Albert Edelfelts brev

En djupdykning i Albert Edelfelts liv och konstnärliga arbete genom hans brev till sin mor Alexandra Edelfelt 1867−1901

Tsarskoje Selo

Brev skrivna i Tsarskoje Selo i kronologisk ordning

Brev som nämner Tsarskoje Selo i kronologisk ordning

Petersburg torsdag – nov. 1881 23/nov. 1 november 1881
I går for jag temmeligen outsöfd och med derangerad mage till Zarskoïe. Storfursten kommer alltjemnt och ser huru jag målar, och detta, jemte barnen som ej en half sekund hållas stilla är icke så litet enerverande.
Buistroff var här i dag – och rådde mig, för rheumatism i armen och axlarne att ta ett bad i afton och låta gnida mig med liniment samt ej fara till Zarskoje i morgon. Madame Ellis, som varit här hela dagen åtog sig vänligt nog att telegrafera till general Scanow, Wladimirs hofmästare. Jag har varit litet förkyld – men tråkigt är det att ej kunna resa i morgon. Mamma vet huru allt hvad läkaren säger är Guds ord här i huset, och då detta högre väsen rådt mig att ta badet och hållas stilla är det ej möjligt att tala emot.
Om lördag reser jag till Zarskoje och stannar der några dagar i lugn och ro. Detta resande i detta väder kan göra en helt nedstämd. Men hvad skall jag göra hela eftermiddagen der ute hos Ellises. Prata med frun om litteratur och underhålla stackars blinda Ati, hennes dotter, som har en bra galen fåfänga, den att ej vilja synas blind.
Onsdag 2 november 1881
Emellertid skall jag bli presenterad för Storfursten Wladimir så snart han kommer hit. Mamma vet att kejsaren alls ej kommer till Petersburg på hela vintern utan reser mellan Zarskoje och Gatschina.
Lördag 19 nov. 81 19 november 1881
I morgon får jag en fridag, och det kan nog behöfvas, ty detta resande till o. från Zarskoje jemte oron för porträtterna gör mig helt enerverad.
Både i går och i dag har jag stigit upp kl. ½ 7, rakat mig, klädt mig i frack o. hvit duk och begifvit mig af i det ohyggligaste väder till Bangården kl. 9 ½ är jag i Zarskoje åker upp till slottet, en dryg quarttimme och träder in. Först bocka 4 Schweitzare och 2 cuirassièrer, sedan klifver jag upp för trappan och träder in i matsalen, der vanligvis ett 10 tal betjenter i svarta livréer sitta och sofva, derefter öppnar jag salongsdörren, går igenom salongen och har då utsigt in åt storfurstens och storfurstinnans rum, bugar djupt om jag ser någon af dem och fortsätter in i Vinterträdgården. Sedan låter jag kalla på barnen, och börjar – kl. ½ 1 beger jag mig af, tar tåget och är först kl närmare 2 hemma.
I går voro storfurstarne Sergei och Paul i full husaruniform (det var neml. i går gardeshusarernas fest i Zarskoje) och sågo på teckningen. – de föreföllo utmärkt hyggliga – tala engelska sinsemellen – Paul liknar mycket den döde tronföljaren Nikolai. – Det är så eget att se allt detta på så nära håll.
*Om tisdag tror jag jag flyttar till Ellis' i Zarskoje på några dagar så jag slipper resandet. Tusen helsningar Atte.
Söndag nov. 1881 20 november 1881
I dag har jag ej varit i Zarskoje, eftersom det var söndag, men i morgon skall jag åter begynna detta kuskande fram och tillbaka. Gerna skulle jag dröja några dagar med ens, men nu är det svårt, ty mina dagar eller rättare sagdt aftnar äro alla upptagna. Imorgon på middag hos Buistroff (frun liknar Emilie Levong, också hvad åldern beträffar), tisdag hos Sascha J. som ehuru jag ej tål honom, lär ha stor vänskap för mig, onsdag bjudning hos Spetschinsky, torsdag ny koncert af Sarasate.
Petersburg tisdag 21 nov – 81 21 november 1881
Ack jag har genom det eviga resandet till Zarskoie och bjudningar m.m verkligen så litet tid öfver till brefskrifning. I morgon skall Mamma emellertid få mera, nu har jag blott 10 minuter.
Petersburg d. 26 nov. 1881 26 november 1881
Det var rätt tråkigt att måsta sitta inne på Buistroffs befallning hela gårdagen, ehuru jag var frisk som en bock. Jag tar dock skadan igen genom att i morgon flytta till Ellis'es i Zarskoïe på 3 à fyra dagar. Det må ingen tro att det blir trefligt der. Det är samma genomtråkiga luft man andas hos dem som t.ex. hos Herrskapet Nikiforaky. Inga mattor, inga gardiner, ingen glädje
I går på e.m. kom Nikiforaky hit och berättade att ett attentat nyligen blifvit begånget. I går kl. 3 hade näml. en ung man, polack, presenterat sig hos en general Tjerevin polistjensteman under förevändning att meddela vigtiga nyheter, och à bout portant skjutit på honom, men utan att göra större skada än ett hål i armen. Mördaren hade ännu ej uppgifvit namnet, men blef naturligtvis ögonblickligen gripen. Måtte de nu ej göra kol på Nikiforaky med. Dock måste man ha betydlig träffsäkerthet för att komma åt hans i rymden dinglande lekamen – nästan som att skjuta en fogel i flygten. Då jag i morgse reste till Zarskoje såg jag ett 10 tal personer, temmeligen tarfligt klädda föras inom en häck af soldater och poliser. De olycklige voro numrerade med krita på ryggen. Jag kan ej beskrifva hvilket intryck detta gjorde på mig. N. sade att hundratal arresteringar dessa dar måste företagas – måtte blott olyckor härigenom undvikas.
I dag arbetade jag ostördt i Zarskoïe. Det är Kejsarinnans namns eller födelsedag och Storf. o. Storfurstinnan voro i Gatshina. Ack hvad det är svårt med dessa små bytingar som aldrig hållas stilla. Fotografierna äro ej tillräckligt lika för att jag skulle kunna kopiera dem. Miss Mill förde mig in i Storfurstinnans rum, eftersom hon ej var der nu. Boudoiren är charmant, magnifik – så när som på taflorna hvilka utan undantag äro dåliga. Ett stort porträtt af Kirill af någon rysk målare – så olikt att det lika gerna kunde vara hvad för en unge som helst – ej ett drag – detta tröstade mig litet.
Petersburg söndag 28 nov. 1881 28 november 1881
Egentligen borde jag nu på aftonen vara i Zarskoïe, men kommer att flytta till Ellises först i morgon.
Sedan jag kom från Zarskoje var det hela tiden folk hos fru Etter. Fru Linder med döttrar, fru Sassiâtsky (en rik fru som mest bor i utlandet), en chevaliergarde Kireeff, samt den hatade Lerche med sin nya fru född Osten-Sacken, hvilken nu presenterades för fru Etter. En liten tyska som många andra, men ändå för god åt honom, om det är möjligt allt hvad som säges om honom.
Zarskoïe Selo d. 28 nov. 1881 28 november 1881
Mina pengar gå mest till isvostschikar och bonbons. Men det är förfärligt hvad dessa usla isvoger kosta, genom de ändlösa distanserna. Huru många gånger har jag ej förbannat dem i mitt sinne då jag suttit huttrande af köld i deras antiduvianska droskor, och blifvit nedstänkt af den bottenlösa dyn. Då jag om morgnarna kommer fram till Zarskoie är jag alldeles appelkastad och paletån ser grym ut.
Onsdag 30 november 1881
I dag i Zarskoïe stor succès. Den yngre, Boris, har nu också blifvit temmeligen lik. Till frukosten voro bjudna: Grefvinnan Schüvalow, furstinnan Bariatinski (båda unga, sågo tappra och ogenerade ut) en grefve Orloff och en do Peroffski (kusin, för resten till kejsarmörderskan). Alla beundrade porträtten, isynnerhet efter frukosten, då de alla voro uppspelta. Storfursten sade: Ça sera ad-mi-rable!
I morgon afton stannar jag måhända i Zarskoje öfver natten. Fru Ellis är nu bättre, och det blef endast en flunssfeber af.
Söndag 4 december 1881
Hädanefter stannar Jag alltid i Zarskoje till kl. 1/2 4 och äter frukost på slottet som under denna sista vecka. Jag kan skryta af att äta den bästa mat i ryska riket, ty Storfursten har den bästa kocken, bättre än kejsaren, hvadan också den senare kallar sin bror: mon père nourricier". Jag har smort de kejserliga betjenterna med några rubel och de äro som fioler – artiga och förekommande och springa om hvarandra för att passa upp mig.
I morgon bittida reser jag åter till Zarskoïe.
Tisdag d. 6 Dec. 1881 6 december 1881
Att de ej skicka emot mig i Zarskoïe (a propos, fick Mamma ett långt bref dateradt derifrån?) kommer sig af att man i allt infört stora ekonomier sedan A. IIs död. Så få nu flygeladjutanter, ja kommendanten för samtliga trupper i Petersburg, gubben Apostol Spiridonowitsh Kostanda, m.fl. åka i dessa halsbrytande inrättningar på hjul som i Zarskoïe fungera som åkdon.
Hon sitter för resten (Miss Mili) och berättar om alla möjliga saker inom familjen. Hennes tant har varit bonne för Kejsaren och alla hans bröder. Hon säger att de två yngsta, Paul och Sergei äro utmärkta unge män. De göra ett så ovanligt gentleman-like intryck – tala engelska sinsemellan och äro så som unge aristokrater borde vara. T.ex. Paul skall om thorsdag vid Georgsfesten aflägga ed, och har till denna högtidlighet inbjudit sin gamla bonne Miss Bride, som bor i Zarskoïe. Gumman refuserade, men storfursten förklarade då att hon måste komma, om han också skulle bära henne från Zarskoïe till Gatschina.
Om här är mörkt, frågar Mamma, ja, så att det förslår. Lyckligtvis är vinterträdgården i Zarskoïe som en glasbur, och der är temmeligen ljust från kl. 11 till 2.
Petersburg fedag 9 december 1881
Jag har så ytterst knappt om tid nu. Just hemkommen från Zarskoïe skall jag till Manzeys – Ack denna qvarn -utan sömn – ty jag stiger ju alltid upp kl. 1/2 7 om Jag än går till kojs kl. 3 eller 4.
Petersburg söndag afton d. 22 Dec. 1881 22 december 1881
Storfursten som jag träffade, sade att kejsarinnan och kejsaren varit der i Zarskoïe på middag tisdag afton, inga andra än de. Kejsarinnan hade då så mycket tyckt om porträtterna att hon genast tänkt på att beställa sina barn. – Tänk hur det passade! Emellertid lofvade han ge mig ytterligare besked. Jag bad att få visa mina taflor åt Hennes Mt och tillsades då att genom Gregarowitsh afsända mina opera omnia först till Zarskoïe, derifrån de genom Storfurstens försorg skola afgå till Gatschina. Inte ett ord om betalning – han tog mig i handen, tackade mig och sade att han var mycket nöjd samt att jag hade gjort Storfurstinnan och honom ett stort nöje och en stor tjenst. Jag hoppas emellertid på att snart få pengar, för många orsakers skull.
Fru Ellis, som jag träffade i går i Zarskoïe, hade många vackra saker att säga om Mamma.
Onsdag afton 4 dag jul 1881 28 december 1881
Jag steg in och Dagmar stod der och såg ytterst fin och behaglig om också alls ej Kejsarinnelik ut. hennes enkla väsen och snälla, goda blick hennes lilla växt och något blyga uppträdande kontrasterade med ståten och ceremonierna förut. Hon var klädd i svart atlas. – Tilltalade mig genast på franska – om att hon var förtjust i mina porträtt, taflorna hade ännu ej kommit från Zarskoje, samt önskade att jag skulle göra hennes barn – I morgon skall jag börja och installera mig. Hon frågade om jag talade svenska, hvarpå jag svarade att det var naturligt eftersom det var mitt modersmål; men hon fortsatte icke destomindre på franska. – Det var litet krångligt för mig att passa in Votre Majesté – veut-Elle o.s.v. Hon sade sig ha ett alldeles utmärkt minne från Helsingfors – j'aime tant la Finlande, et je serais très heureuse de voir votre tableau – Derpå sade hon att ännu ingenting kunde bestämmas om porträtternas storlek och hvilka af barnen skulle målas – i morgon får jag se dem. Kejsarinnan har något i sin blick som påminner om fru Leuhusen. Detta egendomligt fixerande och drömmande på engång – en utmärkt vacker blick. Hon står hela tiden – det gjorde hon med de andra med såg jag. Slutligen sade hon att hon var "charmée d'avoir fait min bekantskap.
Gatschina d. 30 dec. 1881 Kejserliga slottet 30 december 1881
Jag gick nu upp i Helena Pavlovnas våning dit hoffuriren (le fourrier de la coeur) skickades till mig – en neapolitanare som pratade sju stugor fulla – han hade varit hos Bomba, men ville numera ej höra talas om Italien, sedan der icke fanns någon aristokrati mera. Han lofvade ställa till tre "boudoirer" som han kallade dem för att välja på – En kinesisk, en renaissance och en Louis XVI. Jag har i mitt lif aldrig sett sådana kinesiska samlingar som här. Tusen sinom tusen vaser, möbler skärmar, dockor porsliner, uppstälda i ändlösa gallerier – Utmärkt vackra saker i Empire stil finnas här, litet i rococo (hvarpå Zarskoïe har öfverflöd) och likaså litet Louis XVI. Dyrbara, dyrbara pjeser! Tills i dag morgon skulle allt vara i ordning, blommor och växter skulle hemtas o.s.v.
Det är ändå en ofantlig skilnad på "la grande cour" här och "la petite t.ex. i Zarskoïe. Vakter, betjenter, granna uniformer, de tysta fjäten de ändlösa salarna.
St Petersburg d. 8 februari 82 Hos Manzeys 8 februari 1882
Hvad Wladimir beträffar, så har han det hett om öronen – Maria Paulowna ligger i svår barnsängsfeber, och är mycket dålig enligt de sista bulletinerna. Dör hon, så tänker han väl föga på mig – i alla fall äro ramarne ej heller anlända ännu – Maria Ps syster, en Mecklenburgs prinsessa 17 år, har, enligt i går anländt telegram dött i lunginflammation, och underrättelsen om hennes sjukdom lär det ha varit som först gjorde henne så sjuk, ty hon redan mycket bättre. På Gatchina ser man allvarsam ut, och kejsarinnan, som man sade brouillerad med Wladimirs (det lär dock ej vara sant) har varit flere gånger i Zarskoïe.
Petersburg söndag 19 febr 1882 19 februari 1882
Jag skall nu gå ut och se på fastlagsbarackerna och de skådespel som deri presteras. I det hela har jag genom mina resor till Gatchina och Zarskoïe bra litet kommit underfund med ryska lifvet.
Petersburg d. 26 febr. 1882 26 februari 1882
Jag fick idag se en stor parad på Gatchina, och kunde välja den allra bästa ”point de vue” i slottet. Bland andra som defilerade var Paul, som med sitt batteri ridit dit ut (de aftågade i fredags, lågo öfver natten i Zarskoïe och anträda återfärden imorgon. Alla gardestrupper skola på detta sätt fara ut och helsa på kejsarn. Det hällregnade, och kejsarns egen mössa såg ut som om den varit af vaxduk. Vackert var det emellertid då han red ut från slottet och alla musikkorpserna stämde upp Kejsarhymnen. Hvad han ser tjock ut till häst. Alla officerarne blefvo inbjudna på frukost (kanske 200) och jag fick då tillfälle att be Paul sticka sig upp för att se taflan. Han kom emellertid ej, troligen emedan han ej kunde skiljas från sina kamrater, utan gick i flock som han kommit.
Måndag 13 mars 1882 13 mars 1882
Vid desserten fick B. telegram efter sig till Zarskoïe emedan de 2 äldsta häftigt insjuknat. Den stackars Maria Paulowna, nog har hon också haft ett elände.
Petersburg fredag d. 10 nov 82 10 november 1882
Fru Ellis, bredvid hvilken jag satt vid bordet, berättade mig utförligt om hennnes mans resa i Kaukasien, den stackars blinda Atinka regretterade att bo i ett så dödt hål som Zarskoje. Sascha Jacobson var särdeles aimabel. Armfelt lär ej mycket synas till nuförtiden. Han lär ha löpt med sqvaller om arfvet efter gumman Manzey mellan Manzeys och Wolkoffs, samt derigenom ställt till mycken oreda.
Petersburg måndag 7/1 84 7 januari 1884
Ellis'es bo ej mera i Zarskoïe – de ha en våning vid lilla Konjuschennaja. Julträdet var vackert julklapparna många åt barnen – jag fick också ett papyrossfodral af masur med mina initialer – som jag i början ej kunde läsa (ett slavonskt A–E.) – hvarföre jag ej trodde att presenten var åt mig – utan gick som en tölp, lemnade fodralet, som betjenten kom och gaf mig i trapporna vid bortgången. I morgon skall jag gå dit och tacka och ursäkta mig. – Der voro en par ytterst comme il faut och sjåpiga fruar, samt den rysliga Kireeff, så tillgjord så fin-fin och cirklad och snörd som möjligt. Jag hade till den grad ondt i käkarne efter den aftonen af att vrida munnen till detta "comme il faut” uttryck och tala denna otadeliga Revue des deux-Mondes franska, att jag, väl kommen i säng, begynte säga allehanda otidigheter på olika språk för mig sjelf, för att få talorganerna i ordning igen.
Petersburg d. 21/1 84 21 januari 1884
Hos Wladimir var jag i dag. Han var vänligheten sjelf, önskade mig allehanda lycka och välgång, berömde min talent, men förblef stum vid mitt tal om Kejsarens tafla, svaret som jag väntade på .o.d. Adjutanten, furst Obolenski, en gammal bekant från Zarskoïe, lofvade tala med sin bror om taflan. Brodren är näml. f.n. en "person grata” vid hofvet, och lär vara den som Kejsaren mest lyssnar till.
Petersburg fredag 13 mars. 13 mars 1896
Han tyckte om min skizz i finsk gardesuniform, (för universitetet) och bad mig i Zarskoïe göra en interiör (jag hade smort till en palatsinteriör de chic). Han bad mig äfven i Stallet göra ytterligare studier till hästen (i det andra porträttet, i dragonuniform)
Petersburg. tisdag. 17 mars 1896 17 mars 1896
Gud låte Er alla få vara friska fortfarande! Då jag fått min Monark någotsånär färdig tror jag jag lacherar fru Runeberg på en tid och kommer hem för att hvila litet. Kickis bref fröjdade mig outsägligt. Säg att jag i dag telegraferat till Ellan – och läs detta för henne. Jag skall skrifva med det första, men har nu mycket brådtom, för att ej hasa ut med tiden så att Kejsarn hinner fara till Zarskoïe Selo. Tusen helsningar till alla genom Mammas egen Atte
Petersburg onsdag. 28 april 1896
Jag för sjelf taflan till Zarskoe om Söndag eller måndag.