Albert Edelfelts brev

En djupdykning i Albert Edelfelts liv och konstnärliga arbete genom hans brev till sin mor Alexandra Edelfelt 1867−1901

Breven på linjen kommer i kronologisk ordning, börjandes från övre vänster hörn och fortsätter neråt samt åt höger
  • Brev
  • Brev med finsk översättning
  • Relaterat brev

Beskrivning

friherrinna, g.m. direktör Sven Palme, syster till Viktor Magnus von Born

fredag kl. 12 på natten 10 september 1880
I förrgår på kvällen var Hanna Born där; hon var tvär och surmulen mot fröken Sophie Manzey, så åter plötsligt öm mot Madame Emilie von Etter, någonting ouppfostrat och hysteriskt som inte anstår en så högadlig fröken; sedan hon åkt diskuterades hennes sinnestillstånd; Edelfelt påstod att det varit krakel [bråk] i hemmet, och att utsikten att tillbringa vintern på landet hade spätt på hennes svårmod; de andra menade att Hanna Born var olyckligt kär i Edelfelt; Koki von Etter var obarmhärtig och härmade henne och Mademoiselle [?] Hedvige och har gått på med Gammelbackaspråket [franskan som talades på Gammelbacka].
d. 17 nov 1880 17 november 1880
Edelfelt undrar vad det är för "skandaler" som Grevinnan Wilhelmina Ehrnrooth insinuerat; det är grymt att den enklaste sak inte ska få bli sådan den är utan förstoras och utmålas av dumhet och avund; de må säga vad de vill om Edelfelt, men om de ger sig på fröken Sophie Manzey eller Etters skulle det göra honom rasande; han har alltid velat vara lojal och gemtlemannamässig och aldrig lova mer än han kan hålla till fruntimmer; Hanna Born är inte nobel trots sina anor; allt hon kunnat säga är inte annat än lögn; det är lämpligt och bekvämt med karlar, dem ger man en örfil eller skjuter ihjäl; inför fruntimmers förtal står man försvarslös och skär tänderna.
Paris tisdag d. 14 dec 1880. 14 december 1880
Gunnar Berndtson retar Edelfelt med att denne får sju fredagar i veckan om han gifter sig med Sophie Manzey; det framgår att Edelfelt varit på tapeten i Petersburg som prétendent; Berndtson har förgapat sig i Anna Ehrnrooth och har nog av Hanna Born; ännu har inte Edelfelt klart för sig vad grevinnan Mimmi Ehrnroot avsåg med sin scen, och vilka skandaler hon antydde på.
d. 2 februari 2 februari 1881
Mamma har ju hört hvilken briljant effekt solfjädern gjort. Jag fick till min stora öfverraskning och glädje bref från både mor och dotter, alldeles förtjusande, vänliga bref. Mamma frågar hvad hon skrifver – och Jag finner ingen bättre utväg än att citera fröken Sophies bref in extenso: "Merci, Monsieur Edelfelt, merci cent fois! Comment vous temoigner toute ma reconnais sance, comment vous dire combienje suis enchantée de mon évantail! Si vous saviez quel effet i a produit, comme tout le monde le trouve ravissant! Si vous pouviez entendre les éloges qu'on fait de l'artiste, de son talent, de son goût, de son idée, de son "imagination vive" (Bornskt uttryck, ifall Mamma mins) Et moi, je suis toute fière de savoir que ce chef d'oeuvre m'appartient et j'ai grande envie de rire en regardant cet heureux couple et la figure moqueuse d'Iris (ämnet måladt på solfjädern) – Il m'était permis de vous écrire deux mots seulement, aussi je vous quitte. Croyez, Monsieur Edelfelt à ma sincère reconnaissance et à l'amitié que je vous porte S. M. "
Petersburg Lördag – d. 9 jan. 1882 9 januari 1882
Tänk att Hanna Born rest sin kos utan att jag fått träffa henne – hvad månde deraf uppstå för historier. Sanningen är att jag ej haft tid att uppsöka henne och att sjukdomsfallet hos Manzeys gjort en tillämnad bjudning der omöjlig. Emellertid lär Paul, som träffat henne, förklarat att jag ständigt var sysselsatt på Gatschina.
Petersburg d 27 mars 1882 27 mars 1882
Osäker koppling I morgon är balen hos Bruuns och den lär börja med sällskapsspektakel, der fröknarne Siemens och Poggenpohl skola göra furor. Jag tillstår att jag hellre skulle ha se och beundrat Hanna och Anna på tiljan.
Petersburg onsdag 15 nov 82 15 november 1882
Osäker koppling Tack för alla Edra bref. Annis Buttis och Mammas. Det käns så godt att få litet doft af hemmet i näsan igen. Det förefaller mig som om jag verkligen, som fröken Born sade, såge rysk ut, när jag är här – Just som de andra – åtminstone blir mina själsegenskaper betydligt slappade af den här luften.
d. 2 febr 83 2 februari 1883
Jaså Hanna skall komma hit! Får se hvem hon får till ressällskap. Skada att Berndtson ej kommer samtidigt – de tu skulle just kunna bli ett par.
d. 15 april 83 – 15 april 1883
Hvad jag är nöjd att ni ej kommit nu ty vi äro midt inne i la lune rousse – vädret är obeskrifligt gement, men jag hoppas att det skall gå om d. 6 maj, då det blir månskifte. Stackars Hanna Born, hon måtte få ett jemmerligt intryck af Paris.
Paris d. 20 april 20 april 1883
Jaså, Hanna Born är i antågande. Jag har ingenting annat emot henne än att hon skulle vara en slags gène och kontroll på vårt görande och låtande.
Måtte nu Berndtson komma hem till dess – Han skulle vara hennes kavaljer. Jag tycker alltid att de borde bli ett par.
d. 24 april 83 24 april 1883
Hanna Born är kommen, har underrättat mig sin ankomst och jag har varit på Hôtel Du Louvre och sökt henne, men ej träffat henne hemma.
d. 27 april 83 27 april 1883
I går kl. 7 på aftonen, när jag gick "efter midten af gatan, tänkandes på verldens gång" hörde jag med ens ett: nej, se på herr Edelfelt, med den renaste Gammelbacka accent – det var Hanna och Bolinders.
På porträttutställningen tycktes hon ha en högst dunkel aning om hvem Talleyrand var – Mme Récamier Ingres, Delacroix voro alldeles obekanta för henne – likaså visste hon ej hvad jag mente med skräckväldet, "la terreur” – konventet o.d. – icke sannt det är ej ändå tillåtet att ha så litet reda på sig – och jag gläder mig åt att Annie aldrig kan göra sådana frågor som Hanna i går.
Hanna finner Paris förtjusande, trots vädret, (som för resten i dag är mycket bra) hon har studerat Bædeker och planer och saker, har redan sett Fedora, varit hos sömmerskor velat upp i tour St Jacques, och är så inne i förhållandena som möjligt.
Hon var emellertid mycket lifvad – skulle så hem till hotellet för att ta ett rekommendations från Ellan till Runebergs, och som det just var min väg och jag skulle hem – erbjöd jag henne plats vid min sida i en öppen vagn – Nous voilà partis, och jag tog omvägen till Bois de Boulogne – Hanna strålande – vädret var vackert och rigtigt vårligt. Runebergs voro ej hemma, och Hanna återvände ensam hem.
I dag skulle jag gå på en utställning af porträtt sedan början af århundradet till våra dagar, och passade då på att vara artig, så att jag erbjöd henne och Bolinders att följa med. Bolinders voro trötta, och som Hanna sade föga intresserade för konst backade, och så voro vi ute på tumanhand. Nog skulle det vara roligare att gå på en dylik utställning med Annie, som vet något – ty Hannas insigter i fransk historia föreföllo mig, som ingenting kan, bra bristfälliga.
Hon sade att Mamma var så rädd för svårigheterna att resa mens att Annie var mycket lifvad.
För resten pratar hon ju så mycket – nu har sällskapandet med Bolinders gjort att hon talar med litet svensk accent, som i förening med den Gammalbackska, gör en ganska lustig verkan.
Hon har klädt sig på Louvre – litet i ögonenfallande tycker jag – och har en fin hatt bunden under hakan, en helt ljus, skotsk "visite” – o.s.v – något egendomligt som ändå ej är så rigtigt lyckadt.
Jag har nyligen fått adress på ett "family Hôtel” nära Triumfbågen, som skall vara utmärkt bra, och vill jag derföre med det snaraste gå dit för att se på logementet och höra om vilkoren. Hanna bor med Bolinders på Hôtel du Louvre, men ett sådant stort hôtell är ju alltför stökigt och bråkigt, och så är det ju bäst att ni bor i närheten af mina trakter.
Det är då eget med Borns att de aldrig kunna vara rigtigt som andra menniskor
Stockholm, tisdag d. 24 mars 85 24 mars 1885
Herrskapet Palme mötte i Stockholm.
Kunde inte bo hos Palmes, eftersom gamla herr Palme var där; tog in på hotell Rydberg som är dyrt och tråkigt.
Gick på teatern med Palmes; övriga i sällskapet var fröken Elin Palme, tre fröknar från Kalmar, två baroner och löjtnanter Rosenblad och en löjtnant "Hassel..."; Edelfelt konstaterar att herrarna Rosenblad ser typiskt svenska ut, är "hyggliga"; såg tråkig operett: Rip van Winckle.
Hanna Palme talade med den ena Rosenblad on kvinnans emancipation, Nordau, Spencer, Mill.
Hanna Palme tyckte att sällskapet var för ogenerat och för lite högstämt.
Hanna Palme var "skandaliserad" när fröken Törnebladh spelade; Hanna Palme menar att Sven Palmes släktingar är "gräsligt simpla"; Edelfelt konstaterar att fröken Törnebladh är mycket musikalisk.
Hanna Palme "protegerar" Herman Bang, och menar att han är "enkel och anspråkslös".
Hanna Palme vill alltid vara "på tvären"; Edelfelt skulle inte vilja "vara i Sven Palmes skor".
Middag hos Palmes med fru Edgren, fru Kovalevsky, fru Laurin, herrskapet Henrik Palme, Leffler med fru; skål utbringas för Edelfelt.
Herrskapet Palmes hem är smakfullt arrangerat.
Olof Palme liknar von Bornarna till utseendet; Hanna Palme gläder sig åt det i släkten Palmes närvaro.
Edelfelt har bjudit herrskapet Palme och Elin Palme på middag samma kväll.
Palmes var bortbjudna till middagen: Edelfelt åt middag hos Steyern; fru Steyern är "allmogen lik" och sonen är ful; hemmet är vackert som hemmen är i Stockholm; Steyern är bibliofil och har mest moderna böcker.
Lördag d. 28 mars, på jernvägen mellan Göteborg och Jönköping 28 mars 1885
Lämnade "tavelbestyren" till fru Edgren; hon och Hanna Palme är upprörda över att Edelfelts verk inte har ställts ut i Stockholm; de är arga på Looström; fru Edgren ville skriva i Stockholms Dagblad, men Edelfelt har lyckats hindra henne.
Fru Edgren har fått carte blanche att styra och ställa som hon vill; Edelfelt tror att hon tillsammans med Hanna Palme kommer att se till att verken kommer till sin rätt.
Edelfelt har bjudit Palmes på middag före avresan.
Hanna Palme har blivit för radikal, men Edelfelt förstår henne ändå i hennes opposition mot styvheten i Sverige.
Nyårsdagen 1886. 1 januari 1886
Hos Ehrenborgvar baroner, grosshandlare, sångerskor; sällskapet var i avsaknad av värdinna ogenerat – nästan som på värdshus; löjtnant Rosenblad, Hanna Palmes vän, hade roligt åt Hannas föredrag som han inte hade hört om förut; Björksten sjöng brandvaktssången; Ehrenborg utbringade nyårsskålen; dans, musik, enkelt smörgåsbord med många viner; inte roligt.
Paris d. 28 april 86 28 april 1886
Kan Alexandra Edelfelt skicka ett bra fotografi av "Lördagskväll vid Hammars" till Hanna Palme [avser eventuellt Henrik Palme, i brev 14.5.1886 skriver Edelfelt "H. Palme" och "han"] för att visas åt fru Ekman? Eller kanske det är bättre att vänta tills efter öppnandet av Salongen?
Paris d. 9 februari 87 9 februari 1887
Edelfelt träffade en fröken Törnebladh på balen; han känner henne genom Hanna Palme och Rosenblad; fröken Törnebladh är en riktig Ulla Winblad; hon har "Norrköpingsnäsa", vackra blå ögon, är röd och vit och fyllig; "alltihop litet simpelt men fräscht och ungt".
Lyckligtvis talas det mindre om kriget nu; fransmännen är lugna och resignerade, talar om att göra vad man måste: "fais ce que dois advienne que pourra"; samma uttryck som Hanna von Born har citerat fritt och missförstått då hon talat om att göra vad man vill, "fais ce que veux advienne ce que peut".
Paris d. 3 mars 1887 3 mars 1887
Många svenskor har gjort visit i ateljén med friherrinnan Leuhusen, född Boström; bland dem en fröken Lejonhufvud och en fröken Törneblad, som är en "dansdocka" och bekant för Edelfelt efter en kväll med Palmes och bröderna Rosenblad på Kung Carls annex [annex till hotell och restaurang Kung Karl i Stockholm].
Paris 30 mars 89 30 mars 1889
Glad över att de unga damerna i Madame Jacquinots pension ser hyggliga ut; där finns bara en skandinaviska; en amerikanska är kokett och påminner om Hanna von Born.
Thorsdag 1 januari 1890
Det är ett öde att Hanna Palme kommit från Holland; hon bor inte hos Edelfelts, men hon kommer att vara hos dem morgon, middag och kväll; Jarl Hagelstam kommer först den 15 maj; Hanna Palme trasslade in sig då hon skulle beskriva ändamålet för sin resa; Hanna Palme är ingen god representant för det "juridiskt-von Bornska", eftersom man ofta kommer på henne med "tvetalan"; Hanna berättar å ena sidan att hon haft difteri eller influensa i vinter och att Sven Palme bett henne resa för att hon ska bli frisk, å andra sidan att hon aldrig roat sig som i vinter och känt sig så frisk; å ena sidan att hon kommit till Paris för att köpa möbeltyg till det nya huset, å andra sidan att hon behöver bara 6 meter tyg; å ena sidan att det ät roligt att träffa Jarl Hagelstam, å andra sidan att hon nog inte kommer att få träffa honom och att hon ska resa innan han kommer; Hanna Palme menar att människor är "stygga" som förtalar henne och Jarl.
Kan inte begripa hur Posnidscheff i Tolstojs "Kreutzersonaten" p.g.a. "lös svartsjuka" kan döda sin fru; om Edelfelt vore Sven Palme eller Jarl Hagelstam kunde han komma på onda tankar p.g.a. Hanna Palmes "eviga bråk", oro och brist på poesi och passion, med personlig fåfänga och verksamhetsbegär som utgångspunkt.
Hanna Palme kommer snart; hon vill profitera av resan på bästa sätt; kommer troligen att utgjuta sin inneboende ilska över Edelfelts till slut, då de inte uppfyller alla hennes fodringar; Edelfelts får inget tack för de små uppoffringar de gör.
Ellan kan från och med igår inte göra vad hon vill; Hanna Palme har placerat sitt arbete i familjens sal.
Nu är det vår; familjen haft planer på att åka ut på landsbygden efter lördagen, men det blir inte av p.g.a. Hanna Palme.
Paris 11.4.90. 11 april 1890
Ellan fick i förrgår brev från Hanna Palme, om att hon snart kommer till Paris; hon ska vila ut efter sjukdomen i Haarlem och Paris; Edelfelt: vilken sjukdom?; Ellan blev utom sig och menade att familjen inte skulle undgå Hanna Palme; Edelfelt: man kan arrangera så att Hanna Palme inte bor hos Edelfelts; Ellan menar att hon inte bjudit in Hanna Palme och brevet såg ut som om Hanna Palme förväntade sig en formell inbjudan.
Lördag d. 19 april kl. 2 e.m 19 april 1890
Hanna Palme "ligger över" Ellan morgon, middag och kväll; igår då Edelfelt kom hem var Ellan så trött att hon såg sjuk ut och Edelfelt fortsatte att konversera Hanna.
Hanna Palme talade igår om bildning och frihet; hon menar att man blir en "fullständig människa" endast genom äktenskapet.
Det är ingen idé att försöka föra ett samtal med Hanna Palme: hon har inte tänkt igenom det hon säger, utan upprepar bara det som de herrar hon koketterat för har sagt.
Varför är Hanna Palme i Paris?
Hanna Palme tål inte Wentzel Hagelstam och hans fru, inte heller fröken Lagerborg; tror hon att Edelfelts inte genomskådar henne?
Ellan har rått Hanna Palme att bo på hotell, det är konvenablare än ett hotel garni; Hanna vill inte bo i en pension.
Trots att Hanna Palme deklarerar sin vänskap för Ellan, är hon elak.
Hanna Palme är tröttande och hon kommer att stanna en månad.
Madame Jacquinot är förvånad över Hanna Palmes historier och hennes vistelse i Paris ensam, utan någon anledning.
Det kunde vara riktigt roligt att ha en kär person i Paris, som Annie eller Berta Edelfelt; artigheten med en främmande är tröttande.
Paris 20 april 1890. 20 april 1890
Hanna Palme kom på morgonen; Edelfelt har varit tillsammans med henne hela dagen; igår hade hon i arg ton frågat Ellan om Edelfelts vill förhindra henne att träffa Jarl Hagelstam; Ellan svarat att Hanna är en fri människa, men att Ellan tycker att tidpunkten för resan är underligt vald och att Hanna inte ska undra om folk drar sina slutsatser; idag har Hanna bara talat om sina barn, sin man, sitt hem, sin lycka.
Efter frukosten med Ellan och Hanna Palme på en assaut d'armes, men där var så hett att Ellan nästan blev sjuk; flanerade sedan bland söndagspubliken i Champs Elysees; efter det "rymde" Edelfelt till ateljén efter att ha uppmanat Ellan att gå hem och vila sig och Hanna att göra visit hos Runebergs; Edelfelt ska träffa Ellan och Hanna på kvällen; köksan har ledigt och de ska äta ute, antagligen på Weppler; Hanna vill inte komma med eftersom hon menar attt Edelfelt inte ska ha utgifter p.g.a. henne; Edelfelt: hon kommer att komma med i alla fall.
Man kan inte lära sig något av Hanna Palme, inte studera henne, eftersom hon inte är naturlig; det nyckfulla och elaka som kom fram under hennes svåraste perioder i Haiko, kommer ibland fram igen, omväxlande med de största kärleksbetygelser.
Hanna Palme kallar Erik för "lille raring", men han ser ganska likgiltig ut.
27 april 90 27 april 1890
Det är en "evighet" sedan Edelfelt skrev senast; Ellan har skrivit till Annie Edelfelt, så att Alexandra, Annie och Berta Edelfelt vet att Ellans och Edelfelts tid gått åt till att hålla Hanna Palme sällskap.
Den senaste veckan har bestått av "möda, arbete och enervering"; trött efter arbetet med 2 porträtt under dagen, skulle Edelfelt ut med Hanna Palme om kvällarna; försökte se tröttare och likgiltigare ut, men Hanna hade ingen misskund; på torsdag antog Edelfelt en inbjudan till en bjudning för att få ledigt.
Det kunde vara roligt att gå på teater etc. med en sympatisk person, men inte med Hanna Palme som bara väntar på att "få fast" Edelfelt för något: äktenskaplig olycka, karaktärsfel, krångligt lynne; Hanna är "sockersöt och smickrande"; gör Ellan kärleksförklaringar oväntat och omotiverat.
Igår skyllde Ellan och Edelfelt på att vara bjudna av Chambure för att slippa umgås med Hanna Palme; de bjöd istället Chambure på Ledoyen; imorgon bjudna till Vallery-Radots tillsammans med Fabrice Carrés och Legouvé.
"Lustigt" att se hur Hanna Palme själv börjar inse det "huvudlösa" i sin resa; endast bristen på prestige tycks störa henne; Edelfelt: konstigt att hon inte tänkt på det förut; en kvinna som reser från man och barn utan anledning kan inte tas på allvar av någon man; man kan inte få allt i livet: frigjordheten går inte hand i hand med respekten för en hederlig mans äkta maka; Hanna vill inte se det senare inskränkas, vill inte foga sig i det konventionella.
Hanna Palme visat brev från Jarl Hagelstam för Edelfelts för att de skulle se att tonen i breven var "oantastlig"; Edelfelts omdöme om Jarl Hagelstam blev inte bättre, snarare tvärtom; Jarl Hagelstam har en skolpojksaktig säkerhet, faderlighet, något av en "ateistisk själasörjares öfverlägsna råd"; om Edelfelt skulle vara kvinna skulle han bli sårad, ifall han hade den stolthet som är nödvändig för en kvinna.
Jarl Hagelstam tackar Hanna Palme för hennes "modiga kamp" mot det konventionella, samtidigt som han förebrår henne att hon skriver på sorgkantat papper, trots att hon inte älskade sin svärfar; Jarl Hagelstam går åt sin rival August Ramsay på 3 brevsidor.
Sven Palme skriver "beskedliga" brev till Hanna Palme; Edelfelt: Sven måtte inte ha varit med när svartsjukan och krutet uppfanns.
Jarl Hagelstam verkar inte vara i antågande; Hanna Palme funderar på att resa.
Chambure bjudit Edelfelts och Hanna Palme på teatern på torsdag för att få se Hanna; han föreställer sig henne utgående från extravaganta amerikanskor, men kan inte föreställa sig det provinsiella och Hannas lust att "förvåna dem därhemma".
Ellan säger åt Hanna Palme vad som inte passar för ett "hyggligt fruntimmer" och Hanna spelar alltid förvånad.
"Sorglustigt" på teatern: Ellan och Edelfelt var trötta, Hanna Palme var "sprittande och affekterad"; Edelfelt jämför henne med modisten i "David Copperfield".
Middag hos Zorn igår; Ellan kom inte, skyllde på huvudvärk; Zorn, Sparre och Reinhardt "flaxade" kring Hanna Palme, men tyckte att hon var tillgjord; de frågade Edelfelt varför Hanna är i Paris, Edelfelt svarade inte.
Paris 3 maj 90 3 maj 1890
Alla är friska, vädret är vackert: allt skulle vara bra, om inte Hanna Palme skulle komma på visit hela tiden; hon är inte naturlig, inte diskret, inte rolig, inte taktfull; hon passar inte i Paris; hon "slår inte an" på någon.
Middag och teater igår med Chambure; han och Hanna Palme kom inte överens; Hanna var "snipsig", spelade "framtidskvinna" och uttalade sig dumt om de franska kvinnorna.
Hanna Palme tänker kanske stanna ännu längre i Paris, eftersom Jarl Hagelstam inte ännu syns till.
Ellan är som en "hamu": det är ansträngande att hela dagen löpa risk att bli "anfallen" av Hanna Palme; Hanna citerar Ellan för fransmän som är främmande för Edelfelts; Hanna beskrivit en ung herr Ballot för Ellan, så att Ellan sagt "usch en sådan karl"; Hanna hade gått till Ballot och berättat vad Ellan hade sagt; sedan återvänt till Edelfelts och berättat att hon sagt åt Ballot att Ellan är hans fiende; Edelfelts kan inte ett ögonblick vara säkra för Hannas historier.
Tisdag 13 maj 1890 13 maj 1890
Hanna Palme reste plötsligt; Edelfelt vet inte vad det var som påskyndade hennes avresa; Ellan och Edelfelt var glada som skolbarn då de "stuvat in" henne i tåget.
Hanna Palme varit som en påtvingad inkvartering i en månad; Edelfelt: för att slippa dylika situationer i framtiden ska 1. Annie eller Berta Edelfelt tillbringa april och maj i Paris hos Edelfelts varje år, 2. Alexandra Edelfelt är också välkommen, 3. Edelfelt tänker vara envis i denna fråga.
Paris 15 [med blyerts 16] maj 1890 16 maj 1890
Hanna Palme har rest; det var en stor lättnad; Edelfelts fick aldrig klart för sig vad som inträffat mellan Hanna och Ballot, som är en av hennes beundrare, men enligt Edelfelt gick det till såhär: Ballot är halvbror till franska ministern i Stockholm, en lovande ung man på 27 år som vistats i Stockholm i år; efter att han återvänt till Frankrike fick han underlivsinflammation och Hanna gjorde gällande att hon skötte honom, trots att han har mor och systrar; Ballot blev bättre, bjöd Hanna på teater och middag, men fick återfall och hans mor blev rasande på Hanna och Ballot skrev till henne att hon skulle resa utan att hälsa på hos honom, men Hanna gick dit i alla fall och blev "stukad"; bestämde sig för att resa följande dag, utan att gå på bjudning till Madeleine Lemaire trots att hon låtit sy upp ny klänning.
Hanna Palme började storgråta sista kvällen hos Edelfelts, då Ellan var sysselsatt med hushållsbestyr eller med Erik; omöjligt att få reda på varför Hanna grät; för att vara en von Born saknar Hanna logik i ord och handling.
Hanna Palme reste och känslan av frid kunde inte rubbas ens av det faktum att Edelfelt hade mycket arbete; Edelfelt bestämde sig för att ha Annie eller Berta Edelfelt på besök i fortsättningen om våren: på det sättet blir det de roliga sidorna av att vara à trois.
Paris 14 [18?] juni 90. 14 juni 1890
Hanna Palmes tårar över Edelfelt väcker hans förvåning, trots att han är van vid hennes "förvånande sinnesstämningar"; hoppas att Hanna kan vara "hygglig" mot fröken Törnebladh och inte behandla henne som Elin Palme; Edelfelt tycker om fröken Törnebladh och minns hus Hanna var "gemen" mot henne första gången Edelfelt träffade henne i Stockholm.
Ska Hanna Palme börja "bråka" med Ramsay igen? Hur ska Hanna förefalla när hon blir gammal och ingen längre kurtiserar henne? Edelfelt: hemskt att tänka på den galla hon då kommer att spy över dem som har mera tur i kurtis.
Stockholm lördag kl 4 e.m 1 januari 1891
Jag skrifver ej till Ellan denna gång, emedan jag har endast en halftimme på mig tills jag skall sammanträffa med Palmes och äta middag med dem – Mamma får delgifva Ellan detta brefs innehåll och säga att jag här – näst skall skrifva till henne. –
Nu just träffade jag fru Palme, som kom från Millets. I afton gå vi på teatern – om måndag går jag och Don Juan på Op'ran Hvad Bertha skulle ha haft roligt i går! Om tisdag middag hos Snoilsky om onsdag hos Geber. Nu måste jag sluta ty Palmes vänta mig på hôtel du Nord. –
tyvärr ännu Paris 2 augusti 1891 2 augusti 1891
på detta sätt är jag ej hemma förrän d. 15 – det är mycket sent och sommaren är då så godt som slut,men jag får i alla fall den stora glädjen att vara med om Mammas födelsedag – och den mindre glädjen att vara med om Hanna Palmes dito, d. 19, med melon och Gadolin och lawn-tennis på Gammelbacka
Stockholm 29 sept. tisdag. 91. 29 september 1891
Med Millaais har jag gjort bekantskap. Han är mycket hygglig och liknar mycken en Mr Darcel som jag sett hos Mme de Lurcy. De ha hos sig af franska statens gobeliner, som ger något extra fint åt våningen. Om torsdag är jag der på middag med Zorns och Unga Scholander, Bellmanssångaren och Palmes. På väggen hade Millet flere af mina taflor, och sade att han reklamerar mig som fransk konstnär.
Stockholm Okt. tisdag 1891 1 oktober 1891
I går var Hanna Palmes stora fest för Mechelin och mig (!!) Hundra personer, mycket väl arrangeradt, tal af Sven Palme, och ett mycket bra svar af Mechelin. Der voro Hela venster-Stockholm, qvinliga Idun, Hedin, Gyldén, Victor Rydberg Strindberg, Tor Hedberg Millets, fröken Törnebladh (som sjöng mycket) Gunnar Berndtson med fru, Zorns, den der behagliga fiffiga fröken v. Knorring, en mycket vacker ung fru Medin, fru till en doktor, och en massa menniskor som jag aldrig fick veta namnen på. –
Läs detta bref för Ellan – det jag skref till henne i går handlar ännu ej om Hannas fest och kungen. –
Stockholm 2 okt 91. fredag 2 oktober 1891
I dag är jag med Zorn, R. Bergh, Strindberg m. fl. hos Palmes på Djursholm Nu fick jag påminnelse från P. att ej försumma tåget. –
Stockholm lördag 3 okt 91 3 oktober 1891
Jag var i går afton på middag hos Palmes på Djursholm och har legat der öfver natten De ha det mycket vackert, beqvämt och fint derute, men det är ändå bra långt från Stockholm, isynnerhet som stationen, Stockholm östra, redan ligger utom staden.
Stockholm tisdag 20 Okt 91 20 oktober 1891
Om torsdag är jag bjuden till Palmes om lördag till Millets med prins Eugén, Zorns, och fröken Törnebladh. Signe T. skall den 2dra November resa af till Paris för att egna sig åt sång – elev af Mme Artôt, hos hvilken hon får bo. Menniskorna tvifla på hennes framtid som sångerska, men hon sjelf är mycket deciderad och tror att det skall gå. Millets ha nog försökt måla framtiden dyster för henne, men hon vill ändå försöka. Mme Millet håller mycket af fröken Törnebladh.
Hanna Palme har jag ej sett på en evighet.
Stockholm tisdag 28 okt 91 28 oktober 1891
I morgse kom prins Eugen och ursäktadesig för att han icke kommer på festen i morgon. Hade det gått efter hans vilja så skulle bara målarena gifvit en fest för mig och då skulle han gerna vara med – men nu kommer det "en hopa folk" som han ej bryr sig om. – Naturligtvis något politiskt mankemang – någon som gått åt kungen – man får hålla tungan rätt i munnen för att veta hvem man skall tala om för en tredje person här i Sthlm, ty alla äro delade. i partier, värre än hos oss. Palmes äro ansedda som socialistanförare, Vult v. Steijern såsom Strindbergs beskyddare och vän och det är nog. Prins Eugen är mycket radikal på tumanhand, frisinnad och frispråkig, men i det offentliga lifvet tar han ofta prinsansigtet på sig – det klär honom bra för resten. Senaste lördag hos Millets var han helt igenom prins. – Millet stod jemte de fem eller sex medlemmer af legationen nere vid inkörsporten för att ta emot vagnen, och prinsen tågade sedan in i salen under det att dessa herrar och vi andra bildadt en slags oläsligt, han iklädd hederslegionens band och stora kraschan. –
Djursholm tisdag morgon 28/6 92 28 juni 1892
I Söndags var jag på middag hos Elin Palme-Berger numera. Hon tycktes vara alldeles förtjust öfver flickornas visit – Hon har trott nu under 3 år, snart 4, att vi Haikobor hade något emot henne, att Hanna förtalat henne och vi trott derpå etc.etc. –
Stockholm den 28 juni 1893 28 juni 1893
Så följde vi Hanna som for till Norge till bangården. Hon hann under denna korta färd säga några gemenheter om Rydbergs porträtt – seder mera har jag funnit dem vara fullkomligt osanna. Hon har dessutom undfägnat Rydbergs med berättelser om mina lidanden på Djursholm i fjol. Om jag blott begrepe hvarför då jag varit för utsökt hygglig mot henne. –
Stockholm söndag 1sta april 94 1 april 1894
I dag skall jag till Snoilskys, i morgon till Palmes, om tisdag till Emric Öhmans föräldrar.
Paris söndag d. 28 Juli 95 28 juli 1895
– Fröken Lindgren reser i morgon öfver Stettin som lär vara en god väg. Jag skulle gerna ha rest med henne också. huru för helst bara jag fått hvila på sjön och snart komma hem. Måtte nu bara intet Abrasantzoffar i otal öfversvämma Haiko. Men de komma nog – väg visar dem ingen, de hitta ändå! Jag har af Edra bref ej fått h veta hvem som är på Gbacka. Är Hannuschka der? – Jag för står Mamma så innerligt väl, då Mamma talar om trött heten efter sällskapandet med Ottelinerna – Detta att sällskapa och konversera, vore det än med ljusens englar är det tröttsammaste på jorden. Jag hade så nog af det i dag med alla visiterna i ateliern. –
Stockholm onsdag afton 11 november 1896
Djursholm förföljer mig – I måndags på middag hos Palmes, i går hos Lefflers.
Hos Palmes var der stor sorg efter Gyldén. Var det icke märkvärdigt att han lade ned att dö samma dag jag kom till Sthlm! I dag proponerade amanuensen Martin (var det ej han som var förlofvad med Cotta?) att gå dit (till Gyldén) och måla af honom som död, men jag refuserade emedan det ändå skulle blifva lika svårt att göra ett lefvande porträtt efter detta likporträtt. Björck som kände honom bättre, proponerade jag i stället.
Stockholm måndag 16 nov, 96 16 november 1896
Palmes äro mycket bedröfvade öfver Gyldéns död. Han var deras stöd i Thule emot Leffler. Hanna menade att Gyldéns frånfälle var en direkt penningeförlust för Thule. Hon är beundransvärd ändå med sitt klara affärshufvud och okufliga energi. Hon har med Leffler (trots fiendskapen) underhandlat om en affärstransaktion på 160,000 kr. – jag märker att det är sannt, ty Sven, hon och Leffler har berättat saken på samma sätt. Hon gick för att "Sven icke skulle förgå sig" – och lyckades. Leffler sade att hon börjat sin harang, hemma hos honom med: "Jag skall säga att min man inte är så dum som Professorn tror". Det lär varit hon som upptäckte Gyldén som direkt stöd för Sven, och förvärfvade i honom en vän, ehuru han från början varit mycket afvogt stämd mot henne. Sven telefonerade till mig och frågade om jag (!!) ej kunde hindra Leffler att gå på Gyldéns begrafning. – Nej, jag tycker att jag kommit tillräckligt in i deras historier redan och bryr mig alls ej om att tränga djupare in i dem.
Stockholm, söndagen d. 29 nov. 1896 29 november 1896
Häromdagen var det en fest för Levertin, med hela det Stockholm, högskolans och det "literära venstras". Heidenstam var der, Birger Mörner (en snäll entusiastisk yngling, T.stjernas vän och beskyddare) Alkman, hela Ord och Bild. Det var ganska roligt der. Litet mycket ömsesidig beundran. Jag tyckte man litet intensivt konjugerade: Jag är ett snille, du är ett snille, han är ett snille, vi äro snillen, i ären snillen, de äro snillen. F. N. Wrangel, Bertas vän, var der också. Hans fru och en friherrinna Åkerhjelm (åtminstone född så) voro de intelligentaste damerna. Med dem aktade Hanna Palme sig att ge sig ut på det hala – nej hon åker alltid pas de deux med någon herre i en vrå. Hon ser så trött ut, stackarn. Jag har dock alltid sympathier för henne, likasom hon bestämdt har för oss.
Stockholm lördagen d. 19 Dec. 1896 19 december 1896
*Fru Rydberg bad helsa Er alla tusen gånger. Hanna Palme likaså – som är i Norge, men kommer i morgon.
Stockholm 4 april 98 Skandia 4 april 1898
I morgon Palmes, Lefflers och så har Heidenstam och Levertin bjudit oss på en skaldeafton som lofva att bli mycket rolig.