Albert Edelfelts brev

En djupdykning i Albert Edelfelts liv och konstnärliga arbete genom hans brev till sin mor Alexandra Edelfelt 1867−1901

Córdoba

Brev skrivna i Córdoba i kronologisk ordning

Brev som nämner Córdoba i kronologisk ordning

1 april 1881 1 april 1881
Om jag kan reser jag onsdag afton, är om fredag i Madrid, Stannar der en dag och reser så till Cordova der jag stannar 1/2 dag för att se moskén, och derifrån till Sevilla, der jag stannar. Mrs Boït och Noël vänta mig der. Den hel. veckan i Sevilla lär vara af det mest storartadt praktfulla man kan se, och vi stanna väl der omk. 10 dagar, hvarefter jag reser till Granada, mitt hufvudqvarter. Se der ungefär marschrutan. Så upp till Toledo och Madrid, der jag grundligt skall se på Velasquez.
Madrid, måndag d. 11 april 1881. 11 april 1881
I afton reser jag kl. 6 med express till Cordova, der jag är i morgon bittida kl. 5, derifrån till Granada kl. 12, och så kommer jag fram i morgon afton kl. 8.
I morgon bittida är jag i Cordova och skall solo be se staden och Mosquéen – Jag kommer med ens in i Morernas stormagtstid.
Alhambra d. 13 april 1881. 13 april 1881
Andalusien är bördigt, grönt, raka motsatsen till allt det jag sett förut af Spanien. Palmer, stenek oliveträd öfverallt – Kaktus och aloë. Det var Södern, Afrika! Så kommo vi till Menjibar (de arabiska namnen begynna) så till Cordova, kalifernas stad, till Bobadilla, och då begynte bergen åter, Sierra Nevada denna gång.
Sevilla d. 22 april 1881 22 april 1881
Om tisdag resa vi troligen till Cordova och derifrån till Toledo der vi stanna länge. Toledo måste efter allas utsago vara den märkvärdigaste stad i Spanien.
Sevilla d. 25 april 1881 25 april 1881
I afton kl. 6 till Cordova och så till Toledo der vi stanna minst 1 vecka.
Toledo d. 28 april 1881 28 april 1881
Från Sevilla reste vi till Cordova – Mosquén är bland det mest märkliga man kan se, men staden är så dyster, ser så öfvergifven och död ut och landskapet med Sierra Morena har något så solbrändt, dödt i sig, att jag skulle bli hypocondrisk om jag bodde der. Córdova liknar Palestina sådant jag föreställer mig det efter plancher och teckningar. Jag gick och vandrade som i Gamla testamentets tid med Mohriska minnesmärken omkring mig. Husen äro små, hvita, utan fönster åt gatan, staden, som engång varit bland de största i verlden, är för stor för sin folkmängd och Guadalquivir som här är mycket bred rullar trögt fram sina rödgula böljor under en monumental bro som romarne byggt. Jerusalem, Betlehem måste se så ut. Märkvärdigt var det. Hettan var stor, och ingen vindflägt var till finnandes. Jag har aldrig varit så totalt borta från vår tid, och vi föreföllo oss helt "ostiliga", i denna omgifning. Ty här borde man bära turban och fotsida kläder.