Albert Edelfelts brev

En djupdykning i Albert Edelfelts liv och konstnärliga arbete genom hans brev till sin mor Alexandra Edelfelt 1867−1901

Breven på linjen kommer i kronologisk ordning, börjandes från övre vänster hörn och fortsätter neråt samt åt höger
  • Brev
  • Brev med finsk översättning
  • Relaterat brev

Beskrivning

oidentifierad i detta sammanhang

Källor

Inga källor
London d. 30 maj 84. 30 maj 1884
En hiskelig menniskomassa – men alldeles olik den i Paris – mest herrar här, men icke gentlemen. Det hela var mycket mindre vackert än Longchamps i Paris. Hit hade man kommit för att slå vad om tusental, supa eller stjäla. Bookmakers (de der vad-hållar agenterna) skreko som galningar, man trodde sig vara på Börsen. Pundstyckena flögo, hundra och tusentals pund stoppades lösa i byx-fickorna – det var som på den värsta spelbank på jorden. Och detta från de högsta till de lägsta. Damerna som sutto upp på mail-coaches voro naturligtvis neddammade af den långa färden, och sågo derföre ej så vår-granna ut som i Paris. Dammet, de usla trånga tälten, folkets förlustelser, allt dammigt, smutsigt, de afspända hästarne, pale-ale, brandy och champagne som flöt i strömmar, allt detta gaf åt det hela ett visst tycke af zigenarläger. Och en sådan pöbel – aldrig, aldrig i mitt lif har jag kunnat tänka mig ett sådant pack. fulla, smutsiga råa, ohyggliga. Tag våra värsta hamnbusar från Mellins hörn och tänk dem i tiotusental, lägg dertill de mest förnedrade qvinnor och käringar i gamla herrskapshattar, söndriga spetsshalar och trasiga handskar – alla halffulla, rödnästa! Se efter i Tom och Jerry, de populära scenerna – så ser det ut.