Albert Edelfelts brev

En djupdykning i Albert Edelfelts liv och konstnärliga arbete genom hans brev till sin mor Alexandra Edelfelt 1867−1901

Breven på linjen kommer i kronologisk ordning, börjandes från övre vänster hörn och fortsätter neråt samt åt höger
  • Brev
  • Brev med finsk översättning
  • Relaterat brev

Beskrivning

fransk kompositör

Källor

Paris d. 15 Dec. 1876 – 15 december 1876
De har förfärliga musikdiskussioner varje dag på deras matställe; Gustave Courtois, Pascal Dagnan och musikrecencenten känner bara till den klassiska musiken och Richard Wagner; Filadelfo Simi försvarar den italienska tonkonsten; Guiseppe Verdis sista opera Aïda lär vara smörja; Edelfelt begriper inte mycket av saken men håller på klassikerna och medger att Daniel Auber, Gioacchino Rossini och Verdi skrivit mycket "musique bourgoise" [borgerlig musik]; danske Karl Madsen i deras ateljé är en fanatisk beundrare av Christoph Wilibald Gluck.
Paris onsdag d 7 mars 77. 7 mars 1877
Rafael Hertzberg övertalade i förrgår Edelfelt med på Opera Comique; Haydée var tråkig och gammalmodig, Daniel Auber överträffade sig själv i "la musique bourgeoise" [borgerlig musik]; libretton av Eugène Scribe var inte mycket bättre; bra är en enda melodi i andra akten där Haydée sjunger en visa om havet och Venedig;Jeannettes bröllop, som gavs samma kväll, är fin och melodiös; Edelfelt har ännu inte hört Victor Massets Paul och Virginie, den lär påminna om Charles Gounods Romeo och Julia.
Paris d. 10 Jan. 78. 10 januari 1878
I söndags hörde Edelfelt Hector Berlioz berömda "Damnation de Faust"; publiken var hänryckt och Edelfelt önskade att Alexandra Edelfelt suttit bredvid honom; musiken är den högsta av alla konster, Edelfelt har sagt det förut då han på Pasdeloup eller på Chatelet hört Ludwig van Beethoven, Jospeh Haydn och Christoph Wilibald Gluck; Berlioz är en kontrast till sin samtida Daniel Auber; dirigent var Édouard Colonne, han var lika stark som Jules Pasdeloup; kören bestod av artister från Operan och Opera Comique; Edelfelt behagades mest av orkestrationen, bland annat under Älvdansen; mest underbar var Fausts och Mefistos ritt.