Albert Edelfelts brev

En djupdykning i Albert Edelfelts liv och konstnärliga arbete genom hans brev till sin mor Alexandra Edelfelt 1867−1901

Breven på linjen kommer i kronologisk ordning, börjandes från övre vänster hörn och fortsätter neråt samt åt höger
  • Brev
  • Brev med finsk översättning
  • Relaterat brev

Beskrivning

dansk skulptör, professor vid Konstakademien i Köpenhamn, g.m. 1. Johanne Michelsen, 2. Anna Vilhelmine Bruun

Rom d. 18 mars 1876. 18 mars 1876
Walter Runeberg var dem till mötes på bangården; i morse var de ute på Piazza del Popolo och Monte Pincio; Victor Hoving tycker inte om strövtåg; på eftermiddagen träffade Edelfelt Vilhelm Bissen i Runebergs ateljé; de bor på Hôtel de l'Orient nära Fontana Trevi; följande dag skall han gå till piazza di spagna och längs hela Via del Babuino för att skicka en hälsning upp till hus no 70, som för honom har lika mycket betydelse som alla kyrkor och kloster i staden; Edelfelt önskar Alexandra Edelfelt god natt och Guds välsignelse.
Rom d. 25 Mars 1876. 25 mars 1876
På Piazza del Popolo hade de stämt möte med Walter Runeberg och Vilhelm Bissen, som föreslog en promenad utåt Via Appia; på vägen dit passerade de Forum och Palatinum, Circus Maximus och Porta di San Sebastiano.
Gustave Boulanger hade på förra årets Salong en tavla som han kallade: en eftermiddag på Via Appia under kejsartiden, vilken var full av liv; nu såg man bara någon tempelruin, en bonde, eller några engelsmän med den oundvikliga röda boken [Bædekers reseguide] under armen; de gick till Cecilia Metellas grav och vek därefter av över Campagnan till Egerias lund (där Numa Pompilius lär ha lärt sig vishetens ord av skogsjungfrun Egeria); i fonden syntes Sabinerbergen; Harling hade tagit en vagn redan vid Cecilia Metellas grav; de andra plockade anemoner i den heliga lunden och drack av källans vatten; solen höll på att gå ner då de i snabb takt återvände till staden; det är ett riktigt nöje att umgås med Walter Runeberg; Vilhelm Bissen är också älskvärd men är en av "de stilla i landena"; de gjorde uppehåll vid små och egendomliga osterior för att dricka vin, Edelfelt tycker det smakar som sockrad svagdricka med en liten vinsmak till; de tågade in i staden genom stadsporten vid San Giovanni de Laterano.
Rom d. 17 Maj 1876 (onsdag) 17 maj 1876
Walter Runeberg har tänkt skicka sin fru och pojke till Schweiz med Vilhelm Bissens familj i slutet av maj; Edelfelt kan inte vara med på gillet som ordnas för Runebergs innan avresen.
Rom, fredag d. 26 maj 1876. 26 maj 1876
Den danske konstnären Anton Thiele har anklagat Pietro Krohn för att sprida tyfus bland skandinaverna i Rom; Thiele hade varit med en gång då Krohn kommit från Edelfelt på hospitalet [sjukhuset] till Bissens, som bad honom stiga in.
Rom, söndag d. 28 maj 1876. 28 maj 1876
Föregående dag hos Runebergs såg Edelfelt Vilhelm Bissens son och dotter, som alltid beskrivits som ovanligt vackra, vilket de också var.
Föregående dag hade Edelfelt och Pietro Krohn åkt till Runebergs, där man firade sonen Nino (Giovanni) Runebergs 2-årskalas; de bjöds på choklad och uppmanades att i dag, söndag, komma med på ett knytparti [knytkalas] ute på campagnan: Runebergs bjuder på mat och vin fås från någon osteria; med på utflykten kommer även assessor Robert Emil Hisinger med fru från Finland, fröken Marie Elise Wiesener, doktor Holm, fröknarna Winquist och Bissens.
Rom, måndag d. 29 maj 1876. 29 maj 1876
I kväll var Edelfelt bjuden med Walter Runeberg, Kristian Zartmann och Pietor Krohn till Vilhelm Bissens; de kom överens om att Edelfelt inte skulle gå.
Frascati d. 8 Juni 1876. 8 juni 1876
Edelfelt och Pietro Krohn åt kvällsvard med Runebergs och Bissens på en trattoria; Krohn sov över hos Edelfelt; Krohn tror han blir färdig med tavlan följande vecka, vilket Edelfelt inte vågar tro på: fru Lina Runeberg anser att han borde resa norrut och vänta på Krohn där; luften är bättre här än i Rom, även om hettan är svår, så Edelfelt stannar ännu en vecka.
Medicinskt och enkelt 9 juni 1876
Edvard Petersen hade också med sig medicin; Edelfelt lider av hemorrojder, som Erhardt och Holm förklarat vara en följd av sjukdomen; fru Lina Runeberg föder honom med utvalda legumer [grönsaker] som hon hört sin far säga vara bra mot hemorrojder; Edelfelt tror det är hettan och siroccon i Rom som är orsaken till att de på nytt plågar honom; fru Wiesener lär ha haft samma öde; han skall rådfråga Jakob Estlander när han kommer hem; Vilhelm Bissen och Pietro Krohn har lidit av samma åkomma; Krohn blev ordinerad att dansa eller rida och hoppade därför under lång tid på bestämd timme med en korist-dansös vid balettrepetitionerna i foyern i Köpenhamns theater.
Frascati, tisdag d. 13 Juni 1876. 13 juni 1876
Pietro Krohn tror att han blir färdig senast på fredag och att de kan åka efter det; föregående kväll bjöd Edelfelt Krohn, Bissens, Runebergs och Edvard Petersen på middag på en trattoria.
I dag skall Edelfelt äta med Bissens; de tre senaste dagarna har han gjort exkursioner med dem uppåt bergen bland villorna och överfallits av hällregn, som gjort luften frisk och sval; föregående dag var de till Villa Mandragoni, ett palats som påminner om en kungaborg; möjligen sänder Edelfelt några fotografier från Frascati.
Cöln, fredag d. 19 okt. 77 19 oktober 1877
I Köpenhamn hade Edelfelt tappat Ole Haslunds och andras adresser som Pietro Krohn gett honom; i en adresskalender sökte han upp Bissens adress och åkte dit; till sin förvåning fann han Runebergs där, som sedan reste med samma tåg; de har bara träffats på stationerna, då Runebergs önskade att Edelfelt inte skulle vara vittne till deras barnskötsel; Runebergs reser med fru Runebergs syster, en äldre fröken Elfving, samt en finsk piga.
Paris d. 16 Januari 1879. 16 januari 1879
Föregående dag träffade Edelfelt Walter Runeberg; Walter håller på med Bacchus och Amor, som är det bästa Edelfelt sett av honom; Walter delar ateljé med Wilhelm Bissen.
Paris d. 26 Januari 1879. 26 januari 1879
Bissens var där, men inte deras vackra dotter.
Edelfelt får inte reda på om Pietro Krohn fortsatt intrigen med ”la belle inconnu” [den okända skönheten] innan han träffar honom; Krohn var den enda av kommissionen som var kvar ända till slutet; för högtidliga tillfällen hade han gjort sig en uniform (han är dansk löjtnant) och skall ha sett schangtil [stilig] ut; fru Ingeborg Thaulow, Bissens och Runebergs sade att Krohn förargat sig över att Edelfelt inte kom, varför stannade han då inte åtta dagar längre?
Paris d. 1 februari 1879. 1 februari 1879
Från Madame Jacquinots gick Edelfelt till Runebergs, dit också Gunnar Berndtson och Gustaf Sucksdorff var bjuden; Walter Runeberg hade satt ut fröken Hanna Bissen som lockbete för att Edelfelt skulle komma; förutom Bissens var där Bertha Levin, en finsk målarinna Ada Thelén och fröken Eva Perander, som Edelfelt antog var Tatuses syster.
Paris Måndag d. 10 Febr. 1879 10 februari 1879
Runebergs och Bissens hade enträget bett Edelfelt komma på skandinaviska klubben hos Wilhelm Peters; de skulle på italienskt vis ha knytkalas; Gunnar Berndtson, Hugo Schultén och Edelfelt kom överens om att äta en ordentlig middag ”som annat hederligt folk” innan de gick dit, vilket ledde till att de kom då de andra steg upp från de improviserade borden; det såg snaskigt ut med korvbitar, avgnagade gåsben, brödbitar, italienska sardiner, cigarraska på bordet och kullstjälpta glas, men alla menade att anrättningarna varit förträffliga; herrarna hade tagit för sig av dryckjommen, John Börjeson blev påstruken; den svenske målaren Hjalmar Sandberg imiterade Pariser och Stockholmstyper, i övrigt musik och sång, behagliga fruntimmer (danskor), samt en angenäm stämning; Kalle Wetterhoff hade strängat sin lyra, Frits Thaulow höll tal för damerna och norrmannen Mathias Skeibrok blåste i en norsk lur.
Onsdag d. 26 februari 79 26 februari 1879
Wilhelm Peters ateljé var utmärkt dekorerad i fornnordisk stil; en ung ornamentsbildhuggare Hjalmar Norrström hade arbetat med dekoreringen i en vecka, med hjälp av Hjalmar Sandberg och Allan Österling; mitt på golvet brann en eld och från taket hängde en koppargryta; Thaulows, Bissens och Peters hade bidragit med mattor att klä väggarna; Frits Thaulow har dessutom skånska bondvävnader, som var draperade kring Odins tron, som var gjord av trä med ormslingor och överlastad med två enorma björnhudar.
Kjobenhavn 14 juni (onsdag) 1893 14 juni 1893
I afton skall jag träffa Björnson Björn, hans son och fröken Oselio hos Bissens. – Det är nu 7 eller 8 år sedan jag såg Björnson sist.
Torsdag d. 15 juni 15 juni 1893
I går var jag hos Bissens der hela familjen Björnson var Gamle Björnson frågade så mycket efter Mamma och systrarna och min Kone, frun likaså. Björnson tog mig rigtigt afsides för att "tale om gamle tider" om den aftonen i ateliern och så slutade han med "Ja, det är en begavet och nydelig Moer Du har, du, – jag glemmer henne icke. – Han fann mig densamme som förr – "kun solidere" till själen, icke till kroppen. Han talade mycket och ofta, och lyckligtvis ej alltför mycket om politik. Det var roligt att höra honom igen så der i tagena.