Edelfelt var med Gustaf Philip Armfelt på frukost hos Koechlins, där var också gamla fru Koechlin, professorn vid Arts et Métiers Treilhat med son som är ingenjör, deputerad från Vesoul Monsieur Alphonse Noirot, tre av unge Raymond Koechlins kamrater; Edelfelt satt mellan Monsieur Noirot och fröken Florence Koechlin, som han lett till bordet.
Mademoiselle Florence Koechlin är söt och lång som far och mor; med tanke på hur mycket hon fått lov att vara med är det egendomligt att hon inte blivit mera kokett och bortkrånglad; hon, Edelfelt och Monsieur Alphonse Noirot kom in på långa resonemang om allt från Japan (den japanska avdelningen på världsutställningen är obeskrivligt vacker) till Voltaire.
I söndags var det frukost hos Koechlins; där var deputeraden Alphonse Noirot, arkitekten Treilhat, madame Cazeau med son, Hugo Schultén och en skotsk professor Jenkins; Jenkins lär vara en vetenskaplig storhet, såg typiskt engelsk ut, men talade franska som en inföding.
