Albert Edelfelts brev

En djupdykning i Albert Edelfelts liv och konstnärliga arbete genom hans brev till sin mor Alexandra Edelfelt 1867−1901

Place de l'Opéra

Brev skrivna i Place de l'Opéra i kronologisk ordning

Brev som nämner Place de l'Opéra i kronologisk ordning

d. 9 juni 9 juli 1879
På natten gick alla herrar ner till Operaplatsen; Edelfelt var frestad att gå på välgörenhetsbalen för översvämningsoffren i Szegedin; men inträdet var dyrt och han var trött, så han begav sig hem.
Paris söndag 5 Juli 91 fortsatt söndag 12 Juli 91 5 juli 1891
Det är en rysligt öde med Ellans alla saker, som enligt nyss ingånget telegram ännu ej kommit till Köln. Hon får stanna der flere dagar och försummar ångbåten från Köpenhamn allt för det fä aktiga Sleepingcar bolagets skull. Det är ju bättre än en personlig olycka, sjukdom, kollisioner och sådant, men bra tråkigt är det i alla fall. Det här är uteslutande bolagets fel, de tillstodo naivt i går att de glömt bagaget på plan de l'Opera. –
Paris 23 mars 1895 23 mars 1895
I förrgår var det mi-carême. Ellan och jag gingo ut – pojken vill vi ej ta med i den röran, och det var klokt, ty ett ögonblick, på Place de l'Opéra blef der en sådan der ohygglig trängsel att Ellan som annars är tapper bleknade och vi måste med våld komma in i cafét (Café de la Paix) Ellans och min enda tanke var: Hvad det var för en Guds lycka att vi ej hade pojken med. Inga åkdon fingo circulera (andra än de i cortègen). Det var således endast möjligt att röra sig till fots längs boulevarden. Det var mycket vackert att se – Confetti kriget och isynnerhet les serpentins de bjerta hundrameter långa pappersvans som fladdrade öfverallt i luften. Massan var jemförelsevis vänlig och gemytlig – Men inte var det för barn.
På aftonen bad Sanny att få gå ut litet, men det var ej att tänka på att låta henne gå ensam. Jag tog henne derför under armen, och under 3 timmar visade jag henne herrligheten. Samma trängsel som på dagen. – Vi voro mest vid Operan (Sanny deltog lifligt i confettikriget) och der var anblicken verkligen feerisk – tänk facaden af Operan upplyst af elektriskt ljus i olika färger, bengaliska eldar inne i foyen tusentals masker dansande på Place de l'Opéra, hela trappan full af masker: mest i rödt och hvitt – republikanska gardet till häst upp-stäldt framför musikkorpser öfverallt confettikrig och skratt och mirlitonblåsning och stoj. Sanny var förtjust naturligtvis och förvånades öfver att se alla klasser af samhället så broderligt skämta och kriga med confetti. (Confetti är här små runda papperslappar i alla färger som sitta fast i kläderna utan att förstöra dem). – Hon tänkte på huru hon i Helsingfors skulle berätta om detta – det var verkligen mycket storartadt. Isynnerhet förvånade det Sanny att man ej såg en enda drucken menniska. Parisarne visade sig rigtigt till sin fördel – muntra och barnsliga Gamla herrar depenserade 40 och 50 frcs på Confetti – (de kostade 20 penni struten) – Vi köpte Konfetti, brokiga qvastar mirlitons och en lösnäsa åt Kiki