Albert Edelfelts brev

En djupdykning i Albert Edelfelts liv och konstnärliga arbete genom hans brev till sin mor Alexandra Edelfelt 1867−1901

Breven på linjen kommer i kronologisk ordning, börjandes från övre vänster hörn och fortsätter neråt samt åt höger
  • Brev
  • Brev med finsk översättning
  • Relaterat brev

Beskrivning

fransk journalist, teaterledare och författare

Källor

Paris fredag d. 23 febr. 1877 23 februari 1877
Francois Sarcey håller litterära föredrag flera gånger i veckan; Edelfelt hörde ett föredrag om de moderna romanerna, där Sarcey tappert gick åt Victorien Sardou och Jules Clareti.
Paris d. 30/11 1879 30 november 1879
I l'Illustrations väntrum träffade Edelfelt på Jules Claretie, vars artikel från salongen i l'Independance belge Edelfelt tackade för.
Paris den 20 februari 83. 20 februari 1883
Han bjöd mig till sig i afton och alla tisdagsaftnar "vous y trouverez Augier, Meissonnier, Claretie et d'autres”
Paris d. 13 febr. 84. 13 februari 1884
Hos Claretie har jag varit utan att träffa honom hemma.
Paris d. 9 mars 1884 9 mars 1884
I går var det Claretie, förläggare Noël m.fl.
Nu har jag gjort upp med förläggaren för Clareties roman – 12 teckningar (som ej bli så utförda som t.ex. Julqvällens, fastän jag hoppas de bli bättre) à 400 frcs stycket.
Paris Söndag d. 4 nov. 1900 4 november 1900
Runeberg höll en lång utläggning om egen snöhvit oskuld och menniskornas elakhet mot honom – Som han är mycket långtrådig hann jag ej höra på detta till slut. Han har beklagligtvis intet riktigt förbindligt sätt. Det såg jag i går då en mycket hyggliga utseende herre (heter Ullmann-Lévy, professor i fransk litteratur vid Uppsala univ., den svenska Poirot, således) kom fram i paviljongen och sade att som han haft tillfälle att tala om Finland i de och de revyerna ville han gerna ha några publikationer. – Runeberg stod och stirrade på honom som på en påhängsen figur – Kanske det är hans ansigtes skull, som ej kan ta så många uttryck – men nog är det mycket af Petersburgslord-styfhet också. Och så känner han inga framstående menniskor här ens till namnet, glupskt okunnig som han är. Han hade frågat häromdagen hvem Jules Clareti var.