Albert Edelfelts brev

En djupdykning i Albert Edelfelts liv och konstnärliga arbete genom hans brev till sin mor Alexandra Edelfelt 1867−1901

Danmark

Brev skrivna i Danmark i kronologisk ordning

Brev som nämner Danmark i kronologisk ordning

Norrtelge d. 14 Juli 1871. 14 juli 1871
Edelfelt har på Nationalmuseum blivit bekant med danska studenter, bl.a. cand.theol. Pedersen och stud. Lübsewitz; de gick till Berns salong och Berzelii källare; deras färd fortsatte till Observatorium och till källaren Tre remmare på Norrmalm för att titta på Carl Michael Bellmans rum; på Djurgården fortsatte den finsk-danska förbrödningen med sångerna "Det är ett yndigt land", "Kong Kristian", "Suomis sång" och "Vårt Land"; de danska studenterna kände till J.L. Runeberg och Zacharias Topelius; vid Bellmans byst på Hasselbacken höjde de leverop, och beslöt att dricka en flaska punsch vid Bellmanseken; ett regnoväder satte stopp för deras plan; kvällen avslutades med skålar för Finland, Danmark, Norden och den nordiska kvinnan i parken Strandparterren, där de också träffade på Reinhold Fabritius och Max Schauman; danskarna lovade att följande dag visa "deres finske vaen" Haga och några andra ställen utanför staden.
Granbäck, d. 23 Juli 1872. 23 juli 1872
Överste Leuhusen var borta i Danmark vid lägret i Hald; tante Iden (Adelaide) Leuhusen och doktor Eljert Mobeck var däremot på plats, likaså lilla Fedi (Fredrik) och tjocke Reinhold Leuhusen; tante Iden beklagade att Alexandra Edelfelt inte var där.
Johnsson har återvänt från överste Alexander Leuhusens läger i Danmark tillbaka till Granbäck; han kom med ett brev från tante Iden (Adelaide) Leuhusen, vilket Edelfelt vidarebefordrar till Alexandra Edelfelt; doktor Eljert Mobeck som har tänkt åka till Köpenhamn, fick en inbjudan till Granbäck, för att lindra saknaden efter sin fru, Emilie Mobeck, som befinner sig på annan ort halva sommaren.
Thorsdagen d. 8 Augusti 1872. 8 augusti 1872
I Sverige finns ett överflöd av studenter och brist på platser, samma sak i Finland och Danmark; farbror Alexander Leuhusen har berättat om två juris studerande som tagit tjänst som banvaktare vid en bana på Seeland.
Roma d. 10 maj (onsdag) 1876. 10 maj 1876
Kronprinsen av Danmark besökte i går Pietro Krohns ateljé och komplimenterade hans tavlor; Krohn fick därefter audiens hos kronprinsen, som idag reste vidare; doktor Holm och Edelfelt läxade upp Krohn för att han [inte] varit nere vid bangården på morgonen.
Rom d. 11 maj (thorsdag) 1876 11 maj 1876
Pietro Krohn har hela kvällen berättat om danska kriget, och historier från Danmark och Italien; han säger att Edelfelt inte får skriva längre och ber att få hälsa Alexandra Edelfelt att han inte längre behöver skriva för Edelfelts räkning.
Roma d. 12 maj (fredag) 1876. 12 maj 1876
Både doktor Erhardt och doktor Holm har rått Edelfelt att resa hem, men tidigast den 15 juni; Edelfelt har hittills inte velat göra upp planer, men ser fram emot att komma hem; Pietro Krohn har förberett ett uppehåll i Danmark; han har ordnat uppehälle hos bekanta på ett gods på Själland, där hans bästa vän målaren Ole (Otto) Haslund bor; Edelfelt har i Rom lärt känna Haslund, som nu förlovat sig i Danmark och Krohn vill träffa Haslunds "kjäreste".
Rom, thorsdag d. 25 maj 1876 25 maj 1876
*Pietro Krohn ber hälsa så mycket; Krohn följer inte med till Finland; han är så efterlängtad hemma i Danmark; hans familj har bara med nödtvång förmått honom att lämna Rom.
Frascati d. 10 Juni 1876 10 juni 1876
Kanske har Edelfelt fått nog av resande då de väl hunnit till Lübeck eller Hamburg att han åker över direkt till Helsingfors; om det gläder Pietro Krohn och denne insisterar på att han kommer till Danmark tar Edelfelt troligen den vägen.
Rom d 17 Juni 1876. 17 juni 1876
Pietro Krohn vill att Edelfelt ska följa med till Danmark; Edelfelt vill göra honom till viljes, men han vill också hem så snabbt som möjligt.
Skovvänge egendom, (Vordingborg) d. 1 Juli 1876 1 juli 1876
Edelfelt har följt med Pietro Krohn till Danmark, trots sin starka hemlängtan; det känns ovanligt att vara på landet i Norden igen.
Föregående morgon återsåg Edelfelt Östersjön; då ångbåten styrde av mot Danmark var Edelfelt förtvivlad över att inte kunna få den att vända mot Finland; han får ändå tålamod av att veta att han är Pietro Krohn till lags; han önskar att han om en vecka skulle kunna gå ombord i Stockholm eller gunga på Östersjön mellan Lübeck och Helsingfors.
Paris le 13 Nov 1876. 13 november 1876
I Hamburg hann Edelfelt bese den vackra staden en stund på morgonen; Alexandra Edelfelt trodde säkert att han kommit fram en hel vecka tidigare; två brev väntade på honom hos Gunnar Berndtson; naturhinder ställde sig i vägen, det var snöstorm i Åbo, Falköping, Göteborg och i Aarhus; hela Danmark ligger under fotsdjup snö; Alstern låg frusen och det var tjock snö ända till Cöln.
Paris d. 18 mars 1877. 18 mars 1877
Edelfelt har expedierat tavlan till Salongen; i den nödvändiga bulletinen skrev han på franska: Blanca av Namur, drottning av Sverige, och prins Håkan; med mindre stil tillade han att drottning Blanca, enligt legenden, hade som ambition att förena sin son Håkan med Margareta av Danmark; i väntan på att realisera sina drömmar lät hon sin son rida på sitt knä medan hon sjöng en sång som uttryckte hennes planer; om Alexandra Edelfelt tycker att förklaringen är dum, finns det tid att ändra notisen; katalogen trycks först i slutet av april.
Stockholm, tisdag d 16 okt 77. 16 oktober 1877
Albert Laurin tog Edelfelt till förlagsexpeditionen (Norstedt & söner); Edelfelt träffade doktor Höckerberg som skrivit Edelfelts biografi, och bad honom kommentera den; gravyren kommer att kosta ca 1 000 francs, därför skall Laurin försöka sälja klichéer till England, Tyskland och Danmark; Blanca får allt resa världen omkring.
Torsdag d. 11 april 78. 11 april 1878
Edelfelt tror han gjorde rätt i att skicka tavlan till Salongen; många tror att det är få som hittar till de utländska konstavdelningen på världsexpositionen; många går naturligtvis till franska och belgiska avdelningen, samt till den stora samlingen med alla Marià Fortunys arbeten och den tyska expositionen [utställningen]; endast de som har ett speciellt intresse för de små länderna förirrar sig till Danmark, Sverige och Ryssland; då Edelfelt förde sin tavla till Salongen träffade han en polsk målare, Jan Rosen som sade att han och Edelfelt var de enda ryska undersåtar i Paris som ställer ut på världsexpositionen; alla de andra, Alexej Harlamoff, Józef Chelmonsky, Ilja Rjepin och Alexander Beggroff är så sura på det dumma krånglet i början av vintern att de skickat det bästa de har till Salongen.
Tisdagen d. 23 april 78 23 april 1878
På kvällen höll danska kommissionen kalas för de sex underofficerarna och Edelfelt var med; de åt middag och drack champagne; som enda utlänning föreslog Edelfelt en skål för Danmark; underofficerarna är vackra karlar, med ett städat och hyfsat sätt; i synnerhet en dansk husar såg trevlig ut; folk ser på dem då de visar sig på gatan, i synnerhet representanter för det täcka könet, barnpigorna kastar milda blickar på dem; Pietro Krohn var som gammal officier i sitt esse; Edelfelt var den enda av de närvarande som aldrig haft ränsel på ryggen och kronans kläder på kroppen.
Paris d. 29 april 78 29 april 1878
Johannes Jæger beklagar sig över att Nordiskt album gått på förlust; i Sverige har 300 exemplar sålts, i Finland 200, i Norge och Danmark bara 100; om intresset för konst i de andra nordiska länderna vore lika stort som i Finland vore det gott och väl; Jæger bad Edelfelt sända sin nya tavla hem via Stockholm och ställa ut den där, vilket Edelfelt överväger att göra för att bli känd i Sverige; Jæger sade att han inte ville införa tavlor av samma målare två år i rad i Nordiskt album, men menade att Carl IX kunde utgöra ett undantag då Edelfelt höll på att bli modern.
Paris d. 16 Juni 1878 16 juni 1878
Den arme Pietro Krohn förstör sig på utställningen; den danske kommissionären Schou sade att Krohn inte är den karl som borde ha åtagit sig allt detta; Krohn är konstnär, medan han nu får vara arkitekt, kvartersman, bokhållare och kassör, till chef har han en halvtassig, avsigkommen kammarherre och under sig endast arbetare; allt beror således på honom; det sorgliga är att Krohn märkbart "fallit av" sedan han anlänt och hans konstitution är inte alls stark; Krohns lynne påminner Edelfelt om Pauline Ahlberg (som hon var för två år sedan, nu har hon lugnat sig), endera en överretning, oro och extas eller fullkomlig utmattning; det är ett nervöst inre tvång som driver på honom; Krohn ser inte att de andra kommissionärerna tar det lugnt och lever som andra människor; Vilhelm Dahlerup som kommer att få lönen för det Krohn gör, har under tiden gjort en resa till Spanien och till Danmark; löjtnant Hagen roar sig kapitalt.
Paris d. 2 aug. 1878 fortsatt d. 5, sedan jag fått pengar 2 augusti 1878
Edelfelt reser på torsdag, kanske i sällskap med Schou till Hamburg; Schou reser hem till Danmark för några veckor; Adolf von Becker talar om att resa samtidigt.
Paris, tisdag d. 30 dec. 1879 30 december 1879
Edelfelt tillbringade julafton hos Runebergs tillsammans med doktor Herman Frithiof Antell och Casper Wrede; han skämdes då han såg hur mycket julklappar Antell hade med sig; Runebergs fick försändelser från Finland, Sverige, Danmark, Rom och Paris; Edelfelt hade köpt en japansk dockservis åt sin guddotter och åt pojken syltad frukt; Walter Runeberg fick cigarrer; Edelfelt fick en japansk tobaksask och dito askkoppar.
Paris fredag d. 12 mars 81. 12 mars 1881
Mme Pascas bekantskap har jag nu ändtligen gjort. hon var alls ej "poseuse" tyckte jag, men aktris ändå ända in i själen. Hon talade mycket om sin misslyckade resa till Haiko om Petersburg o.s.v. samt bad mig lemna henne en hop underrättelser ifall resan till Sverige o. Danmark blir utaf. Hon inlät sig ej på något längre räsonnemang om våra vänner i Petersburg, men pratade sju stugor fulla om sig sjelf om sina planer, o.s.v. Hon är rysligt sysselsatt nu på gymnase spelar 3 à 4 gånger i veckan, inöfva med Augier flere af hans pjeser för resan till Norden, och är derföre i ett sjå som är förskräckligt. Hon erbjöd mig plats på Gymnase närhelst jag funne för godt att be henne derom. – Bonnats portträtt liknar ej ett dugg – jag såg det nu bredvid originalet – det må vara utmärkt som målning, men inte är det hon.
Petersburg 8 mars 1882 8 mars 1882
I dag hade jag ett bref från Krohn från Wien. Han är far till en pojke sedan December, hans fru har legat för döden i barnsängsfeber men är nu återstäld och han sjelf är i Wien för att organisera Danmarks afdelning i en internationell utställning som skall öppnas der. I somras var han i Venedig – han säger att det är honom rakt af omöjligt att lefva utan att göra en tittut i Europa då och då. Hvad jag förstår honom! Förresten säger han sig vara mycket lycklig. Han ber mig icke bli hofmålare, ty då skulle mina svagheter som konstnär lätt florera. ”Du mangler form og Kraft, og saa et Par elegante Penselströg, der skule dölge det” – han har rätt. Också försöker jag i Mme Miatleffs porträtt att försona hvad jag brutit i Gatchina och jag tecknar, tecknar så ordentligt jag kan.
Paris d 20 mars 83 20 mars 1883
Ack om Ni ändå kunde komma hit i slutet af maj, Mamma och Anni – så kunde vi resa tillsammans hem. Hvad säger Mamma derom? Får jag de ryska pengarna innan dess så är det ju lätt. Det värsta skulle bli med Butti, men hon är kanske för liten att komma med nu och får ändå betala hel biljett. Tänk på detta. Skulle Mamma uthärda resan? Den är lång öfver Petersburg, men ni kunde ju hvila i Cöln, och så skulle vi, efter 14 dagar här i Paris, alla tillsammans resa hem öfver Sverige och Danmark. Jag tror det skulle pigga upp Mamma, och Anni vore bestämdt rysligt lifvad för en sådan resa. Det dyraste skulle naturligtvis bli uppköpen, som äro en alltför stor frestelse i Paris för att kunna motstå den. Jag föreställer mig att det hela kunde göra för 3000 frcs. Jag vore ändå så lycklig att få se er här engång. Med det vackra vårvädret kommer denna idé på mig med trängande kraft. Ingenting skulle ni behöfva köpa för resan – allt kan ju fås här mycket bättre, och rum o.d. skulle jag bestyra om på förhand. Ni skulle bo centralt och jag skulle hvar morgon, tidigt komma och ta er för att sedan, isynnerhet med Anni, spankulera omkring. Mamma skulle alls ej behöfva bråka, gå upp i torn och på muséer, och kan Anni ej tagas med någon afton på theatern t.ex., så lemna vi henne hos Runebergs.
Petersburg 19 januari 84 19 januari 1884
Familjen på Gilje och "det unga Danmark skickar jag från Paris.
Lördag d. 28 mars, på jernvägen mellan Göteborg och Jönköping 28 mars 1885
I Sverige förstår man inte hur god teater det spelas i Danmark; inte överhuvudtaget hur mycket Danmark "står över" Sverige i konst.
Köbenhavn, lördag d. 4 april (påskafton) 85 4 april 1885
Den politiska situationen i Danmark: risk för upplopp; Edelfelt menar att danskarna ändå är för godmodiga för det.
Paris d. 22 april 85 22 april 1885
Roligt att Alexandra, Annie och Berta Edelfelt "haft utbyte" av Bangs försläsningar; modern har frågat vad man anser om Bang i Danmark; enligt Edelfelt anser man att Bang har stor talang, men finner honom lustig; Edelfelt citerar Pietro Krohn: "Jeg kan ikke lide hysteriske mandfolk" [på danska]; Bjørnson anser lika; i Köpenhamn umgås Bang med sina likar, "små magra pessimister"; inte konstnärer, Krohn eller Benzon, eller skådespelarna vid Det Kongelige Teater.
Paris d. 17 juni 85. 17 juni 1885
Kaufmanns reser till Danmark i sommar; det kommer att göra dem gott, de har haft så mycket ekonomiska bekymmer och nervositet; barnet får sin fars näsa.
Paris d. 27 Juni 85 27 juni 1885
Edelfelt är glad över att Kaufmanns har rest till Danmark.
Paris d. 5 juli 86 5 juli 1886
Fallesen råder Kaufmann att söka tjänst i Danmark.
Stockholm tisdag 28 okt 91 28 oktober 1891
Fru Nyblom ack ja, det var ett undersökande om Jag var sådan som hon hade tänkt sig mig. Jag befanns vara ungefär sådan, men yngre och längre. Så tal om Danmark och nu stötte jag på patrull då jag talte om Brandes med beundran för hans Stil – Nej han var den mest "opoetiske jöde" som fans. Hennes dotter är roligare – hon är t. o. m. rigtigt rolig – mycket sjelfsvåldig och pojkaktig men rätt qvick.
Gausdal måndag 11 juli 1893 11 juli 1893
Bland de 200 personer som finnas här är en hofjägmästarinna Treschow fr. Danmark den finaste och så Romillys. Många Kristiania grosserer som sagdt, hvaraf många mycket hyggliga. En massa vackra och fraisha flickor. En som heter Klöker fr. Arendal en Carlander från Göteborg 2 Helbergar från Kristiania. m. fl.
Berlin W., den 29 Maj 1894 29 maj 1894
I går på Operan träffade jag en dansk målare Locher och en tysk dito. Vi gingo efteråt och drucko "ein mars Bier" – tysken var entusiastisk wagnerian, men i konst och i politik för resten en så gement orättvis, pösande äppeltysk, att Locher och jag höllo på att bli rigtigt arga. Puvis de Chavannes imiterade en tysk Thoma, Dagnan imiterade Uhde Schlesvig hade det bättre under det bildade Tyskland än under det obildade Danmark, Elsass och Lothringen likaså c'était à gifler. Och jag som just var så sympatiskt stämd mot tyskarne! Men när den der satt och orerade med sina smutsigt händer, och sade sig representera "die moderne deutsche kultur, och roddade gräsligt, så kände jag mig som herre gentemot denna dräng.
Paris Annandag Påsk 95 15 april 1895
Jag hade just nu bref från Krohn han har haft influenza och flyttningsbråk, men familjen mår bra. De äro nu installerade i museet. Krohn skrifver att Leemejer sålt det förra porträttet af grefvinnan Moltke för 1000 kronor åt Estup, hennes far. Det är ju herrligt och dessa pengar falla till mig från skyn. Pengarne får jag i Danmark när jag i sommar kommer derigenom.
Paris 27 maj, (måndag) 95 27 maj 1895
Jaså, Anna Ehrnrooth är i Danmark och sedan? Bär det af till far West eller ej?
Petersburg fredag 13 mars. 13 mars 1896
Jag var verkligen förtjust i honom, så naturlig och genomvänlig var han. Han tyckte mycket om mitt utkast, talade om allt möjligt, om Skutnabb, om Gunnar Berndtsons två taflor, om Alfthans död, om Universitetet, om Konstföreningens jubileum, om konst, om Detaille och – Burne-Jones, konstindusti – England, South Kensington – Danmark, hans morföräldrar, som jag ju kände, om Norden, de ljusa nätterna – ("je suis tout à fait homme du nord – rien n'égale pour moi les nuits de juin – Déjà en Angleterre je ne puis vraiment croire à l'été, encore moins en Grèce, et dans lestropiques je souffre litteralement de ces nuits noires af étouffantes – non, c'est à copenhague que la vraie impression d'été, de printemps et de clarté commence pour moi. – Est-ce que vous ne les regrettez pas quand vous êtes à Paris"). Så talade han med förtjusning om Pierre Loti.
21 Juni 97 21 juni 1897
Senaste torsdags var jag på middag hos en rik London jude Mr Kahn, kusin och svåger till min vän Mme Kahn från Paris, som nu är enka och här hos dem. – Mme Kahn är bland de sötaste menniskor som finnas på denna jord. Jag kände mig mycket hemmastadd der, fastän jag aldrig sett värdsfolket och deras fullvuxna barn förr. Men judar ha ofta något universellt och allmänmenskligt öfver sig, tala alla språk och känner alla länder. De bo i det rikaste qvarteret (här äro så många rika qvarter) och ha ett mycket vackert och konstnärligt hem. Mr Kahn (som alla judar är han patriot) isynnerhet i de länder der de ha det bra ss. i England, Frankrike, Danmark och Sverige) utlade för mig om Englands förutsättningar att bli den enda utomeuropeiska magten af betydelse, tack vara deras fria institutioner.
Paris 15 juni 1900 kl ½ 11 e.m 15 juni 1900
Utlänningarna ha ingenting att klaga öfver – jag tycker de ha fått flere medaljer än de förtjena. Ville Vallgren fick guldmedelj åt sin bulgar, Markovicki, och hela juryn applåderade ironiskt: Vive la Bulgarie, vive Vallgren. Vissa menniskor gå ej så t.ex. Chartran, i Sverige R. Bergh (denna gång) i Danmark Hammershöy som fransmännen icke rigtigt förstå sig på.
Paris Söndag d. 4 nov. 1900 4 november 1900
Grefve L. Moltke är ännu i Danmark, kommer först den 11, då jag kan få börja fadrens porträtt.
På utställningen kommer jag tillbaka till Finland och Danmark, hvart jag än går. Det är ändå säkert att ärlighet vara längst, i konst som i allt annat. Danmark är verkligen så bra att packet (det silkeklädda) icke förstår det. Men oj, oj, oj, oj, sådana länder som Ryssland, och Ungern och Böhmen delvis Österrike och de latinska folken! Frankrike har nog ypperliga konstnärer, men der är ändå något ovanligt vid det, utom att färgen är black och rosa färgad. Det är hårdt att se en massa illusioner ramla.
Paris 27 nov. 1900 27 november 1900
Efter frukosten kom prins Waldemar till mig och sade: Nå, Stemningen er vidvarende trykket i Finland? – Ja, hur skulle den icke var det svarade jag och så talte jag om B. och Plehwe, om tidningarnas indragning, och sade "jag hoppas att Kejsaren icke vet af att så lojalt folk som det finska alltid varit, ett så civiliseradt och arbetsamt folk, som just nu haft triumfer här vid verldsutställningen, behandlas på det viset! Lyckligtvis ha vi vänner, sade jag – och våra vänner i Danmark, kronprinsen och Kejsarinnan veta sanningen – "Oh, det er förfærdelig sørgeligt"sade han flere gånger. Jag har fått en viss vana att tala i den finska frågan och det går som ett flytande vatten – dessutom blir jag alltid arg, när jag tänker derpå, och då få orden mera eftertryck. – Alla prisade den finska paviljongen som en af de vackraste och originellaste på hela utställningen. – Går stormen öfver, på ett eller annat sätt så ha vi genom denna pröfningens tid vunnit enormt – vi äro nu mera kända i Europa är någon annan liten nation, och ingen finnes som har penna att gifva de storryska publicisterna och Pobedonostyeff rätt.