Albert Edelfelts brev

En djupdykning i Albert Edelfelts liv och konstnärliga arbete genom hans brev till sin mor Alexandra Edelfelt 1867−1901

Kiala

Brev skrivna i Kiala i kronologisk ordning

Brev som nämner Kiala i kronologisk ordning

Kiala, den 13 Augusti 67. 13 augusti 1867
Alma Alléen och tante Gustafva Pomell är på Kiala.
På Kiala är den ena dagen den andra lik; de har rott drag på ån men inte fått någon fångst.
Medan Alexandra Edelfelt hälsade på sin väninna Adelaide Leuhusen i Sverige såg Nathalia Krook till barnen på Kiala; Nathalia har sytt en klänning åt Lillan och skriver en personlig hälsning sist i brevet.
Granbäck, d. 23 Juli 1872. 23 juli 1872
Edelfelt önskar att han kunde innesluta en del av det soliga landsakpet och den rena luften från Vettern i brevet, samt några fotografier av de mest "märkeliga", sevärda, byggnaderna i detta "Svenska Venedig"; han hälsar från doktor Mobeck och pojkarna Leuhusen; tant Iden (Adelaide) Leuhusen skriver eget brev; Edelfelt ber Alexandra hälsa morbror Gustaf Brandt och alla andra på Kiala; avslutningsvis kunde han meddela att kungen reste just då.
Granbäck d. 1sta Augusti 1872. 1 augusti 1872
Edelfelt har tänkt skriva några ord till Ellen, och håller därför brevet kort; han, liksom baron Alexander Leuhusen, tante Adelaide Leuhusen och pojkarna Leuhusen, hälsar till Alexandra Edelfelt och de andra på Kiala.
Granbäck d. 2 Augusti 2 augusti 1872
Edelfelt, Baron Alexander och Tante Adelaide Leuhusen, samt Doktor Eljert Mobeck sänder hälsningar till Alexandra Edelfelt och de andra på Kiala.
Granbäck d. 7 Augusti 72. 7 augusti 1872
Edelfelt såg fram emot Alexandra Edelfelts brev och hälsar till alla på Kiala, liksom alla stora och små på Granbäck hälsar till Alexandra Edelfelt.
Thorsdagen d. 8 Augusti 1872. 8 augusti 1872
Det är redan nästan en månad sedan Edelfelt lämnade Kiala.
Edelfelt kommer ihåg att det samma dag är kappsegling vid Haxalö, vilket han föreställer sig är en epok, något att se fram emot, för dem som är kvar i Borgå och på Kiala.
Granbäck d. 22 Aug. 72 (Thorsdag). 22 augusti 1872
Edelfelt ber Alexandra Edelfelt hälsa åt alla på Kiala.
I övermorgon är det Alexandra Edelfelts födelsedag; Edelfelts tankar kommer att gå till modern även om han inte är med henne på Kiala.
Granbäck d. 31 Aug. 1872 31 augusti 1872
Edelfelt hoppas få studera gamla möbler, tavlor o.d. på Gripsholm; från de Billmarkska teckningarna på Kiala känner han redan till lite i förväg.
Fragment, Forts d. 20. 1 september 1872
På Gripsholm har Edelfelt tilldelats ett adjutantsovrum i kavaljersflygen, avsedd för Gustaf III:s hovfolk; det syns troligen inte på de Billmarkska teckningarna som de hade av Gripsholm på Kiala.
Edelfelt målar i rådsalen, där medlemmarna av Carl XI:s riksråd blickar ned från väggen; i rummet bredvid finns porträtt i naturlig storlek av regenter samtida med Gustaf III, av dessa är Maria Theresia, Ludvig XV och Stanislaus av Polen mästerliga; Edelfelt har blivit betagen i ett porträtt av "okändt fruntimmer" av Van Dyk; han skulle vilja kopiera porträttet av Ebba Brahe; C.J. Adlercreutz porträtt är en kopia av Carl Fredric Breda, efter vilken litografin på Kiala är gjord; porträttet blir ungefär lika stort som porträttet av Wallgren och Edelfelt kan därför inte göra det så stort som morbror Gustaf Brandt önskar; Borgåborna skall i varje fall falla i stum förundran över den grannlåt och de ordnar han skall brodera generalens kläder med.
Edelfelt får kaffe av slottsknekten halv 7 på morgonen; middagarna äter han i Mariefred, som ligger på samma avstånd som de röda ladorna låg från Kiala; maten är utmärkt god men lika dyr som i Stockholm.
Innan man kommer till det rum där Edelfelt målar måste man passera drabantsalen, som finns avbildad på de Billmarkska teckningarna av Gripsholm på Kiala.
Antwerpen några dagar före jul 1873. 20 december 1873
Inför julen kommer Edelfelt att tänka på allt som Alexandra Edelfelt gjort för honom; hemmet finns i nordbons tankar; Edelfelt drömmer sig hem till julafton, systrarna Ellen, Anni och lilla Butti (Berta) Edelfelt springer omkring julklapparna eller blickar med skygghet på Tajta (Fredrika Snygg) som agerar julbock; Alexandra Edelfelt reser inte till Kiala på julen; Edelfelt ber henne hälsa Morbror August Streng.
Antwerpen d. 23 Dec. 73. – 23 december 1873
Någon av juldagarna ska Edelfelt skriva till dem på Kiala så att han direkt kan tacka dem.
Bihang 1 januari 1874
Bihang, endast avsett för Alexandra Edelfelt; Edelfelt funderar natt och dag på Kiala; han tänker att det är grymt och egoistiskt av honom att syssla med de saker som intresserar honom då de där hemma har sorg och bekymmer; vad ska hända med Morbror Gustaf Brandt om Kiala säljs?; Tajta (Fredrika Snygg) kommer till Mamma; Edelfelt ser helst Axel Gustaf Mellin som ägare till Kiala; han vill höra hur affärerna utvecklar sig.
Paris d. 11 Juni 74. 11 juni 1874
Alexandra Edelfelt flyttar ut till Kiala; det kommer att ta längre för breven att komma fram, lika länge som om mamma bodde i Sibirien eller Persien.
Paris , onsdag d 17 Juni 74. 17 juni 1874
Edelfelt ber Alexandra Edelfelt hälsa till alla på Kiala och tackar för Ellen Edelfelts brev; hennes frimärken ska han sända till de Pape i Brügge.
Paris d. 24 Juni 1874. 24 juni 1874
Hälsa småsyskonen, framför gratulationer på Johannedagen till Morbror Gustaf Brandt och Morbror August Streng; kommer tante Adèle Gadd till Kiala i sommar; var är Leonard Serlachius?
Paris, onsdag d. 1 Juli 1874. 1 juli 1874
De har fått sommar där hemma; av Alexandra Edelfelts brev har Edelfelt fått en klar bild av livet på Kiala och föreställer sig utflykter till Kärrby sten.
Paris d. 10 Juli 1874. 10 juli 1874
Det gläder Edelfelt att tante Adèle Gadd är på Kiala, så att Alexandra Edelfelt inte behöver vara ensam och sakna honom.
Paris d 17 Juli 1874. 17 juli 1874
Adolf von Becker hyr Berndt Lindholms ateljé och Edelfelt har bjudits in att måla Calla Holms tavla där, eftersom den är ljusare än hans egen ateljé; på Kiala är man orolig för att han inte så fort som möjligt ska måla tavlan; Edelfelt meddelar att han nästa vecka när vacansen [lovet] börjar ska ta itu med saken; idén är densamma, med undantag för att den "vackra flickan" är klädd i 1780-talsdräkt; dräkten hyr han av en "kostymier" på Rue de Béranger, modellen har poserat i Jean-Léon Gérômes ateljé; i Paris är alla utgifterna "rysligt" dyra.
Edelfelt ber Alexandra Edelfelt hälsa Ellen Edelfelt och gratulera henne på namnsdagen, liksom alla andra Johannor på Kiala; han hoppas Tante Adèle Gadd inte har fått nya attacker av frossa och hoppas att alla mår bra och njuter av lantluften.
Paris d. 21 Juli 1874. 21 juli 1874
Portvaktens fru kom med Alexandra Edelfelts brev; Edelfelt har i tankarna varit med om namnsdagsbord, uppsjungning, tiokaffe med saffranskringla på Kiala; egentligen satt han hos Jean-Léon Gérôme och målade av en italienska i kostym; Gérôme kasserade studien men sade ord som gladde Edelfelt: "Det är dåligt, men jag vet att Ni kan göra bättre saker".
Edelfelt hälsar till alla Johannor på Kiala, samt till alla andra stora och små; hur länge är tante Adèle Gadd på Kiala?
Paris d. 28 Juli 1874. 28 juli 1874
Edelfelt ser med orolig nyfikenhet och viss ängslan fram emot att få nyheter om Kialas öde; han tycker synd om Morbror Gustaf Brandt och han ber till Gud att den lösning de anser bäst besannas; han hoppas att kreditorerna väntar med sina krav till utfallet av årets skörd; han undrar om avgörandet beror på Åberg?
Edelfelt måste ut för att skaffa sig en mannekäng och slutar därför genom att ta ett hjärtligt farväl av Alexandra Edelfelt, syskonen, Morbror Gustaf Brandt, Tante Adèle Gadd och alla på Kiala; "Gud bevare Er!"
Paris d. 4 Augusti 1874. 4 augusti 1874
Mötet om Kialas öde hade inte varit så avgörande som Edelfelt föreställt sig; med en god skörd och avkastningen från skogen finns det hopp om att affärerna kommer på rätt bana.
Tante Adèle Gadd kommer möjligen att stanna på Kiala hela sommaren.
Det är inte troligt att Alexandra Edelfelt får se Calle Holms tavla före hon åker från Kiala den 1 september; Edelfelt kunde ordna det så att tavlan sänds till Humberger i Helsingfors, så att Alexandra Edelfelt skall få se den, innan denne sköter transporten till Borgå; hur snabbt Edelfelt kan sända tavlan beror på om Calle Holm vill ha ramen gjord i Paris eller inte.
Paris d. 19 Augusti 187 19 augusti 1874
Edelfelt gratulerar Alexandra Edelfelt på födelsedagen och önskar att han för en stund var på Kiala; den 25 ska han i stället i tankarna följa med namnsdagsblåsningen, kaffedrickning och gratulation.
Paris, lördag d. 22 Aug. 1874 22 augusti 1874
Edelfelt har dröjt 3 dagar med att besvara Alexandra Edelfelts brev i och med att han sände gratulationsbrevet, som borde ha kommit till Kiala den 25, samma dag som han fick brev av Mamma.
Paris d. 5 September 1874. 5 september 1874
På lördagen var Edelfelt med Filip Forsten och Oscar Kleineh på Dejazetteatern, den billigaste av de stora i Paris; de såg pjäsen "les femmes de Paul de Kock", den hade inget annat än namnet gemensamt med Paul de Kock; den gav en god bild av det glada Pariserlivet på 1830-talet, kostymerna var mycket äkta och påminde om dem i garderoben på Kiala.
Paris . 11 Sept. 1874. 11 september 1874
Alexandra Edelfelt har som projekt att bygga en villa på Snickarsbacken, vilket roade Edelfelt mycket, han skulle gärna arbeta i en rymlig ateljé; han tror inte att han kommer att tycka om Helsingforslivet utan mest hålla sig hemma och då vore det roligt att vistas på Kiala.
Paris d. 1 Oktober 1874. – I mitt nya logis Rue Cassette 23. 1 oktober 1874
Kiala kan verkligen komma att hamna i främmande händer; Edelfelt har tvekat att tro på denna sanning, men nu tycks det bli allvar av den; om det får morbror Gustaf Brandts affärer i ordning måste Kiala offras.
Paris d. 14 December 1874 14 december 1874
Sedan ska Edelfelt skriva ett brev som enligt beräkningarna anländer när de är samlade kring julbordet på Kiala.
Paris den 16 Dec. 1874. Kl. 11 på natten 16 december 1874
Då finnarna samlas på julaftonen och dricker skål för Finland, kan familjen vara säker på att Edelfelts tankar söker sig till Kiala; i fönstret ser han alla ungdomar, börjandes med långa Ellen Edelfelt och slutandes med Anni och Butti Edelfelt, Mintu, Ada, Thyra och Gösta Brandt.
Paris d. 10 Januari 1875. 10 januari 1875
Alexandra Edelfelts efterlängtade brev gladde Edelfelt; det var ett nöje att läsa om tillställningarna i Borgå och julfirandet på Kiala.
Paris d. 13 Mars 1875 13 mars 1875
Hemkommen från en studieutfärd till Asnières väntade Edelfelt underrättelsen om att Kiala sålts till Axel Gustaf Mellin; det är mycket svårt för Edelfelt att tänka på allt vad det innebär, det låter lika otroligt som att Borgå stad skulle ha promenerat till Haiko; han hoppas att försäljningen hjälper upp Morbror Gustaf Brandts affärsbekymmer;han undrar när de skall flytta och hur det är med Moster Fanny Brandts humör; "Gubben" Morbror August Streng stannar kvar; mest ont gör det Edelfelt om Tajta (Fredrika Snygg), han ber Alexandra Edelfelt ordna så att hon får vara i Helsingfors så mycket som möjligt; Mamma får heller inte misströsta om framtiden, dels får hon förtrösta på att Vår Herre hjälper, dels får hon hoppas att Edelfelt en gång blir karl nog att ha råd att försörja henne.
Kommer Axel Gustaf Mellin att bo på Kiala?
Köpesumman 255 000 mk var väl så mycket som Morbror Gustaf Brandt ville ha?
Någon gång ska Edelfelt återvända till Kiala för att måla en tavla med Borgå och Borgbacken i bakgrunden; han ska då gå och säga sitt farväl till parken, kärrbybacken, Lustigkulla och Mossakrogen och andra kära ställen; i och med att Edelfelt sitter i Paris och snart är myndig karl finns det inte skäl att vara sentimental och därmed byter han ämne.
Paris 31 Maj 1875. 31 maj 1875
Alexandra Edelfelts brev kom tidigare än väntat; Edelfelt hoppas hans brev hinner fram till Helsingfors innan Mamma reser till Kiala.
Paris. Onsdag d. 9 Juni 75 9 juni 1875
Brevet kommer troligen till Alexanda Edelfelt på Kiala; han har några illustrerade tidningar som han gärna skulle vilja sända till Mamma.
*Hälsa alla på Kiala, hälsa framför allt det gamla, kära Kiala.
Paris måndag d. 14 Juni 1875. 14 juni 1875
Edelfelt läste med intresse om festen för Morbror Gustaf Brandt och Alexandra Edelfelt; han delar Mammas känslor vid att slutligt skiljas från Kiala; auktionen har ägt rum i dessa dagar; det har varit omöjligt för Edelfelt att inte tänka på en återkomst till Kiala, på samma sätt som han med glädje har tänkt på att komma till Helsingfors.
Hur har Alexandra Edelfelt det på Johannisberg?; Edelfelt förställer sig att deras promenader oftast går till Kiala-Skoman-Kärrbyskogen
Hur tar Morbror Gustaf Brandt flyttningen till Helsingfors; det måste kännas ledsamt att lämna landet för staden i midsommartider, då det är som vackrast på Kiala.
Paris, tisdag d. 22 Juni 1875 22 juni 1875
Edelfelt har fått brev från Alexandra Edelfelt och Lulle (Julian) Serlachius; familjen torde nu vara på Johannisberg och sitter med den gamla kära Borgå-staden för ögonen; saknaden över att ha förlorat Kiala är svår att lindra, men Mammas modiga och glada lynne är en säker borgen för att trevnad, kärlek och glädje följer var än de slår ned bopålarna.
Edelfelt ser fram emot att i slutet av sommaren komma ut till familjen, gå längs den vackra ådalen och till Gamla Borgå; Morbror August Streng kan tjäna som förevändning till att besöka Kiala.
Paris d. 30 Juni 1875 30 juni 1875
Johannefirningen [midsommarfirandet] måste ha varit roligt; Alexandra Edelfelt hade bjudit det gamla Kialafolket; Edelfelt ska försöka komma hem i augusti bara illustrationerna blir färdiga; han får dubbelt arbete då han själv ska rita dem på trä, som Monsieur Jules Marie Lavée rådde honom.
Paris d. 15 Juli 1875. 15 juli 1875
Edelfelt hälsar till alla gamla Kialabor och lovar göra en tur till Kiala även om han kommer så sent att familjen redan lämnat Johannisberg.
Paris d. 5 Januari 1877. fortsatt d. 7de 5 januari 1877
Morbror August Streng är sjuk i gulsot; om han dör lämnar han ingen märkbar tomhet efter sig, men med honom brister det sista bandet till Kiala; Edelfelt hoppas att Alexandra Edelfelt besökt honom om vädret varit drägligt, hon var "gubbens" favorit; Edelfelt önskar dem Guds välsignelse och hälsar *till alla, i synnerhet Morbror August; har hans brev på julaftonen kommit fram, och julklapparna han sände med Mili Mechelin?
Paris d 9 Juli 1882. 9 juli 1882
Landskapet är alldeles förtjusande. Det hela påminner mig, så löjligt det än kan låta om Kiala. I stället för ån Seinen, i stället för Finnby St Germain, och i stället för Borgå Paris, samt sist och slutligen en fullkomligt rak allé som går direkt till triumfbågen. Fastän Paris ligger på öfver en svensk mil derifrån synes dock staden mycket tydligt. Hvad dessa omgifningar äro förtjusande, förtrollande vackra, rika, yppiga, lummiga med villor och trädgårdar, och sommarklädda fruntimmer och eleganta ekipager öfverallt.
P.burg måndag d. 20 november 1882 20 november 1882
Borovna ligger mycket nätt – men är mindre än jag af Etters berättelser trott. Det är ett gammaldags stenhus sådant som massa herrgårdar hemma – icke så stort och så dominerande som Kiala, på långt när. På mangårdssidan ligga två små flygelbyggnader åt sjösidan är en gammal stadig veranda med två runda trappor ned. Ungefär 50 steg derifrån ligger sjön och bryggan, som är gammal, halfrund och af sten. Stället är gammaldags, hemtrefligt, men alls ej storartadt – trappor o.d af gulmåladt trä, som på Kiala. – Utmärkt snyggt öfverallt. Stora björkar rundtomkring. – en lång landtunga som bildar som en liten ås, måste om sommaren vara en särdeles behaglig promenad. Mest björkar – en och annan liten, planterad ek. Från Borovna ser man 2 kyrkor, Wolkoffs ställe midt öfver sjön som endast är några (2) verst bred, samt alldeles midt öfver en by som ger åt det hela ett ganska lifligt utseende. Naturligtvis finnas icke Haikos bergsformationer, vackra vikar och allt det der. Inne äro rummen enkla, men trefliga, stora ej höga men ljusa. Alla möbler äro gamla, sådana som på Kiala de adlercreutzska speglarne. stolarna o.d. Allt Mahogny – i kejsartidens smak 2 vackra bord och en do pendyl ha de, men öfverhufvudtaget är möblementet mycket enkelt. En treflig stor biljardsal med Jakovleffar och Manzeyar i massa alla från början af detta århundrade.
Paris, lördag d. 31 Mars 83. 31 mars 1883
Jag påminte Levin om att jag sett honom för 22 år sedan på Kiala (1861) och han var högst förvånad deröfver, men kom småningom ihog alla detaljerna från den aftonen.
Paris d. 28 april 86 28 april 1886
Söderhjelm saknar sin fru; Edelfelt konstaterar att Söderhjelm kunde låta bli att vara sur i sällskap och i stället skriva brev till frun, behärska sig som "Lulle" Serlachius på Kiala för länge sedan.
Paris d. 9 Juli 86 9 juli 1886
Har köpt koppar i empirestil, sådana som fanns på Kiala och som nu är moderna igen.
Berlin, den 16 Januari 1891 16 januari 1891
– I går afton voro vi på Don Juan. Det var naturligtvis utmärkt roligt. Om Juan sjelf var ganska bra, Zerlina desslikes. Leporello, en jude utan humor, Elvira o. Anna voro dåliga. Emellertid var det rigtigt festligt att höra Don Juan på tyska för första gången. Så många minnen från Mormors tid och från gamla noter på Kiala och från Mammas gnolande! Scenen med kommendören på kyrkogården var utmärkt väl i scensatt Den var värdig Krohn. Statyn var gjord ungefär som Bast. Colerones staty i Venedig och det hela hade en makalöst renaissance karaktär. – Om man sluter till ögonen och förståndet och bara hör så är Don Juan det varmaste på jorden. – Jag har aldrig kunnat hjelpa att t. ex. Donna Elvira alltid stått för mig litet komisk, och när de sedan komma, alla tre, maskerade, svartklädda och dystra bli de också bra tråkiga, icke sannt? Banketten var väl gjort och väl spelad. Tänk om Bertha hade fått höra Don Juan också då hon var här! De tyckas ändå ge den rätt ofta.
Bregentved, Haslev söndag 29 juli 1893 29 juli 1893
Jag hade lofvat att tala om Norge – nåväl det var roligt att se, men för ingen del ville jag bo der. Jag tyckte der genom gående saknades trefnad, likasom menniskorna icke äro särdeles tillmötesgående tycker jag. Denna otroliga suffisance och förnöjelse med allt deras eget, är alldeles obegriplig för oss finnar, som lärt oss af ett hårdt öde att vara skeptiska vis à vis vår egen styrka och dugtighet. Eget nog fick jag ej tag i Grieg stämningen der – hvad som mest sysselsatte mina tankar var Brand, Det der underligt hårda, omedgörliga. Städerna äro särdeles otrefiga, Kristiania specielt. Det finnes hvarken den trefliga gemytliga köpenhamnska sidan eller den mera storslagna Stockholmska. – Jag gick ofta och tänkte på det Norge jag gjort opp i min fantasi, diktens, musikens Norge – och fick alls ej tag i något motsvarande bland menniskorna. Hvad som är så herrligt med naturen är att den ser så snygg ut der. Alla rinnande vatten och andra äro kristallklara och luften är verkligen som klart källvatten från Torilon, (om Mamma mins, på Kiala)