Albert Edelfelts brev

En djupdykning i Albert Edelfelts liv och konstnärliga arbete genom hans brev till sin mor Alexandra Edelfelt 1867−1901

Egypten

Brev skrivna i Egypten i kronologisk ordning

Brev som nämner Egypten i kronologisk ordning

Paris , onsdag d 17 Juni 74. 17 juni 1874
I ateljén finns amerikanen Julius Stewart, som kommer från en miljonärsfamilj; hans far har den största samling som finns av Jean-Léon Gérômes arbeten; det lär vara pappans förtjänst att Stewart fick följa med på Gérômes resa till Egypten och Arabien senaste sommar; Edelfelt tycker Stewart är en snobb, han talar endast om hästar, hundar och fruntimmer; Stewart umgås inte med de andra amerikanerna eftersom han räknar sig som fransman, han talar franska som om han var född i Paris; "Frankrikes vinst och Amerikas förlust blir ej stor!"
Paris d. 5 September 1874. 5 september 1874
I korrespondensen till Helsingfors Dagblad ser Alexandra Edelfelt att den Baudryska expositionen är öppnad; några av dekorationerna till Operan påminner om MichelAngelo som är Paul Baudrys ideal; de stora pendanterna [pendangerna] tragedin och komedin är vackra; komedin illustreras av en ful gubbe som med en lejonhud spelar Herkules och som störtas av skrattande genier [andar] och Thalia ner från sin tron; det förekommer även scener från musikens historia föreställande David som spelar för Saul, Salomes dans och sång för Herodias, Orpheus och Eurydice, den heliga Cecilias dröm, Jupiter och Chorybanterna; de länder som spelat en roll i den dramatiska och musikaliska konstens historia representeras av en allegori, Egypten, Rom, Grekland, Frankrike, England, Tyskland och Spanien; på tavlan le Parnasse ser man bl.a. Wolfgang Amadeus Mozart, Johann Sebastian Bach och Gioacchino Rossini, samt porträtt av operans arkitekt Charles Garnièrs och av Baudry.
Paris d. 12 Okt. 1874. Kl. 3 e.m. 12 oktober 1874
B.O.Schauman har än en gång skrivit till Berndt Lindholm och beklagat att Edelfelt är i ”detta förskräckliga Paris”, under Jean-Léon Gérômes "fördärvliga" ledning och riskerar gå förlorad för konsten; även fransmännens värsta fiende tyskarna erkänner att den franska konsten är överlägsen; Schauman har en snedvriden bild, där Italien är idealet, man skall åka till Tiberns strand och sällskapa med alla världens skandinaver i Rom; Thomas Couture har aldrig varit i Italien och kan ändå mäta sig med Robert Wilhelm Ekman och Erik Johan Löfgren i europeisk ryktbarhet; Italien är renässansens vagga, men Grekland är antikens, Egypten, Persien och Assyrien den äldsta konstens, borde han därför även resa till Nineves ruiner?
Paris d. 12 Maj 1875 12 maj 1875
Jean-Léon Gérôme har rest till Constantinopel och ska senare fortsätta till Egypten.
Paris måndag d. 11 Dec 1876. 11 december 1876
Miss Bonsen är berest; med sin pappa har hon varit i Amerika, Indien och Egypten; hon bar utmärkt vackra indiska armband av silver; hon är en liten, söt och fåfäng varelse som förklarar att hon föredrar Paris framför Italien, för sömmerskornas skull.
d. 29 april 77. 29 april 1877
Edelfelt är nyfiken på att läsa dagens tidning; i tidningen Bien Public stod om en drabbning där ryssarna totalt skulle ha slagits, med 2 000 döda, men underrättelsen kom från turkiska källor; det är svårt att få reda på hur sakerna står då de ljuger så förfärligt; turkarna lär ha ett utmärkt artilleri och flottan kommenderas av en engelsman; de 20 000 man som khediven [vicekung] i Egypten skickar står under en amerikansk generals befäl; ryssarna borde till numerären vara ofantligt överlägsen; turkarna har å sin sida fanatism och trosnit, Schejk ul-Islam [högsta muslimska ledaren i ottomanska imperiet] har förklarat heligt krig; det kommer onekligen att bli blodigt; Edelfelt minns "Gubben" Adolf Aminoff som sa sig ha sett turkarna hacka sönder ryska fångar som kotletter, "ma parole d'honneur" [på hedersord].
Paris midsommardagen 1878. 24 juni 1878
Koechlins hem är fint och präktigt, men med de miljoner Alfred Koechlin har kan man också inrätta det bra; Edelfelt stannade till klockan halv 1 på natten i det orientaliska galleriet som innehåller allt vad Koechlin samlat med sig på sina resor i Indien, Persien och Egypten.
D. 3 april 79 3 april 1879
Edelfelt var i söndags på middag hos Eugène Lachaises föräldrar, som heter Surchon, i och med att modern är gift för andra gången; modern är amerikanska, men har båda gångerna gift sig med fransmän; de reser mycket, senast i Egypten och Nizza, medan unga Lachaise studerar juridik; då Lachaise är myndig får han ta hand om sitt arv från fadern, som lär uppgå till många miljoner; han skall snart göra en världsomsegling med en ung amerikan och kväkare, som också var på middagen tillsammans med sin mor och syster; systern är vacker och elegant, men svartklädd, vilket är högsta modet; hon duar alla i enlighet med sektens lagar, vilket John Singer Sargent tycker bara ökar hennes charm; Lachaises resekamrat är sportsman i varje fiber; han har med modern och systern varit i Finland, i Helsingfors, Wiborg och Imatra.
Kjøbenhavn d 21 november 79 21 november 1879
Edelfelt hade telegraferat till Pietro Krohn att han bara kunde stanna ett dygn i Köpenhamn; Krohn fick honom att stanna fyra dagar; Krohn ville nödvändigtvis att Edelfelt såg hans kostymer och uppsättningen av Faraos ring och det första Holbergsspektaklet för säsongen; Chr. K.F. Molbechs Faraos ring har gjort fiasco men alla talar med hänförelse om Krohns uppsättning; Edelfelt har inte sett något så komplett ens på theâtre français; tredje akten föreställer den dröm som den danske älskaren hade i pyramiden i Luxor; där framkommer på ett mästerligt sätt hela det gamla egyptiska livet, Farao, hans dotter, danserskor, harpspelerskor, knektar, negrer, Nilen, folktyperna, alméer [egyptisk dansös, sångerska eller musiker av hög kvalitet] som dansar och halvciviliserade paschor; det var så storartat att Edelfelt frågade om Krohn varit i Egypten, men han hade bara varit i Dresden där pjäsen givits.
Granada, måndag, annandag påsk 1881. 18 april 1881
Dessa Gitanos äro ganska egendomliga – skada blott att de äro ett pack. Flickorna äro ej så vackra som spanskorna, men styra ut sig i de mest granna färger – deras danser som jag nu sett på ort och ställe, ha något helt orientaliskt, och en engelsman vid table d’hoten, som rest i åratal, sade att precis samma dans utföres af bajadererna i Indien, och Alméerna i Egypten.
Paris d. 20 april 20 april 1883
Berndtson kommer troligen att resa tillbaka till Egypten – han säger sig förtjäna 3000 frcs i Månaden der, och så mycket kan han ej gerna räkna på här.
Paris, söndag d. 7 juni 1885 fortsatt 8 juni 7 juni 1885
Pasteurs assistenter är "hyggliga", särskilt doktor Roux som forskat om kolera i Egypten, Toulouse och Marseille.
Paris d. 12 Juni 1885 sent på aftonen. 12 juni 1885
Roux obducerade koleralik i Alexandria och Toulouse; han blev själv sjuk och hans kamrat dog av kolera; Edelfelt konstaterar: Roux "har ärligt förtjenat sin hederslegion".
Palmsöndag 1887 1 januari 1887
Fru Leclanché är en verklig parisiska: vacker, exentrisk, pratsam; med ett allvarligt uttryck i ett helt modernt ansikte sade hon att hon bara tycker om 1400-talets renässanskonst i Italien, Wagner i musiken, Dante och Shakespeare i litteraturen; paret Leclanché har tavlor av Botticelli, Francesco Francia, fra Filippo Lippi, en stor vasrelief av Donatello; de har rest i hela världen, de har varit i Sahara, Nordkap, Palestina, Egypten, känner alla vrår av Italien.
23 april 1891 23 april 1891
Jag målar på en tafla hos Mme Borget – och oturen vill att det nu alla dagar är mulet, då jag började taflan var det solsken – Cannes badande i aftonsolens strålar låg i bakgrunden och ljuseffekten låg der – nu har det sedan tre dagar varit bara moln och grått och kallt – d.v.s. 17 grader med stark blåst – hvilket icke är för varmt då mansitter och målar på en altan, utsatt för alla vindar. – Jag tror att värme rigtig värme är en ren myt – och att den existerar någonstädes i Indien och Centralafrika – här vet man då ej deraf. – Ofta var det tryckande i Ospedaletti men aldrig för varmt. Amic som rest i Egypten och Nubien sade att der ej var på långt när så varmt som en sommardag i Paris – och det tror jag.
Paris torsdag 7 mars 95 7 mars 1895
Acku Berndtson, utskickad af sin hulda maka har 3 gånger varit här och bedt mig komma ut på middag och sedan fortsätta med dem – Jag har ej kunnat och velat, och nu har jag igen ett telegram med rendez-vous för i afton. Hon är omättlig Hon talar redan om hur hon skall presentera Ellan hos baron Delort (Gunnars beskyddare i Eypten) – jo det skall vi se! Alla svenskor (fru Z.) t.ex. dra på munnen åt Marie Louise och säga: förr var hon omöjlig i Sverige, kanske hon har blifvit bättre nu. Huru Acku kan se glad ut, se glad ut ändå, och t.o.m. trifvas är mig en gåta.