Albert Edelfelts brev

En djupdykning i Albert Edelfelts liv och konstnärliga arbete genom hans brev till sin mor Alexandra Edelfelt 1867−1901

Frascati

Brev som nämner Frascati i kronologisk ordning

Roma, söndag d. 14 Maj 1876 14 maj 1876
Pietro Krohn ser fram emot den tid då Edelfelt kan lämna hospitalet [sjukhuset] och vill att han ska bo hos honom; Walter Runeberg menar att Edelfelt ska komma ut till Frascati där fru Runeberg och sonen vistas och dit Walter kommer ett par gånger i veckan.
Rom d. 21/5 (söndag) 1876 21 maj 1876
Doktor Holm anser det möjligt att Edelfelt om någon tid kan göra en tur till Frascati eller Tivoli med Pietro Krohn; Holm ber Edelfelt följa med honom till Neapel i juni; Edelfelt åker inte, trots att han vill se Pompej.
Rom, måndag d. 22 maj 1876. 22 maj 1876
*Pietro Krohn är glad över att få Edelfelt och Walter Runeberg att bo i hans ateljé, sedan fru Lina Runeberg och sonen flyttar till Frascati.
Rom, tisdag d. 23 Maj 1876. 23 maj 1876
(Senare) Edelfelt har just kommit hem från en utfärd i vagn till begravningsplatsen vid St Lorenzo; han fruktade att ingen på hospitalet [sjukhuset] ville ta brevet till postlådan men kanslirådet Schultz betjänt skall dit om en halv timme; igår besökte de protestantiska kyrkogården och Victor Hovings grav; begravningsplatserna i Rom är välskötta; har Alexandra Edelfelt varit vid St Lorenzo?; uppe på höjden är utsikten härlig; nedåt dalen börjar campangan och längst borta syns Albanerbergen; Frascati syns tydligt, Pietro Krohn påstod sig kunna urskilja det hus han bott i där.
Roma d. 2 Juni 1876 2 juni 1876
Pietro Krohn har redan flera gånger uppmanat Edelfelt att börja packa för turen till Frascati; han ska stanna där i en vecka.
Det härligaste i Frascati, dess vin, får Edelfelt inte göra bekantskap med; Pietro Krohn menar att detta vin, som alla vita viner, inte är bra för magen; Alexandra Edelfelt förundrade sig i ett tidigare brev över att de italienska vinen inte föll honom i smaken; det berodde på att han var sorgsen och gick med sjukdomen i blodet; numera tycker han om druvans safter; Orvieto smakar förträffligt; Syracusanervinerna nästan för söta och starka, Marsalan god, Campagna-vinet uselt, Chiantin det bästa vin att dricka vid måltiden.
Sommarkläderna är inte så märkvärdiga; paletån sitter som en säck, de andra sitter bra; då han återkommer från Frascati ska han låta ändra överrocken som är för vid.
Edelfelt önskar farväl; om några timmar sitter han troligen ute hos Runebergs i det vackra Frascati; adressen är fortfarande: Consulato danese [danska konsulatet].
Frascati d. 4 Juni pingstdagen 1876 4 juni 1876
Den lilla staden Frascati ligger på sluttningen av Albanerbergen; romarnas sommarbostäder har anor här; ett stycke bort ligger ruinerna av Ciceros Tusculum; från höjden ser man den omätliga Campagnan, och långt borta den eviga staden med Peterskyrkans ljusblåa siluett, allra längst bort skiner havet som silver i solen; Edelfelt andas friare än i Rom, där siroccon och den kvalmiga hettan är kvävande.
Frascati d. 5 Juni 1876. forts. d. 6te Gustafsdagen 5 juni 1876
Från antiken kommer Edelfelt rakt in i medeltiden då han berättar om den "sjudundrande" kyrkoprocession som annandag pingst satte hela Frascati i rörelse; en berömd Madonna hade kommit på besök till Madonnan i Frascati vilket firades med en lång procession ledd av Nationalgardets musik, som spelade samma marscher och polkor som Victor Emanuel och "la constituzione e la libertà" [konstitutionen och friheten] hade hedrats med föregående dag; en liten obetydlig Kristus på korset bars med i processionen, men Kristus har så lite att göra med Vatikanens kult; Edelfelt har sett processioner i Flandern, men där var ännu så mycket andakt och "bigotteri" hos folket att man tyckte det hela var högtidligt; här var det inte ett folknöje; granna kyrkotjänare höll med sina häroldstavar och hotande åtbörder hopen på tillbörligt avstånd, utan tecken på andakt eller religiös prägel.
Frascati, tisdag d. 13 Juni 1876. 13 juni 1876
I dag skall Edelfelt äta med Bissens; de tre senaste dagarna har han gjort exkursioner med dem uppåt bergen bland villorna och överfallits av hällregn, som gjort luften frisk och sval; föregående dag var de till Villa Mandragoni, ett palats som påminner om en kungaborg; möjligen sänder Edelfelt några fotografier från Frascati.
Frascati, thorsdag d. 15 Juni 15 juni 1876
Det finns många skandinaver i Frascati som han inte känner; den danske målaren Axel Hällsteds familj känner han, och tycker i synnerhet om hans svärmor, en gammal "gumma" Wolf.
I dag igen har det varit fest, Corpus Domini [Kristi lekamens högtid], med musik, skott, högtidsklädda människor och procession; i dag ser Edelfelt Frascati och Tusculum för sista gången, han har nästan börjat hålla av vägarna och stigarna där.
Rom d 17 Juni 1876. 17 juni 1876
I kväll kommer Runebergs in från Frascati och Edelfelt, Kristian Sarthmann och Pierto Krohn har bjudit dem på middag i ateljén; värdinnan sköter om kött, legumer [grönsaker] och dessert, medan de själva skaffar bröd, frukt och vin; Runebergs reser via Pisa, så de kommer inte att följas åt.
Edelfelt skickar fotografier från Frascati med omnejd; *Alexandra Edelfelt får av fotografierna bara en halv idé om hur vackert det är i Albanerbergen.
Skovvänge egendom, (Vordingborg) d. 1 Juli 1876 1 juli 1876
Det nordiska klimatet gör gott, ju längre upp Edelfelt har kommit, desto bättre har han känt sig; ännu i Verona krånglade magen; han tror inte att han kunnat resa mycket tidigare, ännu i Frascati kände han sig trött efter den kortaste vandring; för att tågresan inte skulle trötta ut honom har de åkt i andra klass, vilket har gjort resan dyrare; förutom i Verona har de inte blivit skinnade på pengar någonstans.
Genua, hôtel du Parc, via Ugo Foscolo tisdag 26 jan. 91 26 januari 1891
– Under vår promenad talade vi om allt på jorden – om Hfors om Italien, om litteratur från Dante till Tolstoi – om konst – en högst egendomligt gumma, alls ej dum och frånvarande. Och så sådan der italiensk expansion – jag skulle betrakta henne som min mor – det påminte mig om en gumma i Frascati som tyckte att jag liknade hennes son som var ayrassier och som sade mig behandla henne "come si io fusse la madre".