gort hennes byst (mycket beundrad
på Mirlitons för närvarande), Grefven
och grefvinnan Ahlefelt, och en stam
rôle, baron Lövenskjöld. Denne siste
påminner mycket, som markering, om
Olaf Poulsens "bazzaunen" i åtskilliga
moderna pjeser. Gefvinnan Ahlefelt
är utmärkt nätt och söt.
Den allra finaste lilla profil
med en liten krokig näsa,
mycket vackra mörkblå
ögon och mörka ögonbryn.
dertill ljust knollrigt hår. Hon målar
och är slägt med Zarthmann som hon
mycket beundrar.
Jag vet ej om jag någonsin rigtigt talat om
"Kusin" Emric Öhmans härvaro och vår fir-
ning af honom. Vi hade näml. en mycket
bra middag för honom. – Vikström som fjerde
man. Öhman, som ser mycket snäll och
glad ut, var förtjust. Han har rest mycket
vistats här
förr i verlden
längre tid, kom nu från England
och skulle till St Gallen der Robert Edelfelt
är och lär sig på ett oläsligtkontor. Man
ser genast att denne Emric är enväl

uppfostrad ung svensk – oläsligt – naturligare
och mycket mindre grosshandlare än somliga målare.
är de flesta andra. Som vi emellertid oläsligt
att vi hade ytterst få gemensamma
intressen gick konversationen i början litet
trögt (Kanske det bara var inbillning
af mig) men tog sig sedan förträffligt –
Han trodde ej att farbror Erik skulle
komma sig mera, och om han också
repat sig ypperligt efter de två förra
slaganfallen, så var detta tredje värre
än de andra mente han. Åtminstone
hade han mycket åldrats efter detta sista –
ytterligare – försvåradt genom flickans död.
– Han
(Öhman)
reklamerade på faster Hermanines
vägnar – "den lilla teckningen" – som jag
visserligen lofvat sedan en massa
år. förtviflad genomletade jag
mina portföljer – Då jag ingenting
fann som kunde glädja henne eller
uppfattas af henne, oläsligt jag en Haiko
oljetafla, Mamma vet den der gamla
der Fiu Salenius – nej, Aina var det – går
med ett par åror på axeln åt stranden
till. Öhman lofvade bestyra om ram
i Stockholm och sedan debitera mig
derför – samt ej öfverlemna taflan
förrän den kommit ram. – Vidare
skickade jag en fotografi af pojken.

samt gaf herrskapet Öhman en
fotografi af Madonnan och en aqvarell.
Gjorde jag ej bra ifån mig, säg?
Han hade en fotografi af Axeline
der hon såg mycket treflig ut –
något af Annie det kan ej nekas –
således måste detta vara det specifikt
Edelfeltska. – Hon, Axeline, skulle komma
och möta honom i Berlin om två
veckor. – I sommar komma de till
Finland o. Petersburg.
(Senaste lördag voro vi hos Lalos på musik
afton. Det är ändå rysligt roligt att höra
stråkqvastetter – jag njuter så obeskrifligt
af bara ljudet och harmonierna, ordentigt
fysiskt – Der spelades hela aftonen
nya saker dels af Lalo sjelf dels af Saint
Saéns och andra. De äro utmärkt artiga
och vänliga menniskor Mme Lalo och hennes
gamla Mamma Mme de Maligny äro dessutom
rigtigt skarpa och kloka fruntimmer som man
aldrig ett ögonblick har ledsamt med. –
Pojken sofver efter ett stärkande bad –
Han hade alla sina leksaker, tuttutoar
och aböer med sig i badet och tar dem
med sig i sängen när han går till kojs –
farväl så länge, och många helsningar
från oss alla genom
Atte