Albert Edelfeltin kirjeet

Syväsukellus Albert Edelfeltin elämään ja taiteelliseen työskentelyyn – Albert Edelfeltin kirjeet äidilleen, Alexandra Edelfeltille vuosina 1867–1901

Armand: Madame, pensionsägare i Paris

von Arnim: tysk greve

Kirjeet aikajanalla ovat kronologisessa järjestyksessä, alkaen ylävasemmalta ja jatkuen alhaalle ja oikealle
  • Kirjeet
  • Suomeksi käännetyt kirjeet
  • Liittyvät kirjeet
Henkilö

Carl Alexander Armfelt (1850-1925)

Kallad Karolus

Kirjoitus

ämbetsman vid finska ministerstatssekretariatet i S:t Petersburg, g.m. Nadine Jacobson

Lähteet

Uppslagsverket Finland

Esiintymiset kirjeissä

Näytä henkilöyhteydet Carl Alexander Armfelt
Paris d 17 Juli 1874. 17. heinäkuuta 1874
Lilla Johan Wilhelm Brummer är beskedlig men har förutsättningar att bli en riktig Helsingforssnobb, som Anders Ramsay kommer att sätta stort värde på; Brummer ser också upp till fina, snygga och eleganta män som Waldemar von Frenckell, Lennart von Knorring och Carl Armfelt; Edelfelt ger inte mycket för tal om den "nordiska kraften" eller Finlands "söners dygd"; det är bekvämt att tala om ”det förderfvade Frankrike” och det genomkorrumperade Paris, men Edelfelt tror att det i Helsingfors proportionsvis finns lika mycket eller mer "maskstucken" livsåskådning och idéer som här vid Seinens strand; Alexandra Edelfelt får inte tro att han säger detta med anledning av Brummer, det var snarare ett resonemang han hade med Berndt Lindholm härom kvällen.
Carl Alexander Armfelt Johan Wilhelm Brummer Alexandra Edelfelt Waldemar von Frenckell Anton Leonard von Knorring Berndt Lindholm Anders Ramsay
Stockholm, onsdags morgon. (d. 1sta nov.) 1876. (ombord på Constantin.) 1. marraskuuta 1876
Edelfelt hann inte gå till Carl Armfelt; han tackar för Alexandra Edelfelts telegram som först hade gått till Armfelt.
Carl Armfelt Carl Alexander Armfelt Alexandra Edelfelt
Åbo, d. Torsdag. hos grefvinnan Gustafva Essen. kl. 6. e.m. 11. lokakuuta 1877
Dåliga madrasser på Societetshuset, tanken på hemmet och Alexandra Edelfelt, vindens tjut och den olidliga värmen förhindrade Edelfelt från att sova; Carl Armfelt kom klockan 3 uttröttad från bröllopet och väckte honom.
Carl Alexander Armfelt Alexandra Edelfelt
d. 29 Februari 1880. 29. helmikuuta 1880
Edelfelt berättade för Ellan de la Chapelle om Carl Armfelts förlovning, vilket togs emot med ett ofantligt lugn; Edelfelt tror det är klent beställt med Ellens ömmare känslor; hon skryter om denna köld; att hålla av sin mormor är inte nog här i världen; hon verkar behäftad med ett psykiskt, inte fysiskt, lyte; Edelfelt känner inte att han är tillsammans med en ung kvinna då han är med henne; det är något könlöst, egendomligt i hennes väsen; hon är vacker, även om hon inte har figur.
Carl Alexander Armfelt Ellan de la Chapelle Elisabeth Lepsen
Carl Armfelts förlovning gladde Edelfelt mycket; Edelfelt har stora sympatier för fröken Nadine Jacobson, fastän han inte känner henne.
Carl Alexander Armfelt Nadine Armfelt
Onsdag d. 10 Nov 1880 10. marraskuuta 1880
Edelfelt läser ryska, men det går dåligt; han kommer aldrig att bli någon naschi brat [nasj brat – vår broder]; de får nöja sig med en finne som alla andra, kanske lite mera europé; tanken på språk och nationlitet verkar vara det värsta hindret; Sebastian von Etter och Carl Armfelt som är de enda finnar de känner är inte några ljus och de fäster sig vid dessas accent och oryska uttal, och ändå är dessa mera hemmastadda i moskovitska förhållanden än Edelfelt någonsin kommer att bli; enligt Paul von Etter är fröken Sophie Manzey mycket ryskt sinnad och har haft ett skov av russomani och hat till allt utländskt; det lär närmast ha föranletts av hennes utländska guvernanter.
Carl Alexander Armfelt Paul von Etter Sebastian von Etter Sophie Manzey
måndag d. 29 nov 80. 29. marraskuuta 1880
Gunnar Berndtson togs väl emot, vilket märktes av att han var bjuden på middag inom familjen alla 10 dagarna; det talades lika mycket franska som i Finland på Haiko, och hans obekantskap med ryskan syntes inte vara någon nämnbar olägenhet; Carl Armfelt lär ännu göra grymma fel i franskan, men förhållandet till hans överlägsna fru skulle ändå vara gott och kamratligt; möjligen lade inte Berndtson märke till allt så noga.
Carl Alexander Armfelt Nadine Armfelt Gunnar Berndtson
Gunnar Berndtsons berättelser har livat upp Edelfelt till den grad att han vore färdig att genast resa till Petersburg; detta så mycket mera som hans goda vän och yrkesbroder Raphaël Collin på lördag åker dit för att under tre månader måla porträtt; Collin är ful och koppärrig men väl uppfostrad, intelligent och talangfull; han är något "ours" [björn], vilket är motsatsen till vad man i allmänhet förstår med en äkta parisare; Collin är ändå pariserbarn och hans far är municipalråd; Edelfelt ska ge honom kort till Paul Etter, Carl Armfelt, Valery Jacobi och Alexander Beggroff; Collin var hors concours [utom tävlan] vid 22 år, nu är han 29.
Carl Alexander Armfelt Alexander Beggroff Gunnar Berndtson Nicolas Pierre Collin Raphaël Collin Paul von Etter Valery Jacobi
torsdag. 2. joulukuuta 1880
I lördags var Edelfelt på en större tillställning hos Charles Giron; där träffade han Raphaël Collin som ska resa till Petersburg över vintern; han har en beställning på ett porträtt av Madame Caroline Salla vid italienska operan, men hoppas få fler beställningar på plats; Edelfelt har gett honom rekommendationer till Valery Jacobi, Carl Armfelt och Paul Etter; Edelfelt hoppas att Collin, som har mera talang än Edelfelt, inte gör honom omöjlig i Petersburg genom att få beställningar på porträtt från det kejserliga hovet; Collins kommer inte att var efterhängsen på Paul, denne får i stället tillfälle att tala om Paris.
Carl Alexander Armfelt Raphaël Collin Paul von Etter Charles Giron Valery Jacobi Caroline Salla
Onsdag. december 80. 8. joulukuuta 1880
Raphaël Collin reser i morgon försedd med rekommendationsbrev till Paul von Etter, Carl Armfelt och Valery Jacobi.
Carl Alexander Armfelt Raphaël Collin Paul von Etter Valery Jacobi
d 21 dec 1880. 21. joulukuuta 1880
Fru Emilie von Etters samvetsfrågor är svåra att svara på nu; Edelfelt var åtminstone kär då Manzeys var hos honom, därefter har han drabbats av betänkligheter; han har heller ingen garanti för att hon [Sophie Manzey] har varma känslor för honom; han tycker inte om det kinesiska och gammalryska sättet att hustrun aldrig fick se sin man före bröllopet eller opponera sig mot valet; han är nyfiken på att se sina känslor följande sommar; han har aldrig sagt något om att det är fråga om verklig kärlek; hon är modig som står emot Mischa Wolkoff, men det betyder inte nödvändigt att hon flammar för Edelfelt; enligt Paul von Etters brev är W. degoûtant [otäck] och tråkig; Edelfelt tror att hon aldrig varit kär i Wolkoff, men tänkt sig möjligheten av ett konvenabelt parti; hon har många exempel på en sådan dräglig existens i sin närmaste närhet; "Je ne crois plus à l'amour" [Jag tror inte längre på kärlek] sade hon en gång, "depuis que j'ai vu la tante Nadine, que je croyais capable de grands sentiments épouser Armfelt – et ils sont heureux!" [sedan jag sett tant Nadine, som jag trodde var kapabel till stora känslor, gifta sig med Armfelt – och de är lyckliga!".
Carl Alexander Armfelt Nadine Armfelt Emilie von Etter Paul von Etter Alexandra Ivanovna Manzey Alexandrine Manzey Sophie Manzey Michail Sergejevitj Volkov
Petersburg söndag 30 okt 81 30. lokakuuta 1881
Efter frukosten skulle P. och jag gå ut först till skräddaren och sist till Manzeys. Jag frös som en hund. Vi voro först hos Saschas skräddare som begärde 95 rubel för en paltå, hvilket jag dock ansåg skarpt. – Jag beslöt derföre rådfråga Armfelt, och så gingo vi till Manzeys.
Carl Alexander Armfelt Paul von Etter Alexander Jacobson Alexandra Ivanovna Manzey Nikolaj Nikolajevitj Manzey Sophie Manzey
De bo i bel étagen vid Stora Morskaïa. Vacker entrée och stora rum. Alla voro församlade i salen d.v.s. alla Manzeys Armfelts Mima och Hermuschka, för att försöka en flygel som de nyss fört hem, och jag blef så vänligt emottagen som möjligt. Vid första anblicken af fröken tänkte jag: Tante Gadd hade rätt, hon kan ej jemföras med Anna Ehrnrooth, hon är verkligen ett strå hvassare. – 5 minuter efteråt voro Armfelt och tjotje Nadja inne i en diskussion om koketteri, hvari Armfelt med sin gälla röst uttalade sina åsigter fram och tillbaka, till föga fromma för menskligheten. Många frågor gjordes om alla derhemma. Anni Butti och Mamma, Mamma främst. Jag tror ej att Mamma ett ögonblick skulle känna sig generad här. 1o äro de verkligen mycket fästade vid Mamma 2o är det alls ej så farligt med deras lyx att t.ex. Ahrenbergs och Mamma i Hfors skulle ha det lika trefligt i deras salong och 3o äro de bra hyggliga och enkla menniskor.
Ahrenberg Carl Alexander Armfelt Nadine Armfelt Alexandra Edelfelt Alexandra Edelfelt Berta Edelfelt Anna Ehrnrooth Adelaide Gadd Emilia Lerche Herman Hermanovitj Lerche Alexandra Ivanovna Manzey Nikolaj Nikolajevitj Manzey Sophie Manzey
Kl. ½ 6 tog jag Armfelt med mig till skräddarn, Grönfelt, en finne, som lofvade göra en paletå för 60 rubel till Onsdagen. I mörkret valde jag en mörkbrunt tyg, Gud låte mig ej behöfva ångra mitt val. Emellertid skulle jag rakt ha satt lifvet till (10 grader kallt, fuktigt rått) om ej Armfelt först lånat mig en ulster och sedan Wolodja (som jag ännu ej sett) skickat hit en magnifik pels, i hvilken jag får ståta till Onsdagen.
Carl Alexander Armfelt Grönfelt Vladimir Ivanovitj Jacobson
Petersburg torsdag – nov. 1881 23/nov. 1. marraskuuta 1881
I går afton var jag som sagdt, bjuden till Spetschinskys. Alla hade vi hört talas om en surpris, och denna var, att Jacoby efter middagen arrangerade tableaux vivants. Vid middagen satt jag som alltid, vid fröken Ms sida. Huru än känslorna varierat ha vi ändå vid familjemiddagarne följts åt. – Hon är förtjusande, men det rent främmande i omgifningen, det ryska, har alltid passat på att komma och hälla kallt vatten öfver mig just då jag brunnit som bäst. I tableauerna figurerade äfven jag. Jacoby framstälde endast egna taflor. 1o en rysk scen som han ämnar skicka till Paris. – Buistroff, Armfelt och fr. Odinzoff – vackra kostymer, men som dessa tre hata hvarandra blef uttrycket och ensemblen si och så. – Tableauerna voro mycket väl arrangerade i ett stort spegelglasfönster som skiljer salen från ett förrum – man kan ej tänka sig en bättre ram, belysningen med alluminium o. bengaliska eldar. Derefter kom ett mohriskt rendez-vous (Alhambra) Jag och grefvinnan Armfelt. Vi hade magnifika och rigtiga kostymer båda, och fingo höra åtskilliga komplimenter – endast Mme Armfelt började hvarje gång dumt nog, att flina – hvad det tjente till hvet jag ej. Så kommo två arabiske tiggare, bröderna Jacobson, och detta var någonting alldeles utmärkt. Sist fröken Sonia M. som (arabisk bayadère) "Almee" dansande sabeldansen.
Carl Alexander Armfelt Nadine Armfelt Nikolaj Ivanovitj Bystrov Valery Jacobi Dmitrij Ivanovitj Jacobson Vladimir Ivanovitj Jacobson Sophie Manzey Jelizaveta Alexejevna Odintsova Eugénie Spetschinsky Viktor Alexandrovitj Spetschinsky
Fru Etter är, då vi äro ensamma med Paul, alltid densamma, men underligt tyst och tillbakadragen med de andra systrarna. Fru Armfelts röst är den som höres mest. Spetschinsky är en rigtig räf, något tråkig för resten. Jag kan ej begripa hur gubben Manzey kan slå sig ut så alldeles utan herrbekanta. Armfelt, Spetschinsky, Buistroff, Sascha och Mitja (Wolodja är sällan med) se der svärdssidan utan omvexling
Carl Alexander Armfelt Nadine Armfelt Nikolaj Ivanovitj Bystrov Emilie von Etter Paul von Etter Alexander Jacobson Dmitrij Ivanovitj Jacobson Vladimir Ivanovitj Jacobson Nikolaj Nikolajevitj Manzey Eugénie Spetschinsky Viktor Alexandrovitj Spetschinsky
Onsdag 2. marraskuuta 1881
Sedan jag sist skref har jag varit på en familjemiddag hos Manzeys. De ha ett utmärkt bord och do servering hos M. – Hvad familjen beträffar känner Mamma den till största delen. Fru Manzey vinner på att ses hemma. Hon förefaller lugnare, värdigare och gladare, såsom ju också naturligt är. Herrskapet Spetschinsky behagar mig ej. Han ser alls ej militärisk ut, går i litet gamla kläder, är tystlåten. Frun ful, mycket ful i jemförelse med porträtterna som snarare äro vackra. Armfelt och hans fru gråta som vanligt, ibland så att de alldeles kunna nedstämma en, Sascha är sig lik. Wolodja är en mycket hygglig ungdom, städad och tystlåten. Den yngsta, en slags väluppfostrad, men litet lätvitsiger blond yngling har ej mycket att påstå.
Carl Alexander Armfelt Nadine Armfelt Alexander Jacobson Dmitrij Ivanovitj Jacobson Vladimir Ivanovitj Jacobson Alexandra Ivanovna Manzey Nikolaj Nikolajevitj Manzey Sophie Manzey Eugénie Spetschinsky Viktor Alexandrovitj Spetschinsky
Emilia Ivanowna är sig lik, dock är hon tystlåtnare än vanligt i större sällskap, der Sascha o. Grefvinnan Armfelt föra ordet. Här i Petersburg ha de rakt inga andra bekanta än slägten, och konversationen här likasom på Haiko rör sig uteslutande omkring den och några intima såsom Buistroff. Stora dispyter om honom ha åter egt rum. Grefvinnan Armfelt går i döden för sin vän. Jag har sett en fotografi af hennes passion före Armfelt, en Bogdanoff, och finner deraf att mujiktypen behagar henne. Denne kontrysse skulle, likasom den store, den odödlige, den gudomlige Buistroff, äfven ha haft "énormément d'ésprit". Armfelt är visserligen taktlös, men så hålls han också som en hund af sin fru. Allt hvad som kan ha en aflägsen slägtskap med aristokrati, Finland eller Sverige, gås åt hejdlöst af tjotje Nadja med hennes utputade läppar och fyrkantiga armar. – I måndags var jag på visit hos Armfelts – åter stort gräl om Buistroff.
Nikolaj Ivanovitj Bystroff
Carl Alexander Armfelt Nadine Armfelt Bogdanov Nikolaj Ivanovitj Bystrov Emilie von Etter Alexander Jacobson
Tisdag 8 nov. 1881 8. marraskuuta 1881
I går var det middag här med Jacoby, Manzeys och fru Spetschinsky. Bara ryska talades, så att jag blef alldeles alamodiger. Fru Etter öfversatte visserligen de största qvickheterna som sades, , men jag kände mig ändå så förfärligt dum. – Då Manzeys äro ensamma hemma är jag rigtigt à mon aise, men så snart någon annan kommer då blir det igen den evinnerliga ryskan, bara ryska ingenting annat än ryska. All konversation rör sig om Wolkoffs Odinzoffs, Armfelts, Sacha, Wolodja och Mitja, German Gustavovitsch etc.
Carl Alexander Armfelt Nadine Armfelt Emilie von Etter Valery Jacobi Alexander Jacobson Dmitrij Ivanovitj Jacobson Vladimir Ivanovitj Jacobson Herman Gustavovitj Lerche Alexandra Ivanovna Manzey Nikolaj Nikolajevitj Manzey Sophie Manzey Alexej Alexejevitj Odintsov Nikolaj Alexejevitj Odintsov Jelizaveta Alexejevna Odintsova Eugénie Spetschinsky Alexander Sergejevitj Volkov Michail Sergejevitj Volkov
Med fru Etter har jag haft några samvetsfrågor på tapeten – Ce n'est pas assez serieux ni d'un coté ni de l'autre" säger hon. – Armfelt har gjort mig mycket illa både genom sitt gräl om Finland och de små försåtliga snärtar han gifvit min person. – Jag är ändå bra barnslig som känner mig stukad här. – Har Jag ej Paris framför mig och der der vinkar mig rykte och rikedom? – Lifvet är ändå så helt annorlunda än hos oss – och det skall fru Etters 6 år i Finland till för att öppna ögonen på dem. – Finland är för dem här lika obekant som Nouka-Hiva och Patagonien.
Carl Alexander Armfelt Emilie von Etter
St. Petersburg d. 9 nov 1881 9. marraskuuta 1881
Några ord blott. I går på e.m. gingo vi till Spetschinskys, der en fin middag intogs och der aftonen passerades. Sällan har jag haft så tråkigt, och troligen hade alla i sällskapet, utom Armfelt som ständigt pratade, samma erfarenhet. Jag försökte, jag försökte verkligen att se glad ut ändå, men mot hela denna atmospher af familjekonversation på ryska, ständigt, alltid evigt om samma saker och personer, kan men ej hålla stången. Att fru Etter gjorde precis samma reflexioner som jag, det märkte jag redan der, men isynnerhet då vi kommo hem igen, och hon utgjöt hela sin galla. Naturligtvis gör sorgen efter modren och det splittrade hemmet sitt till, men isynnerhet är det deras eviga lif inom familjen ensam, som gjort dem ensidiga. Ytterst ömma för de små barnen äro de, och det är ju vackert nog. Vi lekte blindbock en stund i den stora salen med Bebe Mima, Lilli och Sirioscha, men det blef ej mycket roligare för det. – Hvad skall jag säga då de tala om Herm' Gustavitsch, Vikt' Alexandritsch, Nikolai Ivanowitsch, Iwan Nikolaiewitsch, etc. etc.
Carl Alexander Armfelt Ivan Nikolajevitj Ellis Emilia (Emilie) von Etter Emilie von Etter Emilia Venjaminovna Jacobson Nikolaj Ivanovitj Jacobson Emilia Lerche Herman Gustavovitj Lerche Nadezjda Lerche Eugénie Spetschinsky Sergej Viktorovitj Spetschinsky Viktor Alexandrovitj Spetschinsky
Petersburg d. 9 nov. 1881 9. marraskuuta 1881
Hos Manzeys fortfar det att vara trefligt om dagarna, men deras aftonsamqväm, alltid inom familjen äro dödstråkiga. I går var det litet mera munterhet hos Armfelts, genom en nyhet som Wolodja fört med sig från Moskva, derifrån han i går anlände efter ett 2 dagars uppehåll. Vår vän Sebastian skall näml. gå och hoppas på att en aflägsen slägting, en urgammal fru Narischkin skall åt honom testamentera sin förmögenhet – 100 tusen rubel i räntor. Så föga troligt detta än är, funderade vi hela afton i går på hvad fru Etter och hennes barn skulle göra med allt detta. En ny brygga på Haiko var det allra första fru Etter tänkte på. Nadeschda Ivanowna och Sofi Nikolajevna tänke genast i sin ryskhet på att namnet Etter borde utbytas mot Narischkin, och Polja gratulerades mycket. – Gud låte Sebastians drömmar bli realiserade, ingen kan önska det mera än jag, och Mamma med som jag tror.
Carl Alexander Armfelt Nadine Armfelt Alexandra Edelfelt Paul von Etter Sebastian von Etter Vladimir Ivanovitj Jacobson Alexandra Ivanovna Manzey Nikolaj Nikolajevitj Manzey Sophie Manzey Narysjkin
Armfelt är bra taktlös, och säger ofta enorma och equivoqua saker, som i denna ytterst rena familj gör ett obehagligt intryck. I allmänhet förefalla alla fruntimren utom fru Etter så egendomligt barnsliga och outvecklade. De ha nu fått i sitt hufvud att Paul är allvarligt kär i fröken Manzey, hvilket dock fru Etter bestrider. – Det är dem omöjligt att tänka sig någonting annat än familjen. Det är som om verlden vore slut så snart det Jacobsonska blodet upphör. – Utomordentligt vänliga äro de mot mig, men fru Etter lider alltjemnt af att jag måste ha tråkigt. Jag försäkrar Mamma att jag gör allt i verlden för att synas munter och glad, men lyckas blott till hälften för många orsaker skuld. Isynnerhet gör ryskan sitt till saken – efter en allmän skrattsalfva frågar de mig helt naïvt: "est-ce que vous n'avez pas compris" likasom om det vore så lätt att förstå den Kejserliga jasiken.
Carl Alexander Armfelt Alexandra Edelfelt Emilie von Etter Paul von Etter Sophie Manzey
Petersburg d. 12 nov. 1881 söndag 12. marraskuuta 1881
Igår var det stor familjemiddag hos Manzeys. Kitty Durassoff och Lise Odinzoff, Spetschinskys, Armfelts, Etters, Jacoby och svågrarna. Utmärkt fin middag som alltid hos dem. Armfelt som vanligt taktlös – Nadja blir allt bättre stämd mot mig – Jacoby beundrar Lize Odinzoff, som i det hela taget är en ganska snäll och angenäm gammal kokett, och som har hvad Jacobsonerna (alltid med undantag af fru Etter) sakna, d.v.s. verldsvana. Spetschinsky är högst osympatisk – grinar dumt åt allting som ej afkastar en viss summa i pengar, och ser ej ut att älska familjen.
Carl Alexander Armfelt Nadine Armfelt Catharina Fjodorovna Durasov Emilie von Etter Paul von Etter Valery Jacobi Alexandra Ivanovna Manzey Nikolaj Nikolajevitj Manzey Sophie Manzey Jelizaveta Alexejevna Odintsova Eugénie Spetschinsky Viktor Alexandrovitj Spetschinsky
Söndag nov. 1881 20. marraskuuta 1881
A propos, så lär Armfelt på allt sätt göra klart för Manzeys att jag är den flygtigaste menniska på Jorden, likasom fru A. aldrig försummar ett tillfälle att säga mig att jag är falsk, hycklar, ljugar o.s.v. – och ändå säger hon att hon har så mycket sympathier för mig – drôle de femme!
Carl Alexander Armfelt Nadine Armfelt Alexandra Ivanovna Manzey Nikolaj Nikolajevitj Manzey Sophie Manzey
Petersburg tisdag 21 nov – 81 21. marraskuuta 1881
I går afton var storartad middag hos Buistroff. Ytterst rikligt, ryskt, champagne i floder, pastejer stekar, fiskar glacer allt pudtals. Ett tjugotal personer voro inbjudne, bland dem Jacoby, författaren Krestovsky en guitarrspelare, någre läkare, mer eller mindre i Buistroffs genre, Manzeys, Etters, Armfelts, Ellis'es m.fl. Det dracks, omfamnades och kysstes förskräckligt, Buistroff flög som en skottspole omkring bordet, tvang folk att äta och dricka – artigheten sjelf Jag och han kyssstes tre gånger under aftonens lopp – Så särdeles aptitligt var det ej, men jag hade i början råkat svälja en rutten ostra och då var allt detsamma efteråt. Efteråt spelades och sjöngs, Krestowsky sjöng komiska kupletter som lära ha varit oanständiga, Buistroff spelade guitarr.
Nikolaj Ivanovitj Bystroff
Carl Alexander Armfelt Nadine Armfelt Nikolaj Ivanovitj Bystrov Alexander Venjaminovitj Ellis Sofia Alexandrovna Ellis Emilie von Etter Paul von Etter Valery Jacobi Vsevolod Vladimirovitj Krestovskij Alexandra Ivanovna Manzey Nikolaj Nikolajevitj Manzey Sophie Manzey
Petersburg söndag 28 nov. 1881 28. marraskuuta 1881
Återigen efter en middag hos Manzeys. Ungdomen nu föstärkt genom Boris som i dag kommit från Saratov efter en månads uppehåll der, roar sig med musik. Fröken Sophie är förtjusande söt – Gud vet om det är bara koketteri. I allmänhet känner jag mig så väl till mods då Armfelts, Spetschinskys och Sascha ej äro med, såsom nu är fallet.
Boris Carl Alexander Armfelt Nadine Armfelt Alexander Jacobson Alexandra Ivanovna Manzey Nikolaj Nikolajevitj Manzey Sophie Manzey Eugénie Spetschinsky Viktor Alexandrovitj Spetschinsky
Onsdag 30. marraskuuta 1881
Igår voro vi hos Armfelts – Ett af dessa ledsamma uppträden igen mellan herrn och frun, angående Ryssland och Finland. Fru Manzey, som är den beskedligaste menniska under solen, men som är fullkomligt subjektiv och inkapabel att resonera öfver någonting, blef ond på Armfelt, derföre att han inte "älskar Ryssland". Alltsammans var ledsamt och pinsamt. När de kunna komma fram med dylika frågor: "Om det blifve krig mellan Finland och Ryssland, på hvilkendera sidan skulle ni då stå?" så kan man ju misströsta om förnuftets seger i denna jemmerdal. Fru Etter var, tror jag, lika pinad som jag – vi förhöllo oss båda tysta.
Carl Alexander Armfelt Nadine Armfelt Emilie von Etter Alexandra Ivanovna Manzey
Tisdag d. 6 Dec. 1881 6. joulukuuta 1881
Härom aftonen var det Pauls födelsedag som firades med supé af fru Etter – Manzeys, Armfelts, Lize Odinzoff och Boris inbjudna. Det var mycket lifvadt. Friden stördes blott mot slutet af makarne Armfelts gräl. Jag kan ej neka att jag ej blef arg på henne ett bas, – hon tillåter sig verkligen tillmälen om finnar och Finland, som måste såra den mest fördomsfria. Hon bad Carolus gå och dricka finnarnes skål i en vrå – là vous pouvez boire à la santé de vos finlandais tant que vous voulez" sagdt med arg och elak ton – Ingen hade talt derom, ingen tänkt på finnar ens, och så kommer hon med ens fram med en sådan der infami. – Jag tror att jag blef blek, såg strängt på henne och försökte att säga så artigt och bedjande som möjligt: "Voyons, Madame" men så emellertid att hon tystnade och blef allt surare och surare.
Boris Carl Alexander Armfelt Nadine Armfelt Emilie von Etter Paul von Etter Alexandra Ivanovna Manzey Nikolaj Nikolajevitj Manzey Sophie Manzey Jelizaveta Alexejevna Odintsova
Hon har ett sådant medhåll i Manzeys och Buistroff, att hon kan tillåta sig hvad som helst – allt är Armfelts fel. Nu ha de fått i sitt hufvud att Armfelt skall pina ihjäl henne – en af Buistroffs assistenter (alla kopierade efter den store Nikolai Ivanitsh) har låtit påskina att den grymma misshandlingen kan sluta med lungsot eller galenskap för henne!?! Hon är dugtigt bortskämd, hon också. Fru Etter står på förnuftets sida – men som sagdt hennes ord och mening betyda ingenting här. Fröken Manzey får stundligen höra att alla män utom Nikolai Nikolaevitsh äro likadana, isynnerhet äro finnarne det värsta pack på jorden. För resten ha de en rysligt pessimistisk och pretentiös uppfattning af äktenskapet. Mannen bör helt och hållet uppoffra sig, helst öfvergå till hustruns familj och bo alldeles nära. – Och ändå är det bara elände, barnsängar, sjukdom död – och det der pränta de i flickan från morgon till qväll. Att hon blir alldeles trist och hopplös på detta sätt är ju klart. Fru Manzey har nu fått i sig att en chevalier garde, Levaschoff gör henne sin kur, och alla upptänkliga brott pådiktas nu denne syndare. Min finskhet, lägger nu, sedan man är säker på att alla finnar äro fähundar och småaktiga, oöfverstigliga hinder i vägen. Blir flickan ej vriden med detta modrens tribulerande, så har hon stor motståndskraft.
Carl Alexander Armfelt Nadine Armfelt Nikolaj Ivanovitj Bystrov Emilie von Etter Levasjov Alexandra Ivanovna Manzey Nikolaj Nikolajevitj Manzey Sophie Manzey
Petersburg söndag afton d. 22 Dec. 1881 22. joulukuuta 1881
Manzeys ha biljetter för Sarah, och komma efteråt till Armfelts, dit jag också är bjuden. – Troligen stannar jag här till middagen, som är färdig att serveras så snart Gubben M. kommer hem.
Carl Alexander Armfelt Nadine Armfelt Sarah Bernhardt Alexandra Ivanovna Manzey Nikolaj Nikolajevitj Manzey Sophie Manzey
Petersburg Lördag – d. 9 jan. 1882 9. tammikuuta 1882
I morgon afton får jag väl se Manzeys på en koncert. I afton tror jag jag går till Armfelt, jag ej varit på en evinnerlig tid.
Carl Alexander Armfelt Nadine Armfelt Alexandra Ivanovna Manzey Nikolaj Nikolajevitj Manzey Sophie Manzey
Måndag d 23 jan 1882 23. tammikuuta 1882
omöjligt att gå till Manzeys, så gerna jag än velat det, och jag begaf mig derföre till Armfelts, der Gisiko och Wille Cadenius skulle vara och der vi sutto och pratade kallprat och gjorde några svaga försök att sjunga Gluntar Cadenius och jag. Gisiko sitter tyst, tänker uppå intet just och är rolig.
Carl Alexander Armfelt Nadine Armfelt Wilhelm Cadenius Axel Daniel Gisiko Emilia Lerche Alexandra Ivanovna Manzey Nikolaj Nikolajevitj Manzey Sophie Manzey
I afton tror jag jag tar pengar af Armfelt som häromdagen erbjöd mig – jag är ju så säker som möjligt. Vi träffas nämligen hos Bruuns i afton.
Carl Alexander Armfelt Maria Bruun Theodor Bruun
Fru Etter väntas i morgon. Måtte nu ej Sebastian alltför mycket nedstämt henne. Armfelts berättade att han umgås med tanken att sälja Haiko och få henne att för somrarna flytta till Petroffsky Park vid Moskva. Hvilket dödshugg blefve det ej för henne
Carl Alexander Armfelt Nadine Armfelt Emilie von Etter Sebastian von Etter
Gatschina fredag 28. tammikuuta 1882
I förrgår på aftonen voro Manzeys och Armfelts hos Etters.
Carl Alexander Armfelt Nadine Armfelt Emilie von Etter Alexandra Ivanovna Manzey Nikolaj Nikolajevitj Manzey Sophie Manzey
Under dagen hade jag tecknat Serioscha Spetschinskys ben och armar, och ätit frukost der, köpt en vexel, skickat rek. bref till Paris, och sedan åkt skridsko med Unge Bruun, Armfelts och fröken Sophie till kl. 4.
Grupporträtt av Kejsar Alexan…
Carl Alexander Armfelt Nadine Armfelt Theodor Bruun Sophie Manzey Sergej Viktorovitj Spetschinsky
Måndag natt kl ½ 12 ffebr. 1882 12. helmikuuta 1882
Buistroff har varit dum igen. Manzeys och Spetschinskys har gifvit honom en pels, magnifik, som kostade 700 rub., och han har varit ovettig och sagdt sig vara led åt alla dessa presenter, samt lofvade skicka tillbaka pelsen – N.B. han skickar icke tillbaks den. – Alla äro arga – men det är den stora Nikolai Iwanowitsh, som får uppträda hur han vill. – Häromaftonen var stor fest på skridskobanan – särdeles vackert – Etters, Manzeys, Armfelts voro der. Jag var nog klok att ej våga mig på det hala, men Buistroff var ute och svajade, och ramlade och var urkomisk, så att t.o.m. fru Armfelt icke ville se ditåt.
Nikolaj Ivanovitj Bystroff
Carl Alexander Armfelt Nadine Armfelt Nikolaj Ivanovitj Bystrov Emilie von Etter Alexandra Ivanovna Manzey Nikolaj Nikolajevitj Manzey Eugénie Spetschinsky Viktor Alexandrovitj Spetschinsky
Jag har försonat mig med fru A. och vi äro nu de bästa vänner. Jag tar näml. numera aldrig de höga begreppen om fosterland och nationalitet på allvar utan börjar ett förskräckligt skoj – ypperligt, ty sålunda slutas allt bra. – Armfelt gör mig t.o.m. äran att vara jaloux, och var rigtigt uppbragt då frun proponerade mig att följa henne på kostymbalen hos Durassoffs i morgon.
Carl Alexander Armfelt Nadine Armfelt Alexandra Durasov
Petersburg 8 mars 1882 8. maaliskuuta 1882
I går afton voro vi hos Armfelts d.v.s. Paul och jag, bjudna på en marinlöjtnant Klüpfel och fröken Sophie. Tråkigt, förfärligt tråkigt. Denne Klüpfel, en slags skridskokung här, är en faslig åsna, och vi (P. och jag) voro så öfvermätta på hans dumhet och den allmänna tråkigheten att vi gingo och superade efteråt, hvilket litet friskade upp mig.
Carl Alexander Armfelt Nadine Armfelt Paul von Etter Klüpfel Sophie Manzey
torsdag 16 mars 1882 16. maaliskuuta 1882
Det är sannt, Casimir Ehrnrooth hade en bruleau härom aftonen – Haartman, Linder, Armfelt och jag. Casimir kom igen fram med fennomani, och jag var radikalare svekoman än på länge. För resten är Casimir en skräflare, och hans stora intelligens inskränker sig, enligt min tanke till ett klart hufvud, godt minne och en viss slughet – men någon souffle har han just ej. – Annas porträtt i alla format hänga på väggarne. Ett stort och illa retusheradt står på ett staffli. Amour, amour quand tu nous tiens, On peut se dire: adieu, prudence!
Carl Alexander Armfelt Anna Ehrnrooth Casimir Ehrnrooth Rafael von Haartman Victor von Haartman Konstantin Linder
P.burg. tisdag afton d 28 mars 1882 28. maaliskuuta 1882
Tillstås måste, att jag i går ej förde den diet som av omständigheterna anvisats mig – På morgonen med hela familjen Manzey, Etter och Armfelt på akademin, der mina Wladimirovitschar mycket beundrades så frukost med Paul, så en exposition, derefter visiter till fru Linder, Volkoffs, Nikiforakys m.fl. så ett evinnerligt språng efter Duperret, som suttit och väntat på mig halfva e.m. och underhållit sig med fru Etter, och sist bal hos Bruuns, derifrån jag kom kl. 5 på morgonen.
Grupporträtt av Storfurstarna…
Porträtt av Storfurst Andrej …
Vladimir Alexandrovitj Carl Alexander Armfelt Nadine Armfelt Maria Bruun Theodor Bruun Henri-A. Duperret Emilie von Etter Paul von Etter Sebastian von Etter Helène Linder Alexandra Ivanovna Manzey Nikolaj Nikolajevitj Manzey Sophie Manzey Alexandra Nikiforaki Nikolaj Jegorovitj Nikiforaki Alexander Sergejevitj Volkov Michail Sergejevitj Volkov Jelena Nikolajevna Volkova
Söndag morgon 2 april 82 2. huhtikuuta 1882
Med Armfelt som om några dagar kommer till Hfors, eller med hans fru skickar jag pengar åt Mamma, med bön att sätta in dem på löpande räkning i Mammas namn, och betrakta dem såsom Mammas egna, ifall så behöfves. Temmeligen snart kommer jag väl att behöfva en liten förstärkning i Paris, ty jag skall betala några gamla skulder.
Carl Alexander Armfelt Nadine Armfelt Alexandra Edelfelt
Petersburg fredag d. 10 nov 82 10. marraskuuta 1882
Fru Ellis, bredvid hvilken jag satt vid bordet, berättade mig utförligt om hennnes mans resa i Kaukasien, den stackars blinda Atinka regretterade att bo i ett så dödt hål som Zarskoje. Sascha Jacobson var särdeles aimabel. Armfelt lär ej mycket synas till nuförtiden. Han lär ha löpt med sqvaller om arfvet efter gumman Manzey mellan Manzeys och Wolkoffs, samt derigenom ställt till mycken oreda.
Carl Alexander Armfelt Alexander Venjaminovitj Ellis Anastasia Alexandrovna Ellis Sofia Alexandrovna Ellis Alexander Jacobson Nikolaj Nikolajevitj Manzey Sofia Sergejevna Manzey Jelena Nikolajevna Volkova
Petersburg Måndag d 19 nov 82 13. marraskuuta 1882
Armfelt satt ensam. De ha flyttat upp i en vacker våning 2 trappor upp men den såg ej särdeles treftlig ut med dessa tusen familjefotografier på väggarna. Det är på allt sätt obeqvämt att ha en stor familj och vara slägtkär till på köpet. Han lär ha varit närmaste orsaken att Manzeys ej kommo i somras. Han blandar sig naturligtvis i allt, förklarar att hela Finland skrattar åt dem, som förgäfves springa efter mig o.d. – elakheter hvaröfver jag ej mera förvånar mig.
Carl Alexander Armfelt Alexandra Ivanovna Manzey Nikolaj Nikolajevitj Manzey
Petersburg, tisdag d. 22 nov 82 22. marraskuuta 1882
Armfelt och jag ha varit litet "à froid" – Jag kan dock ej boudera, och bryr mig ej heller om det.
Carl Alexander Armfelt
Lördag 15 dec. 83 15. joulukuuta 1883
I går voro vi på middag hos Armfelts. Häromaftonen var det ett sådant gräl mellan dem och Buistroff angående detta evigt samma med Bebe, att frun fick en förfärlig nervattack skrek och sprattlade, förbannade Carolus och höll Buistroffs starka och trogna hand hårdt sluten i sin. Jag hade ej sagt ett ord, ej ett jota under hela detta vanvettiga gräl som jag hört tusen gånger förut, och var mycket glad deråt. Det enda sättet att ta saken lugnt är att anse henne som sjuk, och något onaturligt är det ju i henne.
Carl Alexander Armfelt Nadine Armfelt Nikolaj Ivanovitj Bystrov Nadezjda Lerche
fredag afton 1. tammikuuta 1884
Herrskapet Armfelt reser först om torsdag – således komma sakerna, kragen, några böcker åt Anni m.m. först då, men komma direkt, så att posten ej behöfver befatta sig med något. Naturligtvis får Mamma ej säga priset på böckerna åt fru Etter. Jag är helt flat öfver att ej ha gifvit mera, och vore glad att åtminstone få ge detta till julklapp.
Carl Alexander Armfelt Nadine Armfelt Alexandra Edelfelt Alexandra Edelfelt Emilie von Etter
Petersburg d. 2 januari 84 Skrifvet hos Manzeys, i största hast. 2. tammikuuta 1884
Paul och Schura reste i går. – Dock skickade jag ej sakerna, (kragen m.m.) med dem, ej eller med Vania som reser med nästa nattåg, utan med herrskapet Armfelt, som fara direkt till Helsingfors om tisdag.
Carl Alexander Armfelt Nadine Armfelt Alexander von Etter Johan Emil (Ivan) von Etter Paul von Etter
Petersburg d. 11 Jan 84 11. tammikuuta 1884
Hon lofvade ta med sig de saker, som jag ej kunde skicka med Armfelts, af det goda skäl att dessa ej alls resa till Helsingfors. Bebe är litet förkyld och då är det ju omöjligt, gudbevars.
Carl Alexander Armfelt Nadine Armfelt Maria Cedercreutz Nadezjda Lerche
Petersburg fredag 22/1 84 22. tammikuuta 1884
I afton är det meningen att ha roligt – ett stort troikparti till Ozerki. Armfelts, fröknarna Ellis och gossarne Etter – ty Paul kommer ju i dag – och framför allt fröken Manzey, naturligtvis.
Carl Alexander Armfelt Nadine Armfelt Anastasia Alexandrovna Ellis Emilia Alexandrovna Ellis Sofia Alexandrovna Ellis Johan Emil (Ivan) von Etter Nikolaj von Etter Paul von Etter Sophie Manzey
Petersburg Onsdag morgon 1. tammikuuta 1886
På eftermiddagen gjorde Edelfelt visit hos Spetschinskys och blev kvarhållen till middag; han hade glömt det återkommande namnsdagsfirandet i Ryssland; det var en stor mängd människor bjudna, bekanta och obekanta; Edelfelt var trött och arg och önskade sig hundra mil därifrån; lyssnade på enfaldig överste Olchins prat om dueller och Sofi Volkov-Manzeys affekterade uttalanden om teatrarna i Paris.
Carl Alexander Armfelt Nadine Armfelt Alexander Alexandrovitj Ellis Anastasia Alexandrovna Ellis Ivan Nikolajevitj Ellis Nikolaj Nikolajevitj Ellis Sergeij Alexandrovitj Ellis Sofia Alexandrovna Ellis Venjamin Alexandrovitj Ellis von Etter Dmitrij Ivanovitj Jacobson Vladimir Ivanovitj Jacobson Sophie Manzey Spetschinsky Alexander Viktorovitj Spetschinsky Emilia Viktorovna Spetschinsky Eugénie Spetschinsky Sergej Viktorovitj Spetschinsky Viktor Alexandrovitj Spetschinsky Michail Sergejevitj Volkov Jelena Nikolajevna Volkova
Petersburg tisdag 23 nov 86 23. marraskuuta 1886
Edelfelt använde föregående dag till att göra visiter, trots ohyggligt väder; han träffade inte familjen Albedinskij, som inte var hemma, men däremot familjen Manzey, herrskapet Armfelt och Sophie Volkov (f. Manzey).
Albedinskij Alexander Armfelt Carl Alexander Armfelt Nadine Armfelt Manzey Alexandra Ivanovna Manzey Nikolaj Nikolajevitj Manzey Sophie Manzey
På kvällen var Edelfelt hos herrskapet Armfelt; "så sutto vi och hängde till kl. 2 på natten"; också där kändes atmosfären tung och tryckande, "hela det dästa, tunga i luften, dunbolster som ligger på bröstet och hindrar mig att andas"; kanske gjorde det förskräckliga hundvädret sitt till; Edelfelt har fått snuva.
Alexander Armfelt Carl Alexander Armfelt Nadine Armfelt
Armfelt grälade inte en enda gång med sin fru, men Edelfelt hade hela tiden känslan av att han hade ansvar över att konversationen hölls igång.
Carl Alexander Armfelt Nadine Armfelt
Ospedaletti 10 mars 10. maaliskuuta 1891
Epävarma yhteys I lördags aftse spelade de Ospedalettis ungdom en femakts dram dernere i byn – 12 due Sergenti – En kringresande marionett teaterdirektör (som liknar Carl Armfelt som ett bär) och som ej har pengar att komma härifrån hade inöfvat den. Mina modeller spelte alla med Det var kostligt, men gester ha de och en aplomb som är otrolig. Hjeltinnan i pjesen speltes af en 18 årig sömmerska och jag måste säga att jag sällan sett sådana (dramatiska och skildt tragiska anslag hos en dilettant. I en scen, der hon vill kasta sig ut genom fönstret för att rädda sin man för döden och hålles tillbaka af sina barn – var hon frappant lik Ristori. Fredrik Cygnaeus upptäckte ju Ristori under liknande omständigheter. Jag vill derför anteckna der här flickans namn det kan ju bli stort i framtiden. Sofia Rambaldi. Tänk jag hade tårarne i ögonen – Dr Lambert likaså – publiken tjöt från början till slut af pjesen. En gammal Garibaldist en af "i mille"uppträdde som en marskalk af frankrike i redingote med guldpappers ordnar på och – halmhatt. Men ni skulle ha sett den ytterligt vana herrskaregest hvarmed han i det afgörande ögonblicket slår upp sin kappa och visar denna strålande uniform och säger: som il marescialo. Theatern var det mest primitiva man kunde se – dekorationerna målade af dem sjelfva. Men ett grannt språk ha de och en säkerhet i gestera som är absolut medfödd. de kommo alla under mellanakterna och frågade hvad jag tyckte om dem och deras spel och Segnorina Rambaldi tycktes vara mycket smickrad öfver mina för resten alldeles upprigtiga komplimanger. –
I en italiensk osteria
N.N. N.N. N.N. Elisabetta Carl Armfelt Carl Alexander Armfelt Giuseppe Garibaldi Sofia Rambaldi Adelaide Ristori
Petersburg 19 februari 1895 19. helmikuuta 1895
Jag är nu så godt som återstäld igen efter det lilla influenza anfall jag fick söndag afton. I går låg jag hela dagen och behandlade mig med chinin. Svettades dugtigt i natt och nu är jag som sagdt bra igen, litet trött förstås. – Någon läkare har jag ej kallat på. Jag fick först sent i går afton svar på mitt bref till Armfelt deri han gav mig en finsk-rysk läkares, Standertskjölds adress – men på aftonen var jag så mycket bättre att jag ej skickade efter läkaren.
Carl Alexander Armfelt Bruno Standertskjöld
Tråkigt är att sitta här ensam. på hotellet. Schoura var här i går, Armfelt i dag. Jag skickade efter böcker till franska bokhandeln, och håller nu på med att fylla luckor i min bildning. – I alla fall, (om det också varit litet tråkigt) är detta bättre än att bli sjuk t.ex i Berlin der det ju varit kallt också
Carl Alexander Armfelt Alexander von Etter
I söndag kände jag mig redan litet ruskig, och lockade Armfelt ut att äta middag med mig på tu man hand. Han var rigtigt nöjd att få sitta och prata om finska förhållanden och om ryska do från finsk synpunkt. I dag beklagade han sig öfver Maslinitza maten som han skall äta.
Carl Alexander Armfelt
Petersburg Onsdag 20 febr 95 20. helmikuuta 1895
Hos Armfelt läste jag i söndags några bref från Magdalena Rudenskiöld till G.M. Armfelt. Carl Armfelt har nämligen en väldig packe af dessa papper här för att gå igenom. – Brefven innehålla mest politik det var då ett rysligt intrigerande på den tiden – Någon gång låter hon sig gå och talar om sin längtan efter "min bästa poijcke" – dessa ord alltid på svenska i den franska texten. Brefven äro utmärkt väl skrifva. En fin sirlig stil och icke så mycket ortografiska fel som vanligt var på den tiden. Några bref med sorgkanter (fr. 1792) likna för-vånande moderna bref. – Men oförsigtigt talar hon om hertigen regenten – om den kur han gör henne o.d. Brefven kompletteras af rapporter från Armfelts kammartjenare Mineur – Då A. reser, i Italien tror jag, säger Mineur. "Man har inbillat fröken att Herr generalen reser med en hel suite af ryska princessor, så här har varit en faselig gråt och jalousie". Det var sant – Armfelt reste då med två furstinnor Menschikoff och en tredje. På ett ställe talar hon om att hon sett grefvinnan Armfelt och tackar A. för att han aldrig tvingat henne till någon intimité med grefvinnan! – Underligt! – Och A. skrifver till sin fru om "Malin" ogeneradt och entusiastiskt. – Nog kan man förstå att Carl Armfelt ofta skulle önska att hans ryska slägt skulle ha litet mera pietet och intresse för G.M. Armfelt.
Gustav III Carl Alexander Armfelt Gustaf Mauritz Armfelt Hedvig Armfelt Helena Menschikoff Katarina Menschikoff Anders Mineur Magdalena Rudenschöld
I afton är jag bjuden till Armfelts med herrskapet Kræmer och grefvinnan Muraview.
Carl Alexander Armfelt Nadine Armfelt Oskar von Kræmer Sofia von Kræmer Muravjev
torsdag en timme före afresan 21. helmikuuta 1895
Många helsningar härifrån från Armfelts och Kræmers. Fru Kræmer tycker att man borde ställa så till att jag finge måla unga kejsarinnan – ja inte vore det mig emot. Hon och Armfelts ansåg det för en mycket stor ära att jag blef emottagen af Kejsarinnan – och det var det ju också.
Alexandra Fjodorovna Maria Fjodorovna Carl Alexander Armfelt Nadine Armfelt Oskar von Kræmer Sofia von Kræmer
Petersburg. tisdag. 17 mars 1896 17. maaliskuuta 1896
Då jag på aftonen åt middag hos Carl Armfelt jublade han åt mina missöden: Sa' jag inte det förut? Tjotje Nadja som ju endast har en idealisk, patriotisk kännedom om Ryssland, var förvånad men kände sig besegrad af fakta.
Carl Alexander Armfelt Nadine Armfelt
Petersburg lördag 28 mars. 28. maaliskuuta 1896
Låt Ellan få del af detta bref. Säg henne att jag i morgon är bjuden till Armfelts på den vackra fru Krusenstern.
Carl Alexander Armfelt Nadine Armfelt Ellan de la Chapelle von Krusenstern
Moskva tisdag 7/19 Maj 1896 19. toukokuuta 1896
Jag träffar dagligen Armfelt, Montgomery, Linder, Kurtén, Procope, Spåre, Axel Gadolin, unge Bruun, ofta Schura Etter, Reuterskiölds, Falkenberg, Lövenörn, – Spada har jag ännu ej träffat.
Carl Alexander Armfelt Theodor Bruun Alexander von Etter Gustaf Falkenberg Axel Gadolin Johan Janzon Joachim Kurtén Konstantin Linder Poul de Løvenørn Robert Montgomery Lennart Reuterskiöld Lovisa Reuterskiöld Valfrid Spåre
Moskva 14/26 Maj kl. 3. e.m. 1896 26. toukokuuta 1896
Då Kejsarn kom så nära att jag kunde rita af honom på 20 à 30 steg måste jag säga att min första känsla var ett slags medlidande – kronan såg så väldig, så tung ut, och af blixtrande stenar visserligen, men dock af sten! Den enorma manteln buren af kammarherrar bl.a. af Carl Armfelt, såg också kolossal ut – han sjelf blek och bestämd. Det var första gången jag rigtigt fick klart för mig uttrycket, kronans tyngd. – Hela min sympathi för honom som menniska vaknade och jag tyckte ett ögonblick att det var synd med den unge herrskaren, som nu i synlig måtto också bar sin börda af verldens största rike. – Jag kopierar i största hast detta ur skizz boken. Kejsarinnan hade en liten krona som klädde henne väl. Efter en hastig invikning i de två små kyrkorna, Archangelski och bebådelse kyrkan tågade de upp för den röda trappan och der bugade de sig Kejsarn och Kejsarinnan tre gånger för folket – och så var det slut.
Illustration i brev
Kejsar Nikolaj II med gemål m…
Livkosackerna hylla kejsarpar…
På Röda trappan i Kreml
Alexandra Fjodorovna Nikolaj II Carl Alexander Armfelt
Moskva – måndag. – inne på juni redan 96 1. kesäkuuta 1896
Carl Armfelt har varit utmärkt hygglig mot mig hela tiden här.
Carl Alexander Armfelt
Petersburg, söndag 14 mars 1897 14. maaliskuuta 1897
I går var jag på middag hos Armfelts för Cedercreutzarna och Kræmers. Friherrinnan Kræmer är afgjodt grekiskt sinnad. Oskar berättar få historier men upprepar tre gånger hvarje historia för mera eftertrycks skull. De reste i dag.
Carl Alexander Armfelt Nadine Armfelt Emil Cedercreutz Emilia Maria Sofia Cedercreutz Oskar von Kræmer Sofia von Kræmer
Efter Armfelts var jag hos Albert Benois och såg der en familj från sydligaste Ryssland, tyska kolonister från 1700 talet Pfalz-Fein hette de. Mycket lutherskt sinnade, mycket beresta och språkkunniga, och många många gånger miljonärer. Deras förmögenhet består i får. Då Esterhazy den ungerske grefven, skröt för den härs farfar öfver att han ägde hundra tusen får sade tysken: det är ungefär så många hundra jag har för att vakta mina får. En 20 årig mycket söt flicka beskref rigtigt poetiskt om steppen dernere, 30 verst utan ett träd eller en hydda, bara gräs och boskap. Så var der en ung fru från östligaste Sibirien, fast för ett år sedan kom hon från denna landsort, men lemnar ingenting öfrigt att önska i vesterländskt koketteri. Lille Gadon var hos Benois och frågade så mycket efter Er alla, talte om Haiko som om ett Paradis, och bad om sina helsningar. Efteråt gingo vi herrar på supé till belgiske ingeniören Acher, der det dracks champagne till kl. 3. Jo nog är det Petersburgskt lif alltid.
Acker Carl Alexander Armfelt Nadine Armfelt Albert Benois Esterházy Gadon Pfalz-Fein
Paris, lördag 27 maj 1899. 27. toukokuuta 1899
Stackars Carolus, jag tycka hvad han skall lida och vände sig som en mask!
Carl Alexander Armfelt