel vecka tidigare; två brev väntade på honom hos Gunnar Berndtson; naturhinder ställde sig i vägen, det var snöstorm i Åbo, Falköping, Göteborg och i Aarhus; hela Danmark ligger under fotsdjup snö; Alstern låg frusen och det var tjock snö ända till Cöln.
På tåget fanns en hamburgare som handlade i olja, en fransos som reste för ett klädhus och en gammar bagare som också rest i affärer som ung; hamburgaren frågade Edelfelt vilka affärer han reser i; då Edelfelt sade att han var målare kommenterade hamburgaren att med ett sådant yrke lever man inte på i Hamburg och föreslog att han skulle slå sig in på olja.
Lübeck, den 17 Juli 1877 17 juli 1877
Det var tryckande hett i tåget, som kom till Cöln på morgonen; därefter följde den tråkiga vägen via Osnabrück och Bremen; i Osnabrück fick han pröva det tyska köket: plommon, stickelbärskräm [krusbärskräm], uselt kött, potatis, rå skinka, blanc manger, oätligt bröd i en artistisk oordning; han hade pratsamma kupékamrater, ett skomakarherrskap som varit 25 år i Amerika, en professor Kirchhoffer från Altona som i sin ungdom studerat i Köpenhamn och bott i Örsteds hus, hans dotter och en gammal hennes nåd; skomakarfrun började med fria berättelser från New York; Die "gnädige Frau" berättade om då hennes son låg dödssjuk i tyfus under kriget; hon reste från Hamburg till Paris och lyckades under stora svårigheter ta sig till St Denis; sonen tillfrisknade och de började återresan; från St Denis till St Germaine fick hon betala 120 francs för en vagn; de tog sig till Belgien; Edelfelt berättade om sin sjukdom i Rom och om Alexandra Edelfelts förtvivlan då.
Under sina två timmar i Hamburg gick Edelfelt omkring i staden; han hittade ganska bra och promenerade på Jungfernsteg; Hamburg är en vacker stad men kan inte jämföras med Paris vad anläggningen beträffar.
Böning har talat om Pauline Ahlberg; hon bjöd Böningarna på middag och var mycket echaufferad [upplivad]; då hon kom på ångbåten mötte hon på Sterkys från Hamburg; hon presenterade inte Böningarna och tilltalade dem på tyska, fastän Sterkys hört dem tala svenska; Madame Jacquinot säger sig aldrig ha sett en så taktlös människa som Pauline; Pauline blir aldrig annorlunda för hon tror sig veta allting så bra själv; Edelfelt talade mycket om Pauline med Madame Jacquinot som är en godhjärtad och förståndig fru som ser saker som de är.
Stockholm måndag d. 15. Okt 77. 15 oktober 1877
Reskamrater på ångbåten var gubben Fredrik Pacius med fru och en vacker fröken Martin på väg till Hamburg, konsul Alfred Jacobson med särdeles vacker fru från Åbo, en äldre fröken Schürer-Waldheim som var kusin till Armfelts och hade varit på bröllopet i Åbo; därtill var en svensk ingenjör, en jude från Stockholm, en konsul från Uliåborg och svenska damkvartetten.
Cöln, fredag d. 19 okt. 77 19 oktober 1877
Det var ordentlig sjögång från Korsör till Kiel; Edelfelt vet inte om Runebergs reser först följande morgon, men både han och de är glada över upphållet i Köln; de har kunnat sova ut och vädret är vackert, om än kallt; det är kallare än i Sverige; i Hamburg var det snö på marken.
Allhelgonadag 77 1 november 1877
Edelfelt har hört om Axel Antells ”förlofning” och frågar om det är sant; Antell har för honom bara flyktigt nämnt att han kände en fröken Hellen, dotter till statsrådet i Petersburg och att hon inte var illa; Edelfelt hoppas att hon åtminstone har pengar, om det är så fatalt att Antell på nytt skall binda sig; han hoppas att det slår bra ut i detta hasardspel som kallas giftermål och mot vilket Monaco och Hamburg är en barnlek; Vår Herre är dårars förmyndare, kanske leder han även detta till det bästa.
Paris d. 2 aug. 1878 fortsatt d. 5, sedan jag fått pengar 2 augusti 1878
Edelfelt reser på torsdag, kanske i sällskap med Schou till Hamburg; Schou reser hem till Danmark för några veckor; Adolf von Becker talar om att resa samtidigt.
Köpenhamn d. 1 Juli 1879 1 juli 1879
På grund av ett misstag med järnvägstågen fick de stanna en hel dag i Hamburg, där det småregnade hela tiden.
Paris d. 8 januari 1880 8 januari 1880
Walter Runeberg har sett Edelfelts tavla och fick samma intryck som då han i Hamburg träffade en sjöman som kom fram och frågade: Känner int' herrn mej, ja' ä Isackas pojkin från Kroksnäs.
d. 24 Januari 1881 24 januari 1881
Hvad Ni måtte ha haft roligt under Nordenskiölds dagarne i Helsingfors. Jag är rigtigt ledsen öfver att ej ha fått se detta och vara med om denna enthusiasm, och tror som Nordenskiöld att det i denna finska hyllning låg en hjertlighet en hemlandsvärme som all verldens ståt ej kunde uppväga. För resten var påhittet med skridskofesten rigtigt lyckadt, tchuktschter, isbjörnar o.a. var ju både originelt och bra. Jag ser i H.D. att den stackars Nordenskiöld varit tvungen att med fru återvända från Hangö för att öfver Hamburg komma till Stockholm. Det är då för olyckligt med Express!
Paris d. 6 April 83. 6 april 1883
I förrgår fick jag Mammas sista brev. Hvad det gladde mig att se att ni verkligen tänka på resan i Maj. Jag har allt sedan dess gått och tänkt på huru det borde ställas, huru ni kunde få det trefligt och beqvämt – och få ett annat intryck af resan än bara besvär och möda. Kunde ni vara här omkring d. 15 maj, så skulle ha tre veckor på oss till den 4 Juni, då vi kunde dra mot norden igen, öfver Köpenhamn der vi kunde stanna 1 dag, 2 dagar i Jönköping och 1 dag i Stockholm. Återresan kunde ju göras så lugn och långsam som möjligt – stanna i Köln först, så i Köpenhamn – (Hamburg är kanske ej värdt) der vi skulle bli emottagna af Krohn och mina många vänner.
Fragment 17 april 1883
Se här hur jag tänker mig resan à peu près resa fr. Hfors t. Pburg med nattåg omkr. d. 15 maj 16 och 17 i Petersburg om ni vill. afresa derifrån d. 18 maj kl. 1 ankomst till Berlin d. 20 kl. 6 f.m. afresa derifrån d. 21 kl. 10 f.m. (Således ett dygn i Berlin – sömn – bad, promenad i vagn i Thiergarten) ankomst till Paris d. 22 kl. 10 f.m. sömn – ro – obetydliga uppköp – de första dagarne – Kanske vore Det bättre att resa redan den 10 maj – så vore ni här d. 16, 17. Afresa härifrån omkr. d. 10 juni öfver Köln, (stanna en dag) Hamburg, Kopenhamn (2 dagar) Jönköping 2 dagar Stockholm 1 dag – så vore vi hemma ungefär den 22.
d. 27 april 83 27 april 1883
Bolinders ha hvilat sig i Köpenhamn, Hamburg och Köln – tänk nu noga efter om ni behöfva hvila Er – en direkt biljett gäller för 30 dagar och man har rättighet att stanna hvar som helst på vägen.
Paris d. 13 febr. 84. 13 februari 1884
W. Frenckell, den fulländade knodden är här. Han bjöd mig en dag på middag och som jag genast ville svara på artigheten bad jag honom på frukost i ateliern. Emile hedrade sig och vår Tammerfors patron var mycket nöjd. Han beundrade min installation, och gick i sin förtjusning så långt att han tog min den der blå servisen, Mamma vet, för "gammalt ostindiskt" och frågade hvar jag hade fått den. Jag svarade vigtigt att man inte kommer öfver sådant alla dar, men att jag som så länge varit här – hade otaliga "occasions". Han har en ljusblå paletå med blanka knappar, gjord i Hamburg.
Paris d. 1sta Maj 1885 1 maj 1885
Edelfelt hoppas "Lekande pojkar på stranden" kommer fram i tid från Stockholm; järnvägstransporter är "det mest godtyckliga på jorden": ibland tar det tre, ibland sex till sju veckor från Hamburg till Paris.
Paris d. 9 Juli 86 9 juli 1886
Miss Colt vill att Edelfelt ska skjuta upp sin avresa; hon reser själv med sin mor till Hamburg och Köln om tisdag.
d 22 jan. 1891 22 januari 1891
– I natt i sofkupén kom en rysk fru, som förde sin lungolytige son till Rivieran in och började med tårarna i ögonen kyssa lilla Kickis händer, och talar ryska med honom, såsom fru Etter brukar melinki haroschenki o.s.v. Stackars gumma. Der hade hon sin, kanske enda son, nu 20 årig, men så eländig, halfdöd redan. Hon var rörande och ganska karaktäristisk rysk på samma gång. Något af Baboulinka då hon kommenderade sofkupé konrduktören, sjelfva stationsinspektorn i Frankfurt för att få den kupé hon ville – "Wenn es mir auch hundert Gulden Kosten soll" så skulle hon har den och den kupén. – Att hon talte om Gulden, nu bevisade att hon varit i Hamburg och de här trakterna förr i verlden.
Köpenhamn 13 maj 92 13 maj 1892
Mitt Köpenhamnsuppehåll 'sjunger på sista versen nu, ty om söndag i öfvermorgon beger jag mig af, öfver Hamburg, och är då i Paris tisdag morgon.
Paris lördag 20 maj 1893 20 maj 1893
Bl. andra besök som jag har haft har varit kammarherre Krag, dr Brinkmann fr. Hamburg och andra som jag fått ta emot i den lilla ateliern på stående fot.
Köpenhamn Måndag (vet ej datum, sent, alltför sent i maj redan) 1894 1 maj 1894
Krohn reste som jag redan sade i fredags till Jylland och skall derifrån öfver Hamburg till Berlin, der vi som sagdt komma att sammanträffa.
Kjöbenhavn 14 maj 1894 14 maj 1894
Min helsa är nu bättre sedan jag tager in medicin tre gånger dagligen. Doktorn, professor. Feilberg säger att det är bara nervositet och att jag är utpinad åt grefvinnan Ms porträtt. det är sant – samt att luftvexling skall göra mig mycket godt. Han råder mig derför att resa och påstår att jag redan i Hamburg eller Berlin kommer att befinna mig mycket bättre.
torsdag d. 18 Oktober 1894 Bregentved Haslev 18 oktober 1894
Till Ellan skref jag redan att jag måndag afton var bjuden på middag för Drachmann hos professor Feilberg. Det var verkligen underligt att se D. med familj – han var näml. kommen till Kbhvn till följd af äldste sonens konfirmation. Han läste upp en längre dikt – om honom sjelf naturligtvis, vacker i formen fornnordisk till innehållst. Men det var något i det hela som sade att han blifvit gammal, och det duger han minst till af alla. Han höll med ens under middagen ett vackert tal för mig, der han (mindre smickrande) jemförde mig med sig sjelf som vagabond och lösdrifvare – han trodde dock att han visste hvar jag var hemma – i finska folkets och mina vänner hjertan. Jag hade just läst förskrevet och kunde tala med honom om de herrliga lyriska sakerna der. Hans fru ser mycket vänlig ut hvitblond med rödt ansigte. Hvad den stackarn ändå måtte ha gått igenom! – Han skall resa tillbaka till Hamburg igen, troligen till – Edith! Är det icke besynnerligt att sådana der gamla hundar aldrig skola få nog af älskog? Och denna idealiska dyrkan för en caféchantant diva (ty hvart ord i boken är sant utom systerskapet naturligtvis)! Han talade om att vi vore galna om vi läte oss förbryllas af symbolismen och hvad det allt heter. – Symbolismen lefver ej länge, ty den är född utgammal – vi hade åtminstone blod i ådrorna." – Och när det blef fråga om Goethe, då var D. i sitt esse! – Han var mycket glad åt att jag skulle ta ihop med Fänrik Stål Det skulle ligga för mig, mente han. Krohn säger detsamma. "Det vill du göra briljant, bedre än Svenske Billeder" säger han. – Ack ja, allt är ju ej forloradt fastän jag råkat in i den här otäcka återvändsgränden med hennes porträtt, mod har jag, helsa har jag och jag känner mig alls ej gammal och grå ännu.
Vilna kl. 11.20 fredag 21 feb. 95 i sofkupén 21 februari 1895
Här i vaggonen sitta 3 tyskar från Hamburg. 2 af dem alldeles sönderhackade i ansigtet af studentdueller. Det är ändå rått och oartistiskt och slösaktigt att med flit vanställa redan förut tillräckligt fula ansigten. Min ryska (de 10 ord jag kan) har varit dem till stor nytta – märkvärdigt nog förstår konduktören här i sofvagnen ingenting annat än ryska.
Paris 15 Juli 95 15 juli 1895
Ellan och Kiki telegraferade från Hamburg att de skulle resa till Köpenhann – de äro således der nu efter all Sannolikhet, ehuru jag ej haft någon direkt underrättelse från dem. –
Köpenhamn torsdag 25 okt 1900 25 oktober 1900
I morgon resa vi kl. 9 f.m. Krohn och jag öfver Fyen och Jylland, (ty Krohn är rädd för sjösjuka som för pesten till Hamburg – blifva der öfver natten och fortsätta följande dag till Köln, der Krohn blir några dagar för att träffa sina museidirektörer, under det att jag fortsätter till Paris.
Hamburg 27. Okt. 1900 27 oktober 1900
Här i Hamburg trifs jag alltid så ypperligt. Först det gamla Hansestilen så Heine minnena: Hier ist die druckerei, wo ich die Reischilder druchte, Hier ist die Austernkeller wo ich die ersten Austern schluchte.