Albert Edelfeltin kirjeet

Syväsukellus Albert Edelfeltin elämään ja taiteelliseen työskentelyyn – Albert Edelfeltin kirjeet äidilleen, Alexandra Edelfeltille vuosina 1867–1901

Hannover

Kirjeet jotka on kirjoitettu paikassa Hannover kronologisessa järjestyksessä

Kirjeet joissa mainitaan paikka Hannover kronologisessa järjestyksessä

Granbäck d. 22 Aug. 72 (Thorsdag). 22. elokuuta 1872
Leuhusens och Edelfelt fördrev tiden då de väntade på herrskapet Ahlbergs ankomst med att besöka hotellträdgården, som bar på minnen från Alexandra Edelfelts besök då hon hade släckt en gaslåga som slagit ut vid ett bord där två slaktare satt; Doktor Eljert Mobeck visade Edelfelt de historiska ställena; i trädgården tilltalades Edelfelt av en finländare som tre år vistats på polyteknikum i Zürich och Hannover.
på Östersjön, nära Bornholm, d. 28 Sept. 28. syyskuuta 1873
Frukost åt Edelfelt med pratglada och matfriska kapten Mattson och en grå "Revalenser-köpman" på ångbåten Porthan, som avgick senare samma förmiddag; salongspassagerarna är inte mera än tre till antalet, Edelfelt inberäknad; de två andra är Landrath, Geheimerath, Hochwohlgeborner herr Eduard von Fock och herr Rosenbaum; Fock var "en gammal, sjuttiårs gubbe, gammal ungkarl och rik godsegare", på sina stora egendomar i Estland lär han ivra för folkupplysning, han frågar Edelfelt mycket om Finland, för en egendomlig diet och tycks i allmänhet vara något originell och pedantisk; Rosenbaum är "studirenden bei der Universität zu Carlsruhe, früher student in Dorpat" [student vid universitetet i Carlsruhe, tidigare student i Dorpat]; han kommer från Östersjöprovinserna, ser bra ut men har som tysk student och "Verbindungs mitglied" [medlemsförbindelse] 3 stora ärr i ansiktet till följd av att "Ehrensachen" [hedern] har prövats i dueller; Edelfelt som förhåller sig negativ till dueller diskuterade de tyska studentduellerna, men konstaterar i övrigt att studenter över hela världen har syskontycke; Rosenbaum har även berättat om kriget mot Frankrike 1870-1871, där han var med som sjukskötare; Edelfelt får sällskap av Rosenbaum fram till Hannover.
Edelfelt reser samma afton klockan 6 först till Hannover och sedan till Antwerpen.
Köln. d. 29 September 1873. 29. syyskuuta 1873
Edelfelt och "redlige" Rosenbaum har vandrat härs och tvärs i Lübeck, och tagit farväl av "gubben" Mattsson; de beslöt att ta 6-tåget som enligt Hendschel skulle föra dem till Hannover innan kl. 1 på morgonen.
Hendschel hade haft totalt orätt och tåget de tog var inte av den skyndsamma sorten; efter "travandet" i Lübeck hade de beslutat att använda tågresan till att vila, vilket inte lyckades; i Büchen måste de som skulle till Hamburg, Berlin, Luneburg, Hanover byta tåg; ängsligt funderade Edelfelt hur han skulle ha klarat sig utan den hederliga reskamraten Rosenbaum; i Honstorf måste de på nytt stiga upp för att fara över Elbeflottan; i Oelzen fick de vänta fyra timmar på nästa tåg; före de anlände till Hannover gick också lokomotivet sönder.
I Hannover skildes Edelfelts och Rosenbaums vägar; Edelfelt tröstades av att upptäcka att han "charmant" klarar sig var som helst på järnvägen, så länge han kan språket; Edelfelt fick vänt på tåget till Köln; han hade gärna åkt direkt till Antwerpen, men det gick inte för sig i tredje klass; han råder var och en som vill studera människor att ta tredje klass, i Tyskland gör de flesta ungherrar det.
Edelfelt vandrade hela förmiddagen omkring i Hannover, som är lite större än Stockholm; det finns vackra hus i den nya delen av staden: Operan, Provinzial Museum; de flesta privata hus är byggda i sandsten, rikt ornerade i en romantisk gotisk blandstil som tar sig mycket bra ut.
I Hannover vimlade det som i andra tyska städer av "krigare"; soldaterna utmärkets av en prydlighet och "herrig"het; det är intressant att höra tyskarna tala om sitt militärväsende; kriget mot Frankrike hörde man ännu talas om; man lade ofantlig vikt vid fransmännens upprustning till nytt krig och König Kaiser Wilhelm.
Manskapet behagade Edelfelt mera än officerarna, som ser högmodiga ut; Edelfelt förargades över hur en löjtnant i hans ålder på Hannover station i väntsalen låg och vräkte sig på soffan och med halvslutna ögon "räsonnerar med ett ungt fruntimmer", som i och för sig såg nöjd ut med sin nonchalanta kavaljer.
Resan från Hannover till Köln var trevlig med språksamma herrar i kupén och det bördiga Westphalen utanför.
På den "Frankfurtska knodden" träffade Edelfelt en efterhängsen elegant herre på tåget; han misstänkte att det var en Brauerufärger [?], men blev slutligen av med herren då denne på morgonen tog tåget till Paris; den eleganta herren hade underhållit sällskapet i kupén med kort och "taskspelerikonster" [trick] och berättat om sinar resor i Italien och Frankrike; Edelfelt delade i övrigt kupé med en ung posttjänsteman, en ritlärare vid lyceum i Hannover, en målare från Düsseldorf, några maskinbyggare och en utmärglad sachsare.
Antwerpen d. 18 Oktober, St Lucas dag, 1872 18. lokakuuta 1873
Monsieur Frédéric Matthei är en vacker och rik ung tysk från Hannover; ryktet säger att han underhåller den talangfulle man fattige Jozef Van Rijsel; Edelfelt har en gång besökt herrarna i Mattheis ateljé, som han har fastän han är elev vid konstakademien; Van Rysel, som är en virtuos på flöjt, exequerade [framförde] många fina och svåra stycken för Edelfelt.
Antwerpen d 2 Januari 1874. 2. tammikuuta 1874
Med Karel Scriba och Schultz åkte Edelfelt "tramway" [spårvagn] ut till Frédéric Matthæis familj; det är Edelfelts första egentliga familjebekantskap, van Loons fru har han talat högst tre ord med; den yngre av de två systrarna är en nätt och blyg blondin på 17 år; Madame Matthæi kände medlidande med alla unga som var borta från hemmet under helgtiderna; hon kom ihåg när Frédéric Matthæi studerade i Hannover och hon bodde i Dresden; modern kommer från Mons i Belgien och familjen talar franska, fastän den är tysk; fadern är död sedan 4 år och ägde stenkolsgruvor i trakten.
Antwerpen d. 17 April 74. 17. huhtikuuta 1874
Medan Fritz (Frédéric) Matthæi var utom hörhåll vände sig hans mor till Edelfelt och frågade om hennes son hade talang; Edelfelt stod inför ett dilemma – artigheten sade ja, samvetet nej; artigheten segrade; Matthæis väg till målare har varit egendomlig; Matthæi är uppfostrad vid polyteknikum i Hannover, men tillbringade somrarna hos sina morbröder i Bretagne, vilket gjort honom fransksinnad; han hyser "det hjertligaste hat" till preussare; då fransk-tyska kriget utbröt ville Matthæi ansluta sig till franska armén; hans tyska farbröder tvingade honom att lova att aldrig bli militär i varken Frankrike eller Tyskland; eftersom han visade lust för ritning, lät man honom i stället välja en målarakademi och valet föll på Antwerpen; familjen som tidigare bott i Dresden, Schweiz och Paris slog sig också ner i staden; systrarna är glada över att Matthæi har övergett sina officersplaner; Edelfelt tycker att Matthæi är som skapt för att vara soldat.
Paris d. 14 Sept. 14. syyskuuta 1875
Om Gud vill reser Edelfelt på torsdag morgon till Lübeck med expresståg; även om tåget är dyrare vinner han tid och pengar på att inte behöva övernatta i Köln och Hannover; han skriver från Lübeck, eftersom ångbåten ofta skjuter upp sin resa då lastningen drar ut på tiden.
St. Petersburg d. 2 Mars kl. 8 på aftonen Hôtel Kaiser 2. maaliskuuta 1876
Edelfelts sällskap har tänkt åka på lördag morgon till Warschau; eftersom "sleeping wagons" [sovvagnar] ännu inte finns i Ryssland tänker de sova ut en natt i Warschau och sedan fortsätta till Wien; en herr Harling (Lydecker & Harling) följer dem ända till Triest; unga Heyne reser till Hannover och skiljer sig från dem redan i Wilna.
Paris d. 13 Januari 1879 13. tammikuuta 1879
För en vecka sedan reste Edelfelt från Helsingfors; han kommer troligen inte att bli riktigt glad igen förrän han börjar tavlan; överallt på hela vägen var det snör; i Hannover åkte flera hundra människor skidsko, i Berlin slädar; nu tycks det börja töa.
Ospedaletti 4 mars 1891 4. maaliskuuta 1891
Hôtellet här börjar byta om besättning d. 1sta mars reste lady B. med familj ett tyskt landgerevktsrath med fru från Celn i Hannover, en engelsk prest som var mycket hygglig och många andra – de som kommit i stället se ickebehagliga ut. Bl. fins här ett tjock otäck fransk grefve Dillon – skulle det vara Boulangers högra hand?
Ospedaletti 17 mars 91 17. maaliskuuta 1891
Dessa tyska fruntimmer äro ganska besynnerliga – så typiska att man i bland tror dem spela sin igen rolefter fliegende Blätter. Den här Pastorskan så kärvänlig och älskande sin gubbe, talar om pligt och kärlek- och har ej det minsta reda på verlden utom Tyskland. Hon är ändå en rätt klok gumma. På den der vackra niècen blir ingen klok – endera är hon naivt "herlzlich" eller också litet kokett, troligen bådadelarne. Vacker är hon. – En gesichtsraths fru från Hannover hade ingen aning om fonografen, och hade aldrig hört talas om oläsligt – är det icke besynnerligt? – och en hygglig, bildadt menniska. De läsa aldrig tidningar och hela deras tid gå att sköta hemmet. –