Sedan var jag hos Jacoby, och satt der i 3 timmar och aldrig har jag blifvit så stukad vis à vis Ryssland som då. Jacoby är visserligen patriot, men med europeiska sympathier, är dessutom en qvick, bitter, cynisk natur, och hvad han sade mig det var ord och inga visor. "För Er, som har talent, som har en framtid i Paris, att tänka på att exponera i Ryssland, eller ens offra en dag för att få namn här, det är då en ren galenskap. Här, sade han, tycker man om ingenting annat än bränvin och kort, och vore ni än den bästa målare på Jorden, målade ni Rysslands historia så storartad som möjligt, så har ni ändå något som för evigt gör er omöjlig här: ert namn slutar ej på off, ni bär inte det nationella skägget, ni håller er ren och spottar ej på golfvet." I samma stil fortfor han i tre timmar.