På eftermiddagen gick Edelfelt till Ahlbergs, som bjöd med honom på middag på Café Helder, ett dyrt demi-monde ställe, men på dagen anar man inte den publik som infinner sig där efter klockan 12 på natten; med på middagen var också doktor Albert Laurin med fru, "gamle gubben" Bolinder med järnfabriken, hans dotter, samt en ung Monsieur Eugène Thiébaut; de tre "fruntimren" såg alla bra ut; Edelfelt skulle vilja veta om fröken Klara Bolinders vackra minspel och ständigt växlande uttryck i ögonen var naturligt eller inlärt; om det är inlärt får det Edelfelts beundran, hon behärskar i så fall balansgången i koketteri; doktor Laurin drack "drottning Blancas" skål; unge Thiébault talar bra svenska, även om han konstruerar meningar på franskt vis; han är uppfostrad i Stockholm; han är i staden i affärer och skall nästa år göra sitt "volontariat" [militärtjänstgöring].