Albert Edelfelts brev

En djupdykning i Albert Edelfelts liv och konstnärliga arbete genom hans brev till sin mor Alexandra Edelfelt 1867−1901

Kina

Brev skrivna i Kina i kronologisk ordning

Brev som nämner Kina i kronologisk ordning

Paris d. 1 Augusti 1875 1 augusti 1875
Följande kväll var de Jules Bastien-Lepages tur att firas; han fick en stor bukett liljor och vita rosor av skalden Monsieur Paul Arène, som skrivit den grekiska pjäsen l'Ilote som ännu spelas på Theatre Français; Edelfelt satt bredvid Arène vid bordet; Arène hade bra reda på Finland och hade rest i Amerika, China och Japan; man utbringade leverop och sjöng i kör gamla Marlboroughvisan, medan en skulptör improviserade verser om att Bastien skall ge sig av till Rom, för att han har förtjänat det.
Paris d. 20 mars 78. fortsatt d. 22 – 20 mars 1878
Herman Frithiof Antell hade hundrade historier att berätta från sin resa jorden runt; han hade hamnat ut för äventyr i Japan, på prärierna i Amerika, i Kina och Indien; på Sumatra höll han på att krepera [gå under] i kolera; det framgick att en resa jorden runt inte är någon lusttur om man vill se något utöver järnvägs- och ångbåtslinjen.
Café de la Régence d. 14 april 78. 14 april 1878
Genom expositionen [världsutställningen] löper en rad fasader från alla länder; de vackraste fasaderna har Belgien, Italien, Kina och Japan; det är underligt att européer står under dessa barn av den yttersta östern då det kommer till finare industri som bronsarbeten, porslin och fajanser; Rysslands fasad i trä är storartad, medan Nordamerikas och flera av de Sydamerikanska staternas är misslyckade.
Paris d. 26 26 maj 1880
Hos Madame Chevalier var Montgomerys, Schultén och en kines Tann-Linn, som blivit bekant med Madame Chevaliers son, en marinofficer, i Kina; Edelfelt tycker kineser är obehagliga och ser ut som gamla kärringar och har underliga fasoner; Tann-Linn är elev i École des Mines; han talar bra franska men går i kinesisk kostym, med en stångpiska som räcker ner till hälarna.
Tann Linn sade att man i Kina aldrig får se sin tillkommande före vigseln; Edelfelt tycker det är att köpa grisen i säcken.
Odaterat 1 januari 1884
Koechlin är ständigt densamma: upp i tagena, lifvad för att resa – nu sedan han besökt Kaukasus, Indien, Persien Afrika Nord Kap m.m. skall han i år resa till Tonkin, Kina och Japan.
Paris d. 12 Juni 1885 sent på aftonen. 12 juni 1885
Chambure är en hygglig person; han är berest, känner folk i flera länder och har rest i bl.a. Kina och Amerika; Chambure har ett vackert hus.
Paris d. 12 december 86 12 december 1886
Beskrivning av Landowsky och hans livsöden: han har deltagit i det polska upproret 1863, suttit fängslad i Sibirien, flytt via Kina till Paris, uppfostrar broderns sex barn.
2 juli 1900 2 juli 1900
Det ser för resten illa ut i Kina nu – och ett väldigt krig kan inte gerna undvikas
Paris 24 febr. 1901 24 februari 1901
Jag kan ej nog tacka för det innerligt kära brefvet. Hela eftermiddagen i går hade jag tänkt på Er, ty manifestationen manifestdagen stod långt och vidt och bredt relaterad i Journal des Debats efter Finljandskaïa Gazeta, och i samma tidning fanns också ett telegram om att Gordie fått afsked. Denna sista underrättelse gjorde mig djupt sorgsen och jag förstår nog betydelsen deraf. Det fortsätta således allt värre och värre! Och hvad blir det af om en rysk spionhöfding van vid knutpiska och ihjälskjutna studenter kommer på Gordies plats? – Men nog skall det mycket till förrän de få våra goda finnar uppviglade till uppror – som de naturligtvis önska. Då man kan skjuta ned 8 studenter, skicka 180 till China o.d. utan att det väcker någon slags indignation i den ryska "publiquen" så kan man vänta sig hvad som helst. Men ändå, ändå, få vi icke förtvifla – tvärtom spänna våra krafter till det yttersta för att på laglig och fredlig väg få vår rätt. Det var ju ett menskligt drag af Plehwe att han lyssnade på de 850 damerna. ty derborta hade nog våra statshandlingar försvunnit i obekanta öden för alltid.
Paris 22 april 1901 22 april 1901
Få nu se hvad makterna ställa till i Kina – I England sade alla att de vilja ha ett krig med Ryssland inom 10 år, ett stort krig, som måste komma, menade de. Min Demidoff, som talar efter sin omgifning, är mycket engelsk och går som sådan mycket åt Ryssland, som han (!) skulle vilja reformera. – "Der finnes inga gentlemen i Ryssland" sade han "Deri har ni fullkomligt rätt, sade jag, men det finnes i Finland". Grefve Costa utbröt "Sapristi, vous ne l'envoyez pas dire" (ett talesätt som betyder ungefär: det vill jag kalla att tala är skägget).