Reskamrater på ångbåten var gubben Fredrik Pacius med fru och en vacker fröken Martin på väg till Hamburg, konsul Alfred Jacobson med särdeles vacker fru från Åbo, en äldre fröken Schürer-Waldheim som var kusin till Armfelts och hade varit på bröllopet i Åbo; därtill var en svensk ingenjör, en jude från Stockholm, en konsul från Uliåborg och svenska damkvartetten.
Om jag nu får en beställning af Kejsaren, och dessutom har en tafla på 2000, en på 5000 och den Jacobsonska på 4000 att göra, så kan jag räkna på ganska mycket pengar i höst.
Jag tror ej jag skickar den Jacobsonska taflan till Petersburg, utan tänker på att få den med i en utställning af flere saker som jag allt mera funderar på för Köpenhamn och Stockholm.
Bulla, den rike tafvelhandlaren har varit här – han bestälde af mig en liten reproduktion af den Jacobsonska taflan för 3000, gjorde mig komplimanger för den stora och förespådde mig succes.
Mamma vet hur akut tråkighet verkar som kopparslagare, dagen derpå. Saken var att jag i går på e.m hade tänkt kunna gå omkring på salongen i lugn och ro. Fåvitska hopp. Snart fingo herrskapet Jacobson från Åbo tag i mig, och jag hade icke tillräckligt moraliskt mod för att lösrycka mig från dem.
I morgon, ja då har jag en massa saker att göra. köpa skor – sitta hos Walter R. – ännu en gång, o ve – se Meissonier, sammanträffa med herrskapet Jacobson o.s.v. – samt sist och slutligen packa in.