Albert Edelfeltin kirjeet

Syväsukellus Albert Edelfeltin elämään ja taiteelliseen työskentelyyn – Albert Edelfeltin kirjeet äidilleen, Alexandra Edelfeltille vuosina 1867–1901

Kirjeet aikajanalla ovat kronologisessa järjestyksessä, alkaen ylävasemmalta ja jatkuen alhaalle ja oikealle
  • Kirjeet
  • Suomeksi käännetyt kirjeet
  • Liittyvät kirjeet

Kirjoitus

fransk konstnär

Paris 10 dec. sent på qvällen 10. joulukuuta 1889
Varit hos Coquelin idag, efter att denne sagt åt Larsson att han gärna skulle göra Edelfelts bekantskap; Coquelin och hans son var mycket vänliga, visade runt i våningen och konstsamlingen; Coquelin har verk av Bastien, Dagnan, Meissonier, Madrazo, Beraud, Friant m.fl.
Betagen i konstverken av Friant, som Edelfelt såg hos Coquelin idag; Friant är som Dagnan och Bastien i samma person; han är bara 26 år; Edelfelt skrivit ett brev till Friant eftersom Friant fått hederslegionen: roligt att kunna säga vackra saker av fullaste hjärta.
Har de bästa ansatser att "teckna med karaktär, måla sobert och enkelt", men de "gamla tagen" kommer igen så fort Edelfelt får penseln i handen; tycker att Zorn, Larsson, Bergh, Dagnan, Sargent och Friant är mera konstnärer än han själv.
Paris 20 april 1890. 20. huhtikuuta 1890
Träffade Dagnan, Friant m.fl. på Champ de Mars; de såg tavlorna i utställningsbelysningen och ansåg att porträttet av Moltke är bra, också "Kaukola ås i solnedgång" och "Portas by"; porträttet av Erik såg inte lika bra ut på utställningen som i atlején.
Såg ett litet mästerverk av Friant: ett porträtt av en äldre dam; utöver det ställer han ut 8 verk, som är så olika att man inte kunde tro att de är av samma konstnär; ett mansporträtt var sämre än porträttet av Moltke.
Paris 22 maj 1892 söndag kl. 5 em. 22. toukokuuta 1892
Coquelin var mycket nöjd med den lilla skizzen af honom. Jag såg den emellan Dagnans och Friants porträtter och konstaterade att den ej tar sig illa ut – ställning och uttryck äro bra och den har vunnit enormt sedan jag målade om den i plein air i Dagnans trädgård. Hvad han, C. har vackra taflor och vackra saker! Man fråssar af godt måleri hos honom. Hans sista ord var en helsning till Eder alla, Mme votre Mère Mme Edelfelt et Mlles vous söeurs – dites leur que je garde te plus charmant convenans du dejèuner à Helsnigfors. – Han ville att jag skulle bestämma ett pris men jag öfverlemnade detta åt honom. får se hvad han skickar mig. inalles har jag arbetat 8 timmar på den lilla taflan; Han sitter nu i en trädgård och den gröna fonden med blommor ger relief åt den svarta figuren. Jag märker då jag målade detta att jag icke är slut ännu nej, nej och nej – Jag tycker tvärtom att jag lefver upp vill försöka allt möjligt nytt ännu fresker, stora saker, småtaflor men allt med tanke och djupt i. "Allt kommer an på konceptionen i ett konstverk detta Goethes ord citerade Dagnan ännu i dag "hjertat är det, ej handen, till slut dock som segern ger". –
Paris 26 mars 1895 26. maaliskuuta 1895
Ett nytt museum som hertiginnan Galliera skänkt till staden Paris har blifvit invigt nu med en utställning af qvinnoporträtt. – Ellan och jag voro der i dag och jag var förmligen degoûterad af all denna affektation och flärd! Det allra bästa var Dagnans porträtter, så Bonnats, så några saker (alla gamla) af Friant – men resten – oj-oj-oj – sådant tillgjordt skräp. Inför denna s.k. franska grace (Bon Marché-Louvre-Printemps grace, rayon de rubans et soieries) kände jag mig ändå som en slags herre inför damskräddare. Naturligtvis fans det mycket som skulle ha gått i mig ypperligt för 12 à 15 år sedan – men är det då illa att ögonen öppnas en gång? Då man är ung ser man sin egen ungdom och lifslust och kärlek i hvad som helst – de dummaste studenttal de dummaste verser, och de hönsigaste flickor – allt sväljer man med förtjusning. Så också med mig och måleriet. Jag beundrade yrket dessutom den tiden och såg förbi innehållet.