Albert Edelfelts brev

En djupdykning i Albert Edelfelts liv och konstnärliga arbete genom hans brev till sin mor Alexandra Edelfelt 1867−1901

Breven på linjen kommer i kronologisk ordning, börjandes från övre vänster hörn och fortsätter neråt samt åt höger
  • Brev
  • Brev med finsk översättning
  • Relaterat brev

Beskrivning

tysk-österrikisk kompositör, pianist och violinist

Källor

Granbäck d. 15 Aug. 1872. 15 augusti 1872
Edelfelt har varit på konsert hemma hos doktor Eljert Mobeck; en kvartett, bestående av två direktörer Gustaf och Wilhelm Heintze, far och son, en yngling Qvarnström samt doktor Mobeck, spelade ett stycke som Ludvig Nohrman komponerat åt Tante Adelaide Leuhusen; Mozart och Mendelsohn, blomsterdoften och Vetterns speglingar bidrog till att göra kvällen angenäm.
Paris d. 5 September 1874. 5 september 1874
I korrespondensen till Helsingfors Dagblad ser Alexandra Edelfelt att den Baudryska expositionen är öppnad; några av dekorationerna till Operan påminner om MichelAngelo som är Paul Baudrys ideal; de stora pendanterna [pendangerna] tragedin och komedin är vackra; komedin illustreras av en ful gubbe som med en lejonhud spelar Herkules och som störtas av skrattande genier [andar] och Thalia ner från sin tron; det förekommer även scener från musikens historia föreställande David som spelar för Saul, Salomes dans och sång för Herodias, Orpheus och Eurydice, den heliga Cecilias dröm, Jupiter och Chorybanterna; de länder som spelat en roll i den dramatiska och musikaliska konstens historia representeras av en allegori, Egypten, Rom, Grekland, Frankrike, England, Tyskland och Spanien; på tavlan le Parnasse ser man bl.a. Wolfgang Amadeus Mozart, Johann Sebastian Bach och Gioacchino Rossini, samt porträtt av operans arkitekt Charles Garnièrs och av Baudry.
Odaterat 1 januari 1884
Jag har igen varit på Operan och sett don Juan – Jag är så förtjust i baletten der. Den der menuetten dansas mästerligt, och så är musiken så vacker – tagen ur Mozarts trios, sonater och turkiska marsch.
Det är eget att jag ej har den ringaste lust att höra Massenets "Manon" och "l'Hérodiade" – jag kan så väl föreställa mig hvad det är, just emedan publiken är så förtjust – Det måste vara konst "à coté" ty det rigtiga, det der som Mozart hade, det der som sitter i hjertat, det har ej Massenet.
d. 15 febr 86 15 februari 1886
Om lördag blir det stor bal hos Munkaczy, som har fått sin tavla med den döende Mozart färdig.
Paris 3 juni 1888 3 juni 1888
Mycket i rekonstruktionen av Bastiljen påminde om Bellman och svenskt 1700-tal; en orkester spelade Mozart, Rameau och Guitry.