Albert Edelfelts brev

En djupdykning i Albert Edelfelts liv och konstnärliga arbete genom hans brev till sin mor Alexandra Edelfelt 1867−1901

Uleåborg

Brev skrivna i Uleåborg i kronologisk ordning

Brev som nämner Uleåborg i kronologisk ordning

Stockholm måndag d. 15. Okt 77. 15 oktober 1877
Reskamrater på ångbåten var gubben Fredrik Pacius med fru och en vacker fröken Martin på väg till Hamburg, konsul Alfred Jacobson med särdeles vacker fru från Åbo, en äldre fröken Schürer-Waldheim som var kusin till Armfelts och hade varit på bröllopet i Åbo; därtill var en svensk ingenjör, en jude från Stockholm, en konsul från Uliåborg och svenska damkvartetten.
Paris d. 19 november 77 19 november 1877
Otto Wallenius är den mest omtänksamma, praktiska och den vanaste att sköta sjuka; hans egendomligt kvinnliga väsen plågar Edelfelt; alla är barn av sin utveckling – Wallenius har skönhet i kemi, är förste elegant i Uleåborg, dito bland finska teatersocieteten i Helsingfors, österbottningarnas "begåfvade" gunstling, som blivit beundrad lika mycket för sin eleganta växt som för sin egendomliga talang att sjunga de svåraste arior i falsett; han har ingenting och stöter på svårigheter i sina penningförhandlingar då tiderna är så dåliga.
Café de la Régence d. 14 april 78. 14 april 1878
Det är antagligen bra att Finland tillsvidare hör till den ryska avdelningen; som skild avdelning skulle de göra en slät figur; det fulaste, löjligaste skåp på hela utställningen hör till Uliåborgs tändsticksutställning; dess måleri med Finlands och Uliåborgs vapen är så löjlig att de beslutat låta Ernst Nordström måla om dem; Alexandra Edelfelt skulle se finska lejonet, Edelfelt har inte sätt en värre saffranspudel på länge.
Paris d. 3 Juli 1878 3 juli 1878
Efter att juryn provsmakat de finska konserverna bjöd Ernst Nordström och Robert Runeberg Edelfelt att äta upp resterna, men de var inte mycket att hurra för; fågelsteken hade ingen smak, laxen var dålig, det enda som var bra var rökt strömming från Uleåborg; de fransk jurymännen anmärkte att det aldrig blir någon marknad i utlandet så länge burkarnas innehåll ser ut så – en orre simmande i en vit smaklös sås; den såg ut som Edelfelt minns såsen från sin resa i västra Finlands prästgårdar 1871.
Paris d. 17 febr 84. 17 februari 1884
Den stackars Vallenius är här igen Han var här hos mig i dag – så innerligen platt och led som förut. Han är mycket bortbjuden säger han – uppträda i sällskaper och sjunger som fruntimmer – med hvem han umgås vet jag ej. Han målar något finskt, och var här för att låna några österbottniska saker som jag har. Förr var han som en uleåborgsfröken, nu är han som en gammal landsortsmamsell – platt platt – som hans måleri.
Paris 10 februari 86 10 februari 1886
Edelfelt har funderat på att göra en resa till norra Finland, kanske tillsammans med Gallén; vill se "vildare trakter" än Haiko, "midsommarljus och rigtiga finn-finnar"; funderar på att åka till Kajana i juni, därifrån till Uleåborg.
Paris, d. 31 mars 87 31 mars 1887
Edelfelt föreslår att han på sommaren reser i Finland tillsammans med både Annie och Berta Edelfelt, till Viborg, längs Saima kanal, till Imatra och Punkaharju; han kunde fortsätta med den ena av dem till Kuopio, Idensalmi, Kajana och Uleåborg.
Petersburg 19 februari 1895 19 februari 1895
Lustigt är att det i går var lika kallt i Uleåborg som i Paris d.v.s. -8°. här är det mildt i dag d.v.s. endast 6 grader kallt