Albert Edelfeltin kirjeet

Syväsukellus Albert Edelfeltin elämään ja taiteelliseen työskentelyyn – Albert Edelfeltin kirjeet äidilleen, Alexandra Edelfeltille vuosina 1867–1901

Chantilly

Kirjeet jotka on kirjoitettu paikassa Chantilly kronologisessa järjestyksessä

Kirjeet joissa mainitaan paikka Chantilly kronologisessa järjestyksessä

Odaterat 1. tammikuuta 1886
Har varit på Henri Amics egendom, hans "château", vid Chantilly tillsammans med Courtois, Dagnan, Bastiens bror, anatomen dr Poirier, baron de Saxe, Porel, direktör för Odeon med flera.
De som inte jagade på Amics lantställe promenerade i trakten: man ser staden Saint Leu, hertig Aumales slott, Chantilly; Edelfelt beskriver landskapet.
Paris, tisdag d 18 maj 86 18. toukokuuta 1886
Om torsdag reser Edelfelt kanske till Chantilly till Amic för att studier för "I Luxembourgträdgården"; kan inte begripa att han inte får tillåtelse att måla i Luxembourgträdgården.
Paris d. 23 maj 86 23. toukokuuta 1886
"I Luxembourgträdgården" går inte framåt i önskad takt; målar fortfarande studier av ammor; har målat blommande träd i Chantilly.
Paris 16 Juli 91 16. heinäkuuta 1891
Tack, tack, tack för Mammas många bref men isynnerhet för detta sista som kom lik en välbehöflig balsam på mitt sjuka humör. Jag har nämligen skaffat mig ute hos Amic i Chântilly en snufva som är en bland de värre i den vägen. Det var för resten den enda behållningen af landsutflykten, ty om hvila och landtligt dolce far niente blef ej fråga. Der voro nämligen massor af folk af båda könen, och derför sällskapsobligationer. Dagnan som också kommit dit ut för att söka absolut lugn var lika förargad som jag , och ej återvände i går tröttare än då vi lemnat Paris, Amic är den vänligaste menniska i verlden, men han saknar observations förmåga totalt – (det är ledsamt för en som vill envisas med dramatisk diktning. Och han kan derför ej förstå att Dagnan är fullkomligt likgiltig för Mlle Felicia Mallet, en mycket originell skådespelerska som också var derute – men skådespelerska helt och hållet och derför temmeligen onjutbar i privatlifvet. Dessa menniskor måste alltid ha dessa bråder som vanställa verlden och kallas scenen för att ta sig ut och för att trifvas sjelfva.
Paris 5 juni 1893 5. kesäkuuta 1893
Väl återkommen derifrån (Chantilly) i går morgse finner jag här ett telegram från Audïbert som säger att han kommer hit för att träffa mig. En stund efteråt kom han – 10 timmar jernvägs resa hit och 10 tillbaka för att se mig. Han reser i qväll. Han var i uniform och såg mycket prydlig ut – något jemntjock men temmeligen lång med goda, svarta ögon. – Jag tog honom ut med mig och bjöd honom på en mycket fin middag med Champagne hos Ledoyen och var sedan med honom till kl. 1 i natt. Nu väntar jag honom igen och så far han i qväll kl. 8. Det är rörande att se med hvilken värme han talar om Mamma och Mammas vänskap för hans mor – sjelf har han haft det svårt – engagerat sig i marinen strax efter studentexamen och modrens död, har seglat verlden rundt, lidit skeppsbrott vid Réunion, varit med om negermassaker någonstans och slutligen öfvergaf han marinen för infanteriet. Han är nu regementsskattmästare och kapten i Gueret en liten stad i la Creuse icke långt från Limoges. Han och hans familj, vana vid Söderns sol, väntrifvas mycket staden är liten och ful, mycket snö lär der vara om vintern och bara en compatriote, meridional, finns der. Han har ett lugnt och hyfsadt sätt och har dugtigt marseille-accent – förefaller att vara en hygglig och finkänslig menniska. han sysselsätter sig på lediga stunder med kemi och fotografi och tyckes efter hvad han säger vara mycket händig.
Paris 20 Juni 1895 20. kesäkuuta 1895
Med mina velocpedistiska framsteg går det klent – jag har ej anlag och icke just tid heller. Hos Amic försökte jag mig på hans bicyelette det gick bra i början, – alla applåderade, men berusad af framgången vände jag och föll ömkligt med min vehikel! Intet fel på mig sjelf och maskinen, men mina enda par byxor sönderrifna!! Och det var damer till middagen: Mme Dagnan, flere damer från Chantilly!! Köksan, Louise, stoppade emellertid mästerligt byxorna, under det jag satt i mitt rum insvept i en plaid, och till allmän åtlöje!