Albert Edelfelts brev

En djupdykning i Albert Edelfelts liv och konstnärliga arbete genom hans brev till sin mor Alexandra Edelfelt 1867−1901

Breven på linjen kommer i kronologisk ordning, börjandes från övre vänster hörn och fortsätter neråt samt åt höger
  • Brev
  • Brev med finsk översättning
  • Relaterat brev

Beskrivning

svensk journalist, författare

Källor

Paris 1 maj 1901 1 maj 1901
Just nu har jag haft en envis intervieware här från Idun och Aftonbladet en herre som heter Lindblom. Som jag för hans skull fick sitta uppe i natt och retouchera fotografin efter A. Acktés porträtt, var missöjd med detta lika så pinsamma som i grunden onyttiga arbete, som jag dessutom två gånger bedt hr Lindblom på ett hyggligt sätt) draga sina färde, var jag föga lifvad för ett interwiew, när han kom på slaget 2. – Jag hade lust, som Flaubert att skrifva en sjelfbiografi en gång för alla, sådan som brackorna vilja ha en konstnärsbiografi. Flaubert säger bl.a. "Jag har förbindelser med alla Europas hof och utländska ambassadörer komma ofta och rådfråga mig i kinkiga fall. Je suis très riche et je donne des fêtes." – Förskräckt öfver dessa mina planer att sjelf författa biografin, lofvade Herr Lindblom låta bli att fråga ut mig och skulle visa mig sitt opus om fredag, då han igen kommer hit med en fotograf! – Jag hade skrifvit om mitt utseende: af medellängd, snarare lång än kort, en smidig, nervös gestalt. De blixtrande bruna ögonen uttrycka mildhet som dock ej utesluter viljekraft. Jag bär till mitt yttre prägeln af en fullständig gentleman och mina kläder komma ifrån verldens bästa skräddare. Jag är en utmärkt kännare af viner och ingen kan anordna en fin liten middag som jag. Jag är dessutom ett finansielt snille för hvilket icke de mest subtila affärskombinationer äro främmande o.s.v. o.s.v. alltnog hr Lindblom blef förskräckt. Om de engång skulle begripa huru otäckt hela detta interviewsystem är. – Men de uslingarna få betalt för rad och vilja göra det så långt som möjligt och derför få man stå och skämmas för publiken såsom en jubelåsna.
3 maj 1901 3 maj 1901
Hemkommen kl. 2 hade jag mina två plågoandar här – interviewaren Lindblom och fotografen Albin. L. läste sitt opus der jag fick ändra åtskilligt.