Albert Edelfelts brev

En djupdykning i Albert Edelfelts liv och konstnärliga arbete genom hans brev till sin mor Alexandra Edelfelt 1867−1901

Breven på linjen kommer i kronologisk ordning, börjandes från övre vänster hörn och fortsätter neråt samt åt höger
  • Brev
  • Brev med finsk översättning
  • Relaterat brev

Beskrivning

konstnär

Paris d. 19 Nov. 1874 19 november 1874
Målaren Arvid Liljelund som är i Paris säger att Edelfelts tavla var bra.
Paris d. 18 December 1874. 18 december 1874
Det har ännu inte bestämts hur finnarna skall fira jul; Oscar Kleineh och Berndt Lindholm kommer att fira med sina familjer; sällskapet kommer således att utgöras av Rafael Hertzberg, Filip Forsten, Adolf von Becker, Karl Alfred Caveen, Arvid Liljelund och doktor Karl Eneberg som anlände igår;
Paris den 25 Januari 1875 25 januari 1875
Edelfelt har kommit så långt att han lider av att se dålig teckning; det märks på Arvid Liljelunds alster att han inte lärt sig teckning i Paris; tidigare ansåg han att Liljelunds och Adolf von Beckers teckning var oklanderlig.
Paris d. 6 Febr. 1875. 6 februari 1875
Ateljéeleverna i Paris skiljer sig från dem i Antwerpen, där eleverna ofte gjorde utmärkta saker i skolan men var fullkomligt förlorade då det gällde att måla en tavla hemma; i ateljén finns många som skrapar och "bråkar" med sina skolstudier, medan de målar charmanta tavlor för salongen; schweizaren Eugène Burnand från Genève, vars studier ofta är väl tecknade men otäcka vad målningssättet beträffar, bad Edelfelt komma hem till sig för att se en tavla han målat för salongen; Edelfelt blev häpen över den utmärkt målade tavlan som föreställde mulåsnedrivare i alpmiljö; varken Adolf von Becker eller Arvid Liljelund skulle kunna måla en så sann, frisk och fint tecknad tavla; Albert Aublet målar mediokra saker i ateljén, men gör de mest förtjusande soliga landskap för salongen, likaså engelsmannen Johnsson och många andra; detta beror på att man i ateljén inte bekymrar sig för att göra vackra studier, utan strävar till att nå ett visst mål, t.ex. elegans i teckningen eller riktig ljuseffekt; i Antwerpen var det tvärtom; Jef Van Ryssen, som var en så stor kolorist i konstakademien, skall i Gent ha ställt ut en tavla som var "både dum till uppfattning och skral i färgen".
Paris d. 17 Februari 1875. 17 februari 1875
Professorerna Wilhelm Lagus och Jakob Estlander har anlänt; Edelfelt träffade dem på café Suede, där fanns även Adolf von Becker, Arvid Liljelund, Karl Alfred Caveen, Karl Eneberg, samt doktor Esaias Tégner från Lund.
Paris 18 Mars 1875 18 mars 1875
Arvid Liljelund blir säkert refuserad.
Paris d. 5 April 1875. 5 april 1875
Dopet hölls i protestantiska kyrkan Rue Couchat; andra faddrar var Arvid Liljelund, Adolf von Becker, baron Olof Hermelin och fröken Hilda Granstedt; Berndt Lindholms dotter döptes till Sigrid Helena av en norsk präst.
Paris d. 13 April 1875. (tisdagsafton 13 april 1875
Edelfelt har en ledsam nyhet; han är refuserad i Salongen; Julian Alden Weir fick det ena porträttet antaget, även Eugène Burnand är antagen; bland de refuserade i Jean-Léon Gérômes ateljé finns Gérômes gunstling Gustave Courtois, Wyatt Eaton, Léon Dehaisne, Istres Contencin och Law; Adolf von Becker och Berndt Lindholm är antagna, den senare med acklamation; Arvid Liljelund är refuserad.
Paris d. 4 maj 1878 4 maj 1878
Edelfelt tackar för brevet med utnämningen från Petersburgska akademin; Robert Stigell och Arvid Liljelund har kallats till konstnärer av första klassen; Edelfelt vet inte om hans utnämning står över eller under deras; han undrar om han är akademiker som Adolf von Becker; Alexander Beggroff kunde inte bringa någon reda i saken.
Paris d. 20 maj 1878 20 maj 1878
Arvid Liljelunds senaste tavla Spellektionen är dålig; Edelfelt har sett bönder och inte ser de ut som dåliga amatörer i ett sällskapsspektakel; det är underligt då Liljelund själv har folklig bakgrund och borde känna det.
Paris d. 29 maj 1878 29 maj 1878
Finnarna har inte mycket att komma med, med undantag för ett utmärkt landskap av Berndt Lindholm; till Edelfelts överraskning är Lindholm så duktig, trots åren som han legat i Göteborg; Arvid Liljelunds tavla är dålig, Karl Emanuel Janssons är dåligt placerad.
Paris d. 16 Juni 1878 16 juni 1878
Gustaf Philip Armfelt har tagit som sin uppgift att skriva upp alla finnar han träffar; Edelfelt var en dag på världsutställningen med honom och Gustaf Philip tyckte allt är "charmant väl målat", Arvid Liljelund, Ernest Meissonier, Adolf von Becker och Marià Fortuny; Gustaf Philips idéer och åsikter har samma djup som en gammal frökens; han är mycket vänlig mot Edelfelt och Gunnar Berndtson; den senare börjar få nog med att gå med honom på utställningarna.
Paris 1 februari 83 1 februari 1883
Härmed följer Rosinas aqvarell som jag hoppas, skall kunna gå som bref. Beställ en passepartout helt förgyld, 8 centimeter bred på alla sidor hos Jürgenfeldt och låt Liljelund sätta en enkel vacker guldlist omkring, samt framför allt ett klart, hvitt glas. – Aqvarellen kunde ju kallas "les tourterelles" eller något annat. Finnes det hos Creutz ingenting om dufvor att citera. Det är ju manieradt, affekteradt litet trivialt som ämne, men skall så vara för att vara i kostymens stil.
Onsdag morgon 11 april 1888 11 april 1888
Huvudsaken för Edelfelt är att få porträttet av Pasteur till Köpenhamn den enda gången han får ställa ut det i Norden; det skulle ha sett bättre ut i den franska avdelningen än bland Liljelunds och Marga Kiseleffs verk, men "schto djälats?", vad göra?