Albert Edelfelts brev

En djupdykning i Albert Edelfelts liv och konstnärliga arbete genom hans brev till sin mor Alexandra Edelfelt 1867−1901

Breven på linjen kommer i kronologisk ordning, börjandes från övre vänster hörn och fortsätter neråt samt åt höger
  • Brev
  • Brev med finsk översättning
  • Relaterat brev

Beskrivning

fransk konstnär

Källor

Paris d. 26 Augusti 74. 26 augusti 1874
B.O.Schauman borde inse att i deras tid är Paris, München och Antwerpen de enda städerna att studera i; Edelfelt skulle vilja veta vilken målare från Italien som i deras tid kan jämföras med Alexandre Cabanel, Jean-Léon Gérôme, Léon Bonnat, William Bouguereau, Alphonse de Neuville, Carolus Duran och Charles Chaplin; muséerna är visserligen utmärkta i Florens, men de är inte så dåliga heller i Paris; för att göra framsteg hjälper det inte att springa på muséer, det gäller att studera naturen och hantverket, samt noga studera hur de gamla mästarna, som Rafael och Peter Paul Rubens, målade; det finns tillräckligt att studera för ett helt liv i salon Carré i Louvren; om Edelfelt har lust att se något muséum är det muséet i Madrid, där man hittar Diego Velasquez, Bartolomé Murillo, Jusepe de Ribera, samt Rubens och Anthonis Van Dyck; hur kan Schauman gå emot hela Europas omdöme? Rom förser visserligen världen med konstverk i tidsandans smak, målade under Marià Fortunis chefsskap och säljs dyrt till engelsmän och amerikaner; Schauman måste [under världsutställningen] i Wien ha fått den snedvridna uppfattningen av konstfältet genom att ha sett på allt "genom ryska glasögon".
Paris d. 1 Oktober 1874. – I mitt nya logis Rue Cassette 23. 1 oktober 1874
Severin Nilsson och Gerle sitter inomhus hela dagarna utan att ens öppna fönstren; städerskan madame Ledet kallar Gerle "le grand sauvage" [den store vilden]; Edelfelt tycker det är oförlåtligt att en 25-åring som tio år varit elev vid konstakademien i Stockholm inte känner namnen på Léon Bonnat, Ernest Meissonier och Jean-Léon Gérôme; Gerle tycker att Carl Wahlbom är lika bra som Ernest Meissonier, att Mårten Eskil Winge och August Malmström är lika goda som Paul Baudry, William Bouguereau och Léon Bonnat efter att ha sett dem en gång på Luxembourg.
Paris d. 2 November 1874. 2 november 1874
Resultatet från concoursen [tävlingen] har kommit; Edelfelt blev den 15:de av de 85 som gick igenom; alla som placerade sig före honom var elever till Alexandre Cabanel (några emellertid elever till Isidore Pils och William Bouguereau); ingen klarade sig bättre än Edelfelt av Jean-Léon Gérômes elever; Dewey Bates, Bowin och "juden" Bassan refuserades; Julian Alden Weir gick igenom som den 31:sta.
Paris, söndagen d. 21 Februari 1875 21 februari 1875
Edelfelt ville gärna att Alexandra Edelfelt skulle se Jean Paul Laurens tavla "Interdikt" i färger, men han sänder den nu i dålig gravyr; han vill att hon skall beundra William Bouguereaus Madonna; Jehan Georges Vibert och François-Marie Firmin-Girard är två "gouterade" genremålare; om Edelfelt ändå fått gå med Alexandra Edelfelt på Salongen; hon skulle säkert ha tyckt om Jules Bretons "Midsommarnatt".
Paris d. 20 maj 1878 20 maj 1878
Flera målare faller fullkomligt på den stora utställningen, Alexandre Cabanel, William Bouguereau, Pierre-Auguste Cot; med dem faller även en stor del av École des Beaux Arts elever.
Paris den 15, redan den 15 Juli! 15 juli 1878
Nästan allt av den franska skolan som kallas "le grand art" [stor konst] finner Edelfelt nu odrägligt falskt, pompöst och kallt; i de Cabanelska och Bouguereauska tavlorna saknar han ett hjärta som slår och ett ofördärvat öga som ser och uppfattar; han beundrar mer än förr de verkligt stora i den franska skolan, Ernest Meissonier, Jean Paul Laurens, Louis Delaunay och Jean-Léon Gérôme.
Paris 20 maj – kl. 4 på morgonen 20 maj 1889
Mår illa vid tanken på att överlåta åt Becker att rösta; kanske rösta hedersmedalj åt Bouguereau och hedersomnämnande åt Sargent och Besnard; Cazin talat om det unika tillfället, om hur Edelfelt är skyldig att inte överge sina franska kamrater och sin franska konstfostran.
Julafton kl 12 på dagen. 24 december 1889
Precis som i Finland, har världsutställningen skapat schismer mellan franska konstnärer; Bouguereau och Robert-Fleury, Frankrikes Becker och Ahlstedt, har föreslagit att utmärkelserna ska förklaras som ingenting värda; Bouguereau fick majoriteten med sig; Meissonier, Puvis de Chavannes, Dagnan, Cazin, Besnard, Roll motsatte sig; Gérôme och Bonnat spelat reserverad roll.
Paris 15 [med blyerts 16] maj 1890 16 maj 1890
Igår var vernissagedagen, då de utställande konstnärernas vara eller inte vara avgjordes; Bouguereaus anhängare gjort allt för att försvåra utställningen, men det blev en framgång i alla fall.
Paris 1 Maj 99 1 maj 1899
Arbetena för verldsutställningen äro långt framskridna redan. Det ser ut att bli mycket trångt både på marsfältet, Trocadero och Invalidesplanaden. Stora, många våningars hus äro redan uppförda – icke vackra tycker jag. Det är märkvärdigt hvad de hålla i med sin renaissance, de franska arkitekterna. Det är först här man ser hur mycken talent Boberg i Stockholm, Saarinen, Lindgren o.a hemma ha, huru mycket mera originalitet och mod. Då man ser Bouguereau m.fl. stofiler i Champs Elysées måste man beundra eller under öfver fransmännens kinesiska konservation. De radikalaste äro radikala mera i handtverket än i sjelfva saken. den fri Udstilling i Kbhvn hade mera nya uppslag och nya tankar än allt hvad jag ser här. Och så denna côté aimable och litet fläska ytlighet som ändå vidlåder den franska konsten, den har jag icke sett förr, men de plåga mig så mycket mera nu. Naturligtvis finnas stora undantag – men en sådan förlust som Puvis de Chavannes är ändå mycket märkbar.
Paris 7 juni 1900 7 juni 1900
I morgon skall jag försöka få 1sta medaljer åt Gallén, Järnefelt och Halonen, 2dra åt Enckell – . I allmänhet uppskattade utländingarna samt Besnard och några andra från Champ de Mars Gallén – Gérôme, Bouguereau och dylika gossar tyckte naturligtvis att det var förfärligt fast de ingenting sade. En gräslig corvée för mig att Repin, som nu kommit, ingenting vet om fransk och europeisk konst och ej just förstår någon franska alls, så att jag med min eländiga ryska måste öfversätta åt honom hvart ord som säges. Folk kommer aldrig att inse hvad jag lidit för fosterlandet och arbetat tyst. Emellertid sade många i går att de voro "émus" i går då jag förklarade Gallén och Kalevala i ett poetisk språk och tillika talte om vårt land, hvad vi vilja o.d. Fourcaud konstkritikern, som ej uppfört af främmande namn andra än Sargent, Zorn, Whistler och Kroyer sade: jag skrifver ännu Gallén, der står det, savez vous pourquoi, parceque je suis toujours avez ceux qui combattent pour la liberté et la justice par l'esprit". Kalevalas mening, kampen för ljuset, Sampo, kantele som lemnats kvar till evig glädje för Finland o.d. tyckte de vara admirabelt – men 17 röster fick han bara. Menzel fick 15 så att det är ju ingen skam ändå. De äro ena reaktionära bestar der i juryn, många af fransmännen – Bouguereau t.ex.; det är ju också mindre att undra på.
Paris 20 Juni 1900 20 juni 1900
Här ha vi haft en slags strejk i målerijuryn emedan Mr Picard ville blanda sig, stödd på reglementet i våra göranden och låtanden, förklarar våra domar provisoriska o.s.v. Vi ha skrifvit att vi suspendons nos travaux jusqu'a ce que l'administration nous ait donné la promesse formelle de ne rien changer o.s.v. – Emellertid har intet svar ingått och vi får lof att fortsätta med vår andra medalj – Jag har i dag igen fört dem till finska paviljongen – och det är icke ett tacksamt göra i att få Bougereau, Gerome o.d. att gôuter Rissanen. – Carolus Duran är ändå den värsta. Han skjuter på sina egna trupper (Champ de Mars) som en blind och en galning. För resten är han en "staraja koketka" skifvar sig och tänker bara på sig sjelf.