men det hindra mig ej att ha förlorat
en vecka på försök att få all grannlåten
att gå ihop med hufvudet. –
Ellan har ännu ej varit der på visit –
Jag var derför ensam bjuden på middag
i går och sedan med dem på theatre français
för att se Meilhacs mycket omtvistade,
(och i mitt tycke struntiga) Margot.
Esprit fins der men inte sundt förnuft
bara fina såser må en gammal seg
köttbit – – Moltkes att alldeles upp-
tagna nu af hertigen af Orleans öde –
Ni ha väl läst i tidningarne att den
unge mannen 21 år kommit hit, trots
landsflyktslagen (voterad och understödd af
Boulanger i verlden, nemesis divina!),
för att göra sin värnepligt – anmälte
sig på rekryterings byråer och sist
hos krigsministern – och blifvit arresterad.
Hela Paris talar om detta – de flesta
äro sympathiskt stämda mot den
unga hertigen – hans enda förtrogna
i allt detta är en annan 21 åring
hertigen af Luynes, nyligen gift med
hertiginnan d'Uzes' dotter. – Att Moltkes

som äro så lièrade med Orleansarna
skulle vara utom sig är klart. Grefvin
nan af Paris (modren) är nere i Sevilla och
begrafver fadren oläsligt af Montpencier,
fadren grefven af Paris seglar på
Oceanen, på väg till Amerika.
I går hade Mme Moltke varit
hos hertiginnan af Chartres (hvars andra
dotter Marguerite är förlofvad just
med den unge fången Louis Philippe
d'Orleans. – Hon, Mme de M. ville nöd-
vändigt gå upp på polisen (ty
det är på police correctionnelle
som han skall dömas i morgon) och hela
Fg St. Germain är der) men han, mannen
satte sig bestämdt deremot – ce n'est
pas la place du corps diplomatique" –
hon höll på att hon sett den unge her-
tigen födas och nödvändigt ville dit
men han satte ett bestämdt veto deremot.
Maitre Rousu medlem af franska
akademien, skall försvara honom, och
han har dessutom lofvat att tala
sjelf. – Fransmännens sympathier
har han – det är djerft och patriotiskt
hvad han gjort, och landsflyktslagarna

ha aldrig varit populära.
Moltke sjelf är mycket vänlig och
hurtig i sitt sätt – litet döf bara
så man får tala tydligt och högt.
Hon har ändå mycert mera esprit
än han fastän hon är mycket försigtig
att komma fram med sina snärtar.
Han är ovanligt stor och lång stora
hvita händer, mycket vårdad till sin
person och 60 år nu. Hon är omkring 50
tänker jag. Hans mor är en grefvinna
Rasumoffsky och lefver ännu, hennes
mor heter Nesselrode, således ha de många
slägtingar och vänner i Ryssland, fastän
de ej på länge varit der. Här att de all
deles inväxta i Faubourg – "Marie" talar
hon ofta om – det är hertiginnan de la
Rochifoucauld – de träffas nästan dagligen.
De äro båda mycket förtjusta i grefvinnan
Lewenhaupt och hoppas att hennes man
skall komma hit igen, sedan han fått
nog af protektionister och frihandlare hemma
i Sverige.
Följande morgon onsdag 12. I går afton
var jag på en assemblée generale som den nya
societén höll för att gilla statuterna. Jag njuter
som en skolpojke, af att gå ut och se menni-

skor nuförtiden, isynnerhet intressanta
menniskor som dem jag sig i går. – Det
var hos Ledoyen mötet hölls och under
de långa tider rösterna räknades gick man
omkring och pratade än med den ena än med
den andra – Hade taket fallit ned öfver
hela sällskapet och gjort slut på det så
hade det blifvit kännbara luckor i
vår tids konst. Meissonier är märk-
värdigt kry – der talade han, läste
upp stadgar, räknade röster och höll
uppsigt öfver det hela från 8 till ½ 1 på
natten, utan att någon märkbar trött
het följde. – Härom dagen var jag på visit
hos gubben – då var han rätt nedslagen
och mera stånkande än vanligt men
icke desto mindre vänlig mot mig. Han
auses i allmänhet vara otroligt krånglig
bråkig och nyckfull – jag har aldrig sett
annat än solsken.
Carolus Duran pratade jag med länge i
går – Han har något snällt, sympathiskt
vid munnen när man ser närmare på honom,
ett drag som man känner igen och glädes
dervid – Ack Neiglick hvarför fick du ej skrifva

och jag ej läsa din bok om de "sympathiska
drifterna"?
Nu skall jag gå till Moltkes och alldeles
börja om i mina tankar och skissböcker –
jag är som sagdt alldeles urspårad
sedan hela röda färgsammanställningen
ramlade. Sedan går jag ut och spatse-
rar, ty jag har ej min lille Lyon i
dag – hans pappa har affärer att
uträtta i Brüssel. Hans porträtt är
för resten så godt som färdigt. I för-
går afsynades det af slägtingar
hvaribland en förtjusande vacker tant,
dessa sydamerikanskor äro de vackraste
menniskor på jorden) och hade stor succes.
Porträttet har tagit så rång tid emedan
jag gjort pojken plirande och skrattande
– och som han alls ej poserar så kan
jag få se den minen ungefär 2 gånger
under en seance, hvarje gång en sekund.
– Tavaststjernas succes förefaller
mig ofattig efter det begrepp om
pjesen jag fått genom tidningarna

Bertha var "meget satirisk" i sitt
omdöme om Tstjernas pjes – Mamma
mildare. – Hvad vill han säga med
allt detta? Jag kan ej ens förstå
namnet "affärer"! Hans personer
förefaller alls ej vänligt finska – en
kokett fru som den der känner man ej rigtigt
igen. – Som naturligtvis qvickheterna
smörja öfver det bristfälliga i karakteristik
och komposition, kan det ju hända
att man bara skrattade utan att kriti
cera. – Men Tstjernas qvickheter äro
ja vanligen så absolut Lappviksmessiga
och obegripliga!
Nu kalla dyra pligter mig ut – jag slutar
derför, lofvande högtidligt att skrifva
litet regelbundnare.
Helsa alla hjertligt från oss
genom
Atte.
Vädret är herrligt 1 grad kallt om morgonen,
sol och värme om dagarne. Vår son promenerar
i Parc Monceaux alla dagar – springer omkring
på trottoiren som en liten hvit boll och börjar
återfå sina trefliga färger. Ellan repar
sig mycket långsamt efter sin sjukdom och
ser temmeligen eländig ut, sofver illa och magrar.
Kanske våren bringa rigtig förbättring
vänd! –

senaste lördag var jag kos Lalos
på musikalisk soirée (Ellan var ej
rigtigt disponerad). Det var roligt
att höra goda (de bästa i Paris) stråk-
qvartetter, sång och nya kompositioner.
Jag kommer att gå dit alla lördagar
så mycket mera som jag der finner
mig "en plein pays de connaissance" –
många målare Mme Guignard, Mme
Bouvins m.fl., och som värdsfolket
äro utmärkt vänliga. Madame Lalo
dotter till generalen de Maligny är en
artist de race – hon sjunger med stor
och djup altröst, mycket dramatiskt. –
– Farväl helsa alla – behåll
Hederslegionsplakatet – hvad gör jag
med det här!