Albert Edelfelts brev

En djupdykning i Albert Edelfelts liv och konstnärliga arbete genom hans brev till sin mor Alexandra Edelfelt 1867−1901

Breven på linjen kommer i kronologisk ordning, börjandes från övre vänster hörn och fortsätter neråt samt åt höger
  • Brev
  • Brev med finsk översättning
  • Relaterat brev

Beskrivning

den första kvinnan i den bibliska skapelseberättelsen

Källor

Förekomster i brev

Visa personkopplingar för Eva
Antwerpen Allhelgonadagen 1873. – 1 november 1873
Redan på vägen, tvärs genom Brüssel, beskrev Jules Dubois tavlorna i Musee Wiertz; Antoine Wiertz är en idealist i vår materialistiska tid och Edelfelt fick ett egendomligt blandat intryck av denne; Wiertz tavla "Kristi triumf" med den korsfäste frälsaren och Lucifer, samt "Kristus, Eva och Satan" är vackra och utmärkta; "Une scéne de l'enfer" med Napoléon den store och "en barnamörderska" är förfärliga; all effekt av Dubois glöd reducerades till intet då Edelfelt hörde Emile Claus imitera hans svada för några bekanta de träffade då de återvände till Antwerpen.
Paris d. 26 Januari 1879. 26 januari 1879
Hans Heyerdahl som haft sådan succé med Adam och Eva föreföll Edelfelt suffisant [självgod] och tråkig.
Kjøbenhavn 4 maj 1894 4 maj 1894
Här är en "frie utställning" som är mycket intressant Jag skulle ha lust att skrifva om den. Der finnes isynnerhet ett kolossalt stycke af Skovgaard: Kristus "nedstigen till dödsriket" som med stora fel förenar en storhet och genialitet som jag är mycket anslagen af. Kristus kommer med ljuset i de dödas rike och "Sönderkrossar ormens hufvud" – De döda närma sig i legioner och få lif ju närmare de komma Kristus, och främst ligger Eva (en herrligt idé!) och ber på knä för dem alla i en alldeles magnifikt talade ställning. En sådan värdighet öfver henne, med det långa håret som skyler henne som en Mantel! Denna figur är bland det bästa jag någonsin sett. Kristus är litet för bombastisk – jag anser nog att Skovgaard genom hans häftiga gång, hans uppsträckta armar och vecken i den fläddrande manteln velat betona lifvet och ljuset som komma in i skuggans eviga hemvist men jag hade velat gifva mera mildhet och ro åt frälsaren. Skada att färgen är domgrå och litet smutsig. Men som sagdt, hvad gör det att der finns fel?