Jean Baptiste Pasteur ber Edelfelt måla ett porträtt av deras bekanta fru Holmblad i Köpenhamn för 2500 franc; Edelfelt skulle i så fall måla fyra timmar om dagen, frun skulle inte orka sitta mer än så, och sedan skulle han kunna umgås med Alexandra, Annie och Berta Edelfelt; porträttbeställningen skulle inskränka en vecka på den finska resan.

Edelfelt hinner inte måla porträtt av fru Holmblad i i Köpenhamn.

Pastell-Porträttet af "Generalkonsulinde" Holmblad är nu temmeligen färdigt. Det har ej tagit 14 dagar. och de sjefva äro mycket förtjusta – Krohn tycker att ställning och färg är bra, men att likheten lemna, åtskilligt öfrigt att önska – nå ja – är det olikt så är det "en beau" och det är just det de vilja ha. Hon är 35 år, lång med stor krokig näsa något drottninglikt stelt i hållning och – blond. Skulle jag haft litet mera tid på mig, så skulle det nog har blifvit bättre. Hon måste emellertid nu resa – om torsdag – till Aix i Savoyen för att der undergå en badkur.

Det har varit rätt lustigt att komma in i dessa Köbenhavns snobbkretsar – Mannen är en fullständigt snobb – hofsnobb, rikedomssnobb, engelsk, ryttare. Honom ser jag för resten aldrig Hon har blifvit gift utan något vidare tycke – 2 af de solidaste köbenhamska handelshus som derigenom förenades. – Hon heter Suhr och i hennes förmak hänga porträtt af Suhr'er sedan 1720 – alla köpmän och någonslags hofbankirer, som med penningar hjelpt kongl. Majestät i brydsamma tider. Deras hus är derför en slags brygga mellan hofverlden, aristokratin och stor bourgeoisin. fru Hs nièce giftes i går med en ung godsegare Niels Juel, härstämmande i rätt nedstigande led från Sjöhjelten, och jag har derför sett flere Juel'er i dessa dagar, Treschou o. a. –

sjelf har fru H. en massa literära och artistiska tendenser och fastän hon genom samhällställning och ohindrad vana är högre känner hon till och umgås med det europeiske venstre d. ä Brandesarna – annars så förkättrade här.

I går var det en stor middag hos herrskapet Holmblad – det var ytterst fint och europeiskt. Gamle geheimestatsraad Tietgen chef för det förenede Dampskibsselskab, flere högre officerare från flottan, kammerherrinde Sieck (engelsk) m. fl. – 20 personer. Jag var hedersgästen.

Måtte nu mitt porträtt bli skapligt. Fru Holmblad är slåtlig men icke pittoresk – hennes färg t.ex är mycket vanlig ljuslett karnation. Ljuset i deras våning der jag målar är dessutom dåligt och brådskan gör att jag ej rigtigt kan arbeta som jag ville –

Som en galning arbetade jag de sista dagarna på fru Holmblads porträtt – det blef färdigt så att hon kunde resa torsdag afton. D. v. s. Jag har ännu litet (2 dagars) arbete – på kostymen, men hufvud och händer äro färdiga –

– fru Holmblads porträtt är i pastell, rätt raskt gjort vackert i färgen och elegant – för elegant tycker jag och icke rigtigt likt, såsom jag nu känner henne, men de äro sjelf förtjusta, och det är ju redan mycket. De säga att ingen dansk målare skulle ha kunnat göra henne så bra. Hon är framstäld i malvafärgad, decolleterad sidenklädning, med fond af rummet och en fil af våningen sålunda:

Fru Holmblads porträtt är nu i glas och ram och de äro mycket förnöjda, tycks det.

Jag är nu utled vid fru Hs porträtt – jag tror det är elegant men något konstverk af rang är det ej. Emellertid äro de (d.vs hennes man och familj) mycket nöjda, och försäkra att ingen dansk målare skulle ha gjort det så 3000 kronor fick jag för det och det är ju mycket ordentligt för en pastell. Det var Schou som sade att jag var "gal, bindegal, tosset og afsindig" som jag tog ett öre mindre han tyckte jag skulle ta 5000.

Fru Holmblad hade igår en slags festfrukost för mig och jag reste på aftonen till Pasteur för att få rättighet för dessa damer att se oläsligt, hvilket strax beviljades. De hade näml. uttryckt sin lifliga önskan att få se institutet och le service de la oläsligt.

Fru Holmblad från Köpenhamn är här – hon har passerat vintern i Mentone. Det är så många jag rätteligen skulle besöka – men jag skyller min oartighet på influenzan – som visserligen nu är öfverstånden, men som ändå kan gå som pretext – någon fördel skall man väl ha af det otyget.

På eftermiddagen gick jag omkring med grefvinnan Moltke, fru Torneblad och hennes dotter Signe – (Mamman har kommit och blir här till månadens slut) fru Holmblad från Göteborg [med blyerts:] Köpenhamn och Mme Artôt. – Stackars Sofi Wolkoff kunde ej komma emedan hennes gosse oläsligt igen blöder hvar natt och är mycket skrabbig. – Emellertid gick jag till dem och blef emottagen som en räddande engel, ty deras lif är ju ej omvexlande, och sorgligt till. De höllo mig qvar till middag, och så på aftonen var jag af Mme Artôt bjuden i hennes loge på Valkyrian – det var en väl änvänd dag icke samt, för en som haft influenzan

Till Köpenhamn kan jag ju komma senare tillbaka efter Norge, men jag kan ej denna gång igen lemna Rydberg. I Köpenhamn måste jag dessutom stanna 2 dagar för att retouchera fru Holmblads ögon. – det är ett öde med dessa porträtt i olika länder!

Fru Holmblads porträtt har jag återsett och finner det rätt bra – måtte jag vara lika nöjd med Rydbergs! – Det der Rydbergs porträtt och koikandet ut till Djursholm är en rigtig mara för mig.

I morgon retoucherar jag fru Holmblads ena öga och äter middag hos dem på Solbakken" heter stället vid Skodsborg.

Otur har jag haft med fru Holmblad, som haft först tandvärk, tandfistel, svullet kindben m. m., så att hon först om torsdag kan sitta.

i går var jag bjuden af Pasteur på fru Holmblad hvars (foster)dotter nu vuxit upp till en stor söt ung dam. Det är ändå utmärkt hyggligt folk. Det var så roligt att finna Pasteur vara ifrig revisionnist, färdig att brouillera sig med hvilke förmän som helst för denna saks skull.

Jag har träffat Mechelin, E Wolff och många andra landsmän. Vidare grefve Erik Moltke som berättade mig mycket om dem på Bregentved, Svendsen som talte om Finland med stor värme, min norske vän Grönvold som hade de befängdaste historier från Björnsons Aulested der han nu varit några veckor o.a. På e.m. skall jag gå till fru Holmblad och Brandes.