Albert Edelfeltin kirjeet

Syväsukellus Albert Edelfeltin elämään ja taiteelliseen työskentelyyn – Albert Edelfeltin kirjeet äidilleen, Alexandra Edelfeltille vuosina 1867–1901

Kirjeet aikajanalla ovat kronologisessa järjestyksessä, alkaen ylävasemmalta ja jatkuen alhaalle ja oikealle
  • Kirjeet
  • Suomeksi käännetyt kirjeet
  • Liittyvät kirjeet

Kirjoitus

gossarna, söner till Sebastian och Emilie von Etter

Lähteet

Ei lähteitä

Esiintymiset kirjeissä

Näytä henkilöyhteydet von Etter
Petersburg, tisdag morgon 1. tammikuuta 1885
Edelfelt saknar Alexandra Edelfelt och systrarna; Petersburg förefaller tomt då "de Etter-Manzeyska fruntimren" inte är där; gossarne Etter bor trevigt och har fallenhet för inredning; de har två stora rum utom sängkammare och Edelfelt kan lätt bo hos dem utan att störa .
Gossarna Etter har arrangerat en trevlig supé för Edelfelt hemma hos sig trots att de inte har ett fungerande hushåll i sin bostad; Edefelt beklagar att han ådrar sina värdar utgifter, "depenser"; samtalade bl.a. om Heidens under kvällen .
Paul von Etter har bjudit Edelfelt till sin klubb; efter det ska de gå till Operan och se "Onegin" som baserar sig på ett poem av Pusjkin; Edelfelt tänker tacka sina värdar i Petersburg genom att bjuda dem på teater och supé "i någon lafka"; såg Koki föregående dag; som kammarpage har Koki två "sortier", två gånger ledigt i veckan .
Petersburg tisdag 23 nov 86 23. marraskuuta 1886
Edelfelt har kommit till S:t Petersburg och Paul von Etter kom honom till mötes på tågstationen; bröderna von Etter har installerat sig i en lägenhet i staden och Edelfelt bor hos dem under sin vistelse; Edelfelt verkar inte vara till besvär för någon annan än [betjänten] Alexei som ska få betalt för det extra arbete Edelfelt förorsakar.
Bröderna von Etter bor bättre det här året än förra året; deras lägenhet är vid Mojkan, inte långt från Isakskyrkan.
Edelfelt lovar sända konfekt hem; han konstaterar att människorna i Petersburg är vänliga mot honom, men att han längtar därifrån; nu ska han lämna kort till "les fréres", bröderna [von Etter?] och avslutar sitt brev med hälsningar till alla, "jag saknar Er dugtigt".