Edelfelt har funderat på att måla biskop Henriks mord på Kjulo sjö; tavlan skulle skildra ögonblicket efter mordet; Lalli betraktar med stupid förskräckelse Sankt Henriks förklarade ansikte och beger sig i våg på sina skidor; i fonden syns Henriks häst som flyr med släden.

Edelfelt har målat en skiss till biskop Henriks mord; kamraterna tycker det är originellt och skulle väcka uppseende på Salongen; motivet är ögonblicket efter mordet: Sankt Henrik ligger utsträckt på snön, Lalli betraktar honom med stupid vördnad och i bakgrunden syns hästen som skenar bort med den omkullstjälpta släden.

Jean-Léon Gérôme tyckte mycket om Sankt Henrik, "C'est trés-bien, original et saisissant" [det är mycket bra, originellt och slående]; han ansåg att Henrik och Lalli var lika stora och på samma plan, en av dem måste bli huvudperson.

Nästa år tänker Edelfelt göra St Henrik och Lalli; eftersom han tar ögonblicket efter mordet blir det hela en stämningsbild; unter uns [oss emellan] tror Edelfelt att Carl IX är duktigare målad än Blanca; hans bekanta anser att de två kvinnorna är det bästa i tavlan; följande dag skall han beställa ramen.