Albert Edelfelts brev

En djupdykning i Albert Edelfelts liv och konstnärliga arbete genom hans brev till sin mor Alexandra Edelfelt 1867−1901

Hasselbacken

Brev skrivna i Hasselbacken i kronologisk ordning

Brev som nämner Hasselbacken i kronologisk ordning

Norrtelge d. 14 Juli 1871. 14 juli 1871
Edelfelt har på Nationalmuseum blivit bekant med danska studenter, bl.a. cand.theol. Pedersen och stud. Lübsewitz; de gick till Berns salong och Berzelii källare; deras färd fortsatte till Observatorium och till källaren Tre remmare på Norrmalm för att titta på Carl Michael Bellmans rum; på Djurgården fortsatte den finsk-danska förbrödningen med sångerna "Det är ett yndigt land", "Kong Kristian", "Suomis sång" och "Vårt Land"; de danska studenterna kände till J.L. Runeberg och Zacharias Topelius; vid Bellmans byst på Hasselbacken höjde de leverop, och beslöt att dricka en flaska punsch vid Bellmanseken; ett regnoväder satte stopp för deras plan; kvällen avslutades med skålar för Finland, Danmark, Norden och den nordiska kvinnan i parken Strandparterren, där de också träffade på Reinhold Fabritius och Max Schauman; danskarna lovade att följande dag visa "deres finske vaen" Haga och några andra ställen utanför staden.
Stockholm den 19 Juli 1872. 19 juli 1872
De har varit på Söder, Mosebacke, Nationalmuseum och Hasselbacken.
Gunnar Berndtson och Edelfelt såg på både Nationalmuseum och Hasselbacken en dansk flicka som påminde om Marie-Antoinette; de beundrade hennes utseende och speciellt hennes profil.
Frascati, thorsdag d. 15 Juni 15 juni 1876
En skulptör Nyström, han som gjort Bellmanstatyn på Hasselbacken, har Edelfelt sett vanka omkring i parkerna; om Edelfelt inte skulle längta så mycket efter att komma hem, skulle han inte ha något emot att tillbringa en sommar i Italien.
Stockholm torsdag afton – juli 79 Hôtel Rydberg 10 juli 1879
Föregående kväll bjöds de på middag av upsalastudenten Karlström, en släkting till Berndtsonerna; efteråt for de till Hasselbacken.
Stockholm fredag afton. 30 juni 93 30 juni 1893
I går voro vi bjudna af Snoilskys på Hasselbacken. Osbahr var utom oss, den enda gästen. Musik spelade Björneborgarnes Marsch till min ära, hette det. Jag var så trött af målandet på Djursholm, att jag ändå ej var vid mina bästa vätskor. Ellan var mycket till sin fördel.