Albert Edelfeltin kirjeet

Syväsukellus Albert Edelfeltin elämään ja taiteelliseen työskentelyyn – Albert Edelfeltin kirjeet äidilleen, Alexandra Edelfeltille vuosina 1867–1901

Kirjeet aikajanalla ovat kronologisessa järjestyksessä, alkaen ylävasemmalta ja jatkuen alhaalle ja oikealle
  • Kirjeet
  • Suomeksi käännetyt kirjeet
  • Liittyvät kirjeet

Kirjoitus

fiktiv person i Ibsens drama med samma namn

Lähteet

Esiintymiset kirjeissä

Näytä henkilöyhteydet Peer Gynt
Højfjildssanatoriet i Gausdal, söndagen den 9 juli 1893 9. heinäkuuta 1893
På hotellet i staden Kristiania upptäckte jag en qvart innan jag reste Henrik Ibsen sittande ensam först på Cafét sedan i läserummet der jag skref brefkortet till Mamma. Han satt och stirrade uf i rymden genom glasögonen – i svart tillknäppt lång redingote. Han liknar mycket porträtterna, är röd i synen och förefaller mycket liten. Men jag tänkte då jag såg honom, såsom sist då jag var med Björnson, på de många af mina skönaste stunder som jag haft genom honom. Poesi det är ändå qvintessensen af lifvet, och dessa norska poeter har så svängt om våra begrepp, så fylltvårt andliga lif med bilder att vi rakt ej kunna säga hvad vi vore om de dessa gubben "ej funnits till" Jag såg på Ibsens knubbiga hand och tänkte på att den skrifvit Peer Gynt, Aases slädfärd med Grane till Soria Moria slottet, Solveigs sang och – jag kunde ej se den längre ty min blick blef skum och jag satt der och tårades som en narr. Hade jag ej varit rädd för skandal skulle jag ha bedt lilla Kikuli, den lilla åsnan, se noga på den der gamla herrn, som är en stor skald, en sådan som Runeberg. –