Epävarma yhteys I dag är det Lilys födelsedag; och Jag har nyss gifvit henne en stor ask konfekt från Ballet. Mimuschka Schurinka en liten Ellis och Lily samt Baby leka någonslags nata här i salongen bredvid och det är ett halloh utan like må Mamma tro. Jag framförde flickornas helsningar till Lily och hon var ytterst fägnad deröfver. – Schura klinkade nyss på pianot några sommarmelodier och det lät så skönt för mina öron.

Den här blinda flickan här, fröken Ati, är ej behaglig, och detta uteslutande derföre att hon har intressen och pretensioner som alls ej stämma öfverens med hennes lyte. Och om hon funne sig i sin rol, vore ödmjuk, vänlig och anspråkslös, så kunde hon ju, just för olyckans skull, i större mått ha allas sympathier än andra. Men hon, hon drömmer om nöjen, om att bli presenteterad på hofvet hos Wladimir Asch, talar med en ofantlig pretension om sig sjelf, vill ej tillstå att hon är blind, räknar på att stå med i tableaux-vivants samt hvad som synes mig mest fantastiskt – lär ej anse det omöjligt att bli gift! Fru Ellis är litet bråkig – står i spetsen för alla blindanstalter, och talar alltför ofta derom, sysslar med litteratur, o.d. Dock tycker jag ej illa om henne. Hon måtte ha varit mycket vacker, men eländet med den blinda flickan (de ha dessutom 5 andra barn) har grymt tagit på henne, ser man. – De två första åren af flickans lif voro helt och hållet upptagna af operationer hos Græffe i Berlin – rysligt! Emellertid har hon nu hvad man kallar gångsyn, d.v.s. hon stöter sig ej och famlar ej.

I går afton satt jag hemma hela aftonen – d.v.s. – här var så outhärdligt med fröknarna Ellis och Sascha Jacobson att jag "röm”.

I afton är det meningen att ha roligt – ett stort troikparti till Ozerki. Armfelts, fröknarna Ellis och gossarne Etter – ty Paul kommer ju i dag – och framför allt fröken Manzey, naturligtvis.

En utmärkt skådespelerska är hon Ingen har kunna märka något på henne under hela denna tid – hon är precis som alltid med sina kusiner och onklar, fröknarna Ellis och konsortes.

Efter middagen kl. 11. gick jag till Etters – men, hélàs, man får ju aldrig träffa någon menniska utan visiter här – der sutto de till kl. 2 säger 2, med en ung Wolkoff – och hans gemål f.d. Warinka Heiden. Nog hade de sagt att Warinka hade en stor näsa men inte hade jag trott att den var så här ändå! Då jag i förrgår var hos Sofi Wolkoff satt der också hennes svägerskor, fröknarne Ellis m.fl. och alltid konversation. Och det lustigaste är att de finna det så intressant. Ingen lägger sig här före 2 – är det då underligt att de ingenting uträtta under dagen.

Damernas cour var mycket lustig att åse – från 75 till 17 år – alla nego de djupt,– alla decolleterade med långa släp. – Fröken Kræmer var en af de sötaste. Marina Miatleff var mycket yppig – hon har blifvit för fet nu. – Katuscha Mansuroff ful som stryk som alltid – Mima Ellis, furstinnan Jusupoff, fru Mansouroff, fru Reutersköld, Mme de Montebello – alla seglade förbi mig der jag stod med prinsar af alla slag.