Albert Edelfelts brev

En djupdykning i Albert Edelfelts liv och konstnärliga arbete genom hans brev till sin mor Alexandra Edelfelt 1867−1901

Breven på linjen kommer i kronologisk ordning, börjandes från övre vänster hörn och fortsätter neråt samt åt höger
  • Brev
  • Brev med finsk översättning
  • Relaterat brev

Beskrivning

fänrik, äldsta sonen till Robert och Vilhelmina Ehrnrooth

Paris 1 dec. 77 1 december 1877
Edelfelt deltar i Ehrnrooths stora vånda och nöd; han hoppas vid Gud att Robert Ehrnrooths lunginflammation kunde läkas.
Robert Ehrnrooths öde är hårt; om han räddas från sjukdomen kanske han inte behöver skickas ut till den stora slakten därnere; Edelfelt hoppas Gud styrker och tröstar hans föräldrar under tågresan mellan Helsingfors och Plock; Edelfelt tycker inte längre att en död med svärd i hand är något mera att eftersträva än att dö i sin säng; han beklagar därför inte Robert för att han inte fick slåss mot turkarna och gå en krigares död till mötes.
Edelfelt hälsar alla; han sänder hjärtligt deltagande till Ehrnrooths, Gud låte Robert inte dö; han sänder kyssar till småsystrarna.
Paris, torsdag d. 6 Dec. 1877 6 december 1877
Robert Ehrnrooths död har gripit Edelfelt djupt; kan han rätt tacka Gud för att denne första gången räddade honom från tyfusen i Rom, och andra gången lät honom slippa med en lindrigare sjukdom?; Roberts död måste verka som en revolution bland hans syskon.
Edelfelt hälsar alla och hoppas att Gunnar Berndtson lyckas med sitt porträtt av Robert Ehrnrooth.