Albert Edelfelts brev

En djupdykning i Albert Edelfelts liv och konstnärliga arbete genom hans brev till sin mor Alexandra Edelfelt 1867−1901

Breven på linjen kommer i kronologisk ordning, börjandes från övre vänster hörn och fortsätter neråt samt åt höger
  • Brev
  • Brev med finsk översättning
  • Relaterat brev

Beskrivning

tysk reformator

Källor

Antwerpen d. 6 December. – 6 december 1873
Ärkebiskopen av Mecheln, Victor-Auguste-Isidore Dechamps, den belgiska kyrkans primus håller fransk predikan i Notre Dame följande dag; Edelfelt funderar på att gå och lyssna på honom; på konstakademien har han en gång hamnat i en dispyt om religion med katolikerna Léon de Pape och Anthonies; Edelfelt talade om Luthers reformation som vändpunkten mellan medeltiden och nya tiden, vilket de andra reagerade starkt emot; likaså svartmålar man på ett nedrigt vis redan i skolorna "kättarkungen" Gustaf Adolf och Jan Huss, Martin Luther, Jean Calvin och Ulrich Zwingli, John Wickleff som egoister, falska profeter, revolutionärer och Antichrister; de andra hade försvarat påven och förbudet att läsa bibeln; alla rättrogna katoliker gläder sig över de stora framsteg katolicismen gör i England; Edelfelt finner det egendomligt att aristokratin i deras tid börjat ägna sig åt vallfärder och tron på det heliga vattnet i Lourdes.
Antw. torsdag d. 30 April 74. 30 april 1874
Efter mässan tog de en lång promenad i stadens omgivningar; Edelfelt hade läst ”Chatiments terribles des revolutionnaires et des ennemies de la Sainte église” som Léon de Pape fann förträfflig; Edelfelt tyckte inte om hur författaren gav negativa epitet åt Martin Luther, Voltaire och Jean-Jaques Rousseau; bokens syfte var att få Henri V till kung; Louis Philippe skall på dödsbädden ha yttrat att Henri V måste regera över Frankrike; "uslingarna" Ludvig XVIII och Carl X görs till hjältar, Louis Philippe och Napoléon till de eländigaste syndare; ymnigt förekommer underverk, jungfru Maria i Lourdes och profetior; Edelfelt försökte tala så sansat som möjligt fastän harmen brände i bröstet; vad Frankrike vore lyckligt om det vore protestantiskt; i maj firas en stor kyrklig fest i Brügge, dit pilgrimmer från Frankrike och Belgien kommer för att be för påven och för att denne skall återfå sin världsliga makt.
Berlin fastlagstisdagen kl. 9 på morgonen 1895 26 februari 1895
Denne Bodenhausen hade för 2 år sedan vid Lutherfesten varit bland de 12 som härstammade från de 12 första evangelika riddarne i Brandenburg och Sachsen, och som derför, på Kejsarens befallning redo i tornerrustning med egna vapen och färger framför kejsaren. – Tornerhjelmen, standaret, skölden hängde ännu i hans tambur. – För allt detta, som naturligtvis varit gräsligt dyrt, belönade kejsaren dem med – sin fotografi i kabinettsformat.