Albert Edelfelts brev

En djupdykning i Albert Edelfelts liv och konstnärliga arbete genom hans brev till sin mor Alexandra Edelfelt 1867−1901

Elsass-Lothringen

Brev skrivna i Elsass-Lothringen i kronologisk ordning

Brev som nämner Elsass-Lothringen i kronologisk ordning

Paris d. 8 Maj 1874 8 maj 1874
Idag ska Edelfelt gå till expositionen [salongen]; det pågår också en magnifik utställning för Elsass-Lothringen i Palais Bourbon; alla franska familjer har sänt dit sina bästa tavlor; allt kostar dubbelt mot i Antwerpen, expositioner, middag, rum.
Paris d. 15 Maj 74. 15 maj 1874
I Antwerpen skulle Edelfelt inte ha kunnat tänka sig att låta en vecka gå utan att "göra strå i kors"; så har det emellertid gått nu, i en vecka har han bara sett och sett, och ändå långt ifrån sett allt; han har besöket Salongen, Luxembourg, Louvren med Rafaël och Peter Paul Rubens, expositionen i Corps Legislatif för Elsass-Lothringarna;den sistnämnda utställningen är arrangerad av baron Taylor, till förmån för de Elsassare som tänker flytta till Algier hellre än stannar under Preussen; Frankrikes rikare familjer har bidragit, så Alexandra Edelfelt kan tänka sig att det är imponerande; det finns utställningsobjekt från Nathaniel Rotschilds samlingar; bland porträtten finns alster av Marie Antoinette, Napoleon och Robespierres; där finns också Ernest Meissoniers Napoleons återtåg från Ryssland.
Paris d 22 Maj 74 22 maj 1874
Berndt Lindholms och Adolf von Beckers tavlor ta sig bra ut på salongen, även om de inte väcker någon uppmärksamhet bland de 3 000 målningarna; Léon Bonnats "Le Premier pas" [det första steget] är ett mästerverk; Alphonse de Neuvilles bataljmålning är målad så att man själv tror sig höra de "pipande" kulorna och dela fransmännens förtvivlade mod; Héctor Le Roux har målat Prometheus och Herkules i ett Elsass-Lothringen tema; sedan kommer Marie-François Fermin-Gerards bröllopståg från 1600-talet, Jehan Georges Viberts "après déjeuner", porträttet av Paris största skönhet, aktrisen Mademoiselle Anna Judic; Édouard Detailles kyrassiärer, Alexandre Cabanels porträtt och Lawrence Alma Tademas tavlor, varav den ena försätter åskådaren i egyptiernas Isisdyrkan; det finns så många tavlor han ville att Alexandra Edelfelt skulle se; flamländarna anses vara de bästa marinmålarna; Charles Verlat, Emile Wauters och Louis Gallait har inte exponerat, ställt ut.
Paris d. 21 Juli 1874. 21 juli 1874
Morbror Gustaf Brandt borde också ha sett expositionen för Elsass-Lothringen, mästerliga tavlor och snygga möbler; Paris är ändå en stad.
Paris d. 7 December 1874. 7 december 1874
Ett prov på den preussiska politiken var Otto von Bismarcks senaste tal i tyska riksdagen, där han säger att Elsass och Lothringen inte blivit erövrade för att de är gamla tyska provinser, utan på grund av helt strategiska skäl.
Paris d. 5 Januari 1877. fortsatt d. 7de 5 januari 1877
Edelfelt har äntligen sett "L'ami Fritz", den omtalade pjäsen av Erkmann-Chatrian på français; det är en byhistoria utan tecken till intrig eller krångel, vilket är skönt efter Edmond Abouts, Alexandre Dumas och Octave Feuillets pjäser; det förekommer folkvisor och folkdräkter från Elsass, men inga anspelningar på Elsass nuvarande situation; skådespelarna är makalösa; Edmond Got spelar en gammal judisk by-rabbin, Frédéric Fèvre är den rike bonden Fritz, Benoît Coquelin skattfogden och Suzanne Reichemberg Suzel; Edelfelt tror han skriver om denna pjäs och om Paul och Virginie till Helsingfors Dagblad.
Fredag d. 6 April 1877. 6 april 1877
Hôtelet är makalöst fint (tro inte att det är ett värdshus, här säger man ju hôtel de la reine Isabella, hôtel de Stuart – Alexandra Edelfelt kanske mera tycker om ordet palats); från trappan kommer man in i en antichambre i venetiansk renässansstil; därefter följer ett kabinett som kunde kallas galleri, där man hittar Léon Bonnats porträtt av Madame Emma Koechlin, tavlor av Gustave Jundt, Jean-Joseph Benjamin Constant, Charles-François Daubigny, Camille Corot, Alexandre-Gabriel Decamps, Alberto Pasini; salongen där det dansades är ljusblå med guld i Louis XVI-stil; i matsalen, där buffetten serverades, fanns en kamin som överst hade Koechlins och Schwartz (fruns) vapen; på kaminlisten stod: Fumus patriæ alieno igne lucentior est (Fosterlandets härd strålar klarare än den främmande elden), vilket syftade på att familjen övergett Elsass sedan det blev tyskt; väggarna var beklädda med blommor; från matsalen kom man in i ett orientaliskt galleri med kinesiska gudabilder.
Paris 2 Juni 77 2 juni 1877
Pierre Petit-Gérard hälsar och ber Edelfelt säga att de goda franska familjerna inte deltog i ovationerna för kejsar Wilhelm i Strassburg; i Strassburg finns 35 000 preussiska soldater, ett tyskt universitet och mer än 20 000 nordtyskar inflyttade sedan kriget, det var dessa som ställde till "tirtir bom bom" för kejsaren; det grämde Petit-Gérard att det skulle se ut som om befolkningen nu låg för preussarnas fötter; han pratar med förargelse om varje elsassare som på något sätt gå preussare till mötes, till och med så kallade autonomister betraktar han som ett pack; folket, bönderna hålls i tukt av militären, borgare vågar inte knysa och den bästa delen av Elsass är i Frankrike på grund av den olycksaliga optionspolitik som tvingat dem som inte vill tjäna Tyskland till en sorts frivillig landsflykt.
Paris d. 6 April 83. 6 april 1883
I går var Jag en stund på Operabalen till förmån för Elsasslothringen – "Great Attraction" Mme Judic som anförde stora operans orkester på 200 man. – Hon såg ändå litet rädd ut och gjorde några dumheter, det såg jag som stod alldeles nära – lyckligtvis voro musikanterna säkra på sin sak och Arban, anföraren stod bredvid och gjorde med ansigtet så många grimacer att musikanterna kunde följa med takten temmeligen. Judic anförde sålunda en vals och en kadrilj. Ack hvad hon är vacker – bestämdt bland de mest förtjusande hufvuden jag sett i mitt lif. Hon är förtjusande, förtjusande, så tjock hon är Jeanne Granier bortauktionerade lotter
Paris d. 19 mars 87 19 mars 1887
Grosjeans bästa vän är Lalance, som leder franska partiet i Mulhouse och valts till riksdagen i Berlin; de är stolta över valresultatet i Elsass [som 1871 övergick från Frankrike till Tyskland, på franska Alsace]: ingen tyskvänlig blev vald, de femton deputerade är "protestatairer".
Paris 13 april 1888 13 april 1888
Edelfelt har aldrig kunnat tänka sig att det stora flertalet ("packet, flertalet") av fransmännen är så huvudlösa; det sprids flygskrifter, tidningfar, ritningar och visor; kokarder med texten "Vive Boulanger" delas ut bland arbetarna; förnuftigt folk frågar sig vem det är som ska betala; de tror väl inte på allvar att Boulanger kan göra arbetarna lyckliga, ta Elsass Lothringen tillbaka och genomföra alla utlovade reformer som kan göra Frankrike till ett Eldorado; det är rent löjligt.
Berlin W., den 29 Maj 1894 29 maj 1894
I går på Operan träffade jag en dansk målare Locher och en tysk dito. Vi gingo efteråt och drucko "ein mars Bier" – tysken var entusiastisk wagnerian, men i konst och i politik för resten en så gement orättvis, pösande äppeltysk, att Locher och jag höllo på att bli rigtigt arga. Puvis de Chavannes imiterade en tysk Thoma, Dagnan imiterade Uhde Schlesvig hade det bättre under det bildade Tyskland än under det obildade Danmark, Elsass och Lothringen likaså c'était à gifler. Och jag som just var så sympatiskt stämd mot tyskarne! Men när den der satt och orerade med sina smutsigt händer, och sade sig representera "die moderne deutsche kultur, och roddade gräsligt, så kände jag mig som herre gentemot denna dräng.
Söndag d. 21 maj 1899 Pingstdag. 21 maj 1899
Vallery Radot är nu så intresserad af den finska saken att hans nästan bok skall heta: Irlande, Pologne, Finlande et Alsace – och han kommer till Finland för att sätta sig in i ämnet.