Albert Edelfelts brev

En djupdykning i Albert Edelfelts liv och konstnärliga arbete genom hans brev till sin mor Alexandra Edelfelt 1867−1901

Breven på linjen kommer i kronologisk ordning, börjandes från övre vänster hörn och fortsätter neråt samt åt höger
  • Brev
  • Brev med finsk översättning
  • Relaterat brev

Beskrivning

norsk tonsättare

Stockholm d 27 okt 1879 27 oktober 1879
Edelfelt var på Paul Viardots konsert, som hade skamlöst lite besökare; i Helsingfors hade han fått dubbelt så mycket publik; han spelade som en karl, bl.a. mästerligt en av Edvard Griegs norska sonater; Edelfelts landsmaninna, fröken Josefina Woldstedt, som alternerade med sångnummer, var ful som stryk och sjöng falskt, dumt och tråkigt.
Paris d. 17 april 86 17 april 1886
De inhemska folkmelodierna – "Voi äitini parka ja raukka" – och exemplet från Svendsen och Grieg kunde föda kompositioner "af första ordningen"; i Tyskland och Frankrike finns ingen nationell musik mera.
Palmsöndag 1887 1 januari 1887
Edelfelt har blivit medlem i Société Nationale de Musique som består av de mest frisinnade unga musikerna i Paris, Wagnerianer och beundrare av Grieg; sällskapet arrangerade en konsert föregående dag med musik av Bach, Fauré, orkestern anfördes av Edelfelts vän Vincent d’Indy.
Paris d. 4 jan 1887 4 januari 1887
På lördag går Edelfelt på konsert med Chambure; en kvartett av Grieg kommer att spelas.
Fredag d. 14 Jan 1887 14 januari 1887
Edelfelt har varit på konsert med Chambure; bl.a. kvartett av Grieg.
Paris d. 13 mars 87 13 mars 1887
Christina Nilsson talar hellre och bättre franska än svenska; svenska talar hon nämligen som en småländsk bondpiga; Christina Nilsson är en "teatermänniska"; hon talade om Wagner, Grieg, Svendsen, fransk musik och teater, ypperligt om konst.
Christina Nilsson sjöng inte hos Lewenhaupts; hon slog takten med solfjäder när Mademoiselle Noguéras sjöng och en ung norska sjöng Grieg och Kjerulf; Christina Nilsson uppmuntrade fröknarna med banala fraser.
Julafton kl 12 på dagen. 24 december 1889
Var igår på en konsert där Grieg själv anförde orkestern; skriver mera om den till Berta Edelfelt; Edelfelt kommer att skicka blommor och gör sedan visit.
Nyårsaftonen kl. 2 e.m. 31 december 1889
Ledsen över att missa två av Griegs konserter under influensan; blivit inbjuden till en privat tillställning genom Thegerström.
Grieg har också haft influensan; det är farligt för honom eftersom han bara har en lunga.
Fru Edgren och fru Kovalevsky menar att de nordiska konstnärerna borde arrangera en fest för Grieg; det ska bli av: Grieg som aldrig går ut om kvällarna har lovat göra ett undantag.
Nyårsdagen 1890 1 januari 1890
Läkaren ordinerat Edelfelt att hållas inne ännu åtta dagar; det brtyder att Edelfelt inte kan gå på musikafton till Grieg, där Grieg och hans fru ska uppträda; kan inte heller gå till frukost med Griegs hos Thegerström.
Lördag 4 januari 1890 4 januari 1890
Börjar bli trött på att sitta inne; Griegs konsert är idag och det gör Edelfelt ytterligare nedstämd.
Ledsamt att Berta Edelfelt haft återfall i influensan; Alexandra, Annie och Berta Edelfelt ska ta exempel av Edelfelt som försakar Griegs konsert för att bli riktigt frisk.
tisdag 7 januari 1890. 7 januari 1890
Har inte hört om den planerade festen för Grieg blivit av; skrivit till Thegerström att han ska säga Grieg att Edelfelt kommer att resa till Bergen en dag för att höra Grieg och hans fru; Edelfelt hade gärna missat 20 andra konserter och teateraftnar för att få höra denna.
Paris, onsdag 8 januari 1890 8 januari 1890
Frukost hos Thegerström för Griegs; det bästa som Edelfelt hört i musikväg.
Ellan var glad att hon inte kom till Thegerströms; hon skulle ha kommit ifall hon orkat, hon hade vakat strösta delen av natten; Edelfelt var också trött, men han ville inte missa Grieg en tredje gång.
Efter Griegs konsert: Edelfelt känner sig om om han hade varit i kyrkan.
Suttit bredvid fru Grieg under frukosten, hon ser besynnerlig ut, men är klok och själfull; sjunger Griegs musik vackert; Berta Edelfelt har sett henne.
Efter frukosten uppträdde Grieg och hans fru till klockan 5; Thegerström spelade då och då också något av Grieg.
Fru Griegs sätt att sjunga är intellektuellt, med en känsla av nordisk barrskog och linnea, som utmärker Grieg.
Edelfelt gråtit så han lyssnat till paret Grieg; det gjorde de andra också: Thegerström, fru Thegerström, fröken Lamm, Bull som är son till Ole Bull, trävaruhandlaren Zimmer och hans franska fru; på paret Griegs konsert hos Pleyel och Wolff lär det ha varit likadant; paret Grieg verkade njuta av att uppträda.
Fru Grieg sjöng de välkända sångerna så att Edelfelt tyckte sig höra en del av dem för första gången.
Grieg talat mycket med Edelfelt under frukosten; Grieg kallat Edelfelt för en "Aladdinnatur"; Edelfelt skämdes.
Grieg är behaglig; han skroderar inte som norrmän ofta gör; Grieg förefaller glad, klok, uttrycker sig med liten satir.
Grieg talat om publiken och orkestrarna i Frankrike, Tyskland, England; Grieg menar att det är svårt att anföra en fransk orkester, han tycker att det finns en viss form som genomsyrar alla konstarter i Frankrike.
Grieg har blivit mycket firad av den franska musikvärlden, med den yngre Saint-Saëns, Godard, Colonne, Lamoureux.
Då någon gick åt Gounod sade Grieg att Gounod fyllt sin plats väl, men att han inte är Griegs ideal; det gladde Edelfelt att Grieg inte tycker om Massenet.
Edelfelt bett Grieg komma till Helsingfors; Grieg lovade komma; Edelfelt berättat hur "alla" känner igen sig i hans musik.
Kommit överens med paret Grieg om att måla ett porträtt av dem; Edelfelt vill måla dem i halvdager vid pianot; vet inte ännu när det ska bli.
Grieg satt vid pianot som ett "gråblont" troll; såg ibland upp till sin fru liksom ett tecken för känsloutbrottet; Edelfelt vill måla Griegs flammande blick och ljuset omkring honom; att måla är konsten att med synliga medel framställa det osynliga.
Berättat för Grieg om sin egen och Berta Edelfelts förtjusning på Operan i våras; det är fint då man kan tacka en människa för de bästa stunderna i livet; det är Gud som spelar på violinen då man hör Griegs musik.
Grieg och Lie har haft influensan.
Paris 16 jan. 1890 16 januari 1890
Ska gå till Grieg; ska ändå göra uppköp vid Madeleine.
Kommer att vara hos Grieg om en halv timme, men han kommer inte att spela.
Højfjildssanatoriet i Gausdal, söndagen den 9 juli 1893 9 juli 1893
I går reste vi till Eidsvold och togo derifrån ångbåt öfver den herrligt vackra Mjösen till Lillehammer. Då ångbåten der vi voro från kl. 3 till 10 på qvällen, fingo vi för första gången i Norge se rena servietter, d. glas och fingo verkligen igen äta god mat. Hvad det var för en herrligt färd! rika bördiga stränder och öar med höga mörkgröna fjäll derbakom. Jag fick för förstagången Synnöve Solbakken stämning öfver mig. Så var der på ångbåten på färden in några unga norska flickor, så friska, så starka och vackra med klara trofasta ögon att hela Kjerulfs musik (mera än Griegs) kom för mig: – Ja detta Norge, hvad det spelat för en rol i vårt lif ändå! Norsk diktning och konst konst "hvar stodo vi om de ej funnits till?". –
Bregentved, Haslev söndag 29 juli 1893 29 juli 1893
Jag hade lofvat att tala om Norge – nåväl det var roligt att se, men för ingen del ville jag bo der. Jag tyckte der genom gående saknades trefnad, likasom menniskorna icke äro särdeles tillmötesgående tycker jag. Denna otroliga suffisance och förnöjelse med allt deras eget, är alldeles obegriplig för oss finnar, som lärt oss af ett hårdt öde att vara skeptiska vis à vis vår egen styrka och dugtighet. Eget nog fick jag ej tag i Grieg stämningen der – hvad som mest sysselsatte mina tankar var Brand, Det der underligt hårda, omedgörliga. Städerna äro särdeles otrefiga, Kristiania specielt. Det finnes hvarken den trefliga gemytliga köpenhamnska sidan eller den mera storslagna Stockholmska. – Jag gick ofta och tänkte på det Norge jag gjort opp i min fantasi, diktens, musikens Norge – och fick alls ej tag i något motsvarande bland menniskorna. Hvad som är så herrligt med naturen är att den ser så snygg ut der. Alla rinnande vatten och andra äro kristallklara och luften är verkligen som klart källvatten från Torilon, (om Mamma mins, på Kiala)
Khvn tisdag 9 okt 94. 9 oktober 1894
Med Krohn åt jag middag ute i dag. Vi talte om allt (konst och litteratur naturligtvis mest) – om lördag kommer jag hit in och ser Sofokles antigone. Krohn (och alla andra) äro förtjusta så kommer Griegkonserten, Kjöbenhavn har, trots svår målade grefvinnor, sina sidor. Här är varmt lifligt och storstads messigt. Alla tidningar i staden tala om min ankomst.
Petersburg lördag morgon 22 februari 1896
Der voro en del unga flickor af den det släta, tysta engelsk ryska typen, fula, långa, magra och slätkammade. Med Madame Labouroff, hvilken är en af de få som apprecierat Scholander, hade Jag en lång utläggning om Ibsen. Under aftonen spelades saker af Svendsen och Grieg. Fru Etter och hennes söner äro artigheten sjelf vid ett dylikt tillfälle, och kommo alltjemnt och uppmanade mig att tala med den och den. – Det värsta är att jag tillika fick alla dessa gummors adresser, med tillsägelse att nödvändigt gå till Mme A. mellan 3 och 4, till 5 emellan 1/2 5 och 1/2 7, till Mme C mellan 3 och 5, torsdagar och lördagar m.m. – Att lemna kort i denna goda stad är det ej fråga om – nej man skall sitta, och sitta länge och prata, och dricka tevatten, och prata igen och isynnerhet känna alla menniskor.
Paris 5 mars 1901 5 mars 1901
Mamma vet att den unga Mr Puaux hållit en serie föredrag om Finland, med musik. – En estnisk sångerska Aïno Tammi har sjungit der och som hon är mycket fattig hade Puaux arrangerat en skandinavisk finsk koncert till hennes förmån. Jag tog två biljetter och gick dit med Karin B. som var mycket glad att gå ut ehuru hon höll på att gå och lägger sig kl. 1/2 9 (!). Koncerten var mera välment än skön – likasom Aino Tammi. En liten Göteborgsjude, Furstenberg, sjöng utmärkt bra men så hamrade Mme Hanka Schjelderup igenom en massa långa saker af Grieg på piano med sådan armstyrka att jag tänkte på förra herrar som sade om sin gemål: "hon är inte vacker, men hon är så jäkligt stark". Får Hankas man örfilar, så kännes de nog, det vill jag lofva.